Om samverkan mellan förskola och skola.

Syftet med denna fallstudie är att se om användningen av surfplatta kan underlätta inlärningen av språket genom att elever på ett lekfullt sätt får arbeta med språket med hjälp av tekniken. Hur påverkar användandet av surfplattan elevernas intresse för ämnet engelska? Jag har genomfört studien med observationer och intervjuer på en kommunal F?5-skola i en mellanstor stad under en fyraveckorsperiod. Resultatet visar att barnen upplever användningen av surfplattan roligare än vanlig traditionell undervisning. Jag har sett att eleverna blivit mer aktiva vid användandet och glädjen över att få använda surfplattan är stor hos flertalet elever.

Syftet med denna studie är att analysera genusmedvetenheten hos elever i årskurs 6 med fokus på hur de förhåller sig ifråga om könsuppdelningar, könsroller, föreställningar om vad som just är manligt och kvinnligt.Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige i år 6 på två olika skolor, friskola med år 6 till 9, Stadsskolan, samt en Kommunal skola med år f till 6, Skogsskolan. Genom gruppintervjuer, fick eleverna med hjälp av adjektiv, tillsammans presentera deras bild av vad en man och kvinna är. Den slutsats vilken framkom av undersökningen var att alla elever var medvetna om genus. Däremot tydliggjordes en skillnad mellan skolorna där eleverna på Skogsskolan framlade konstaterande svar att så här är det i motsats till Stadskolan där eleverna framlade mer reflekterande svar i med diskussionskaraktär. Anledningen till detta är att eleverna kommer från stadens alla områden på Stadsskolan i motsats till Skogsskolan där eleverna bor i samma område som skolan ligger..

Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. Vår studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De områden som belysts är administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss på skillnaderna och vad som styr förskolorna.Syftet med studien är utifrån de belysta områdena att ge information till våra läsare om skillnader i dessa ämnen. Eftersom det finns så lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för åtaganden, vill vi ge kännedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna åt.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Interkulturalism och dagens skola.

ABSTRAKT McCormick, Emma & Nilsson, Sofie (2009). Specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola (The Special Needs Teacher in Conversations Between Home and School). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att undersöka vad specialpedagogen har för roll då hon eller han deltar i samtal mellan hem och skola. Vi vill bland annat undersöka vilka förväntningar som finns på specialpedagogen i samtalen, hur man förbereder sig inför dessa samtal och om specialpedagogen känner sig rustad för rollen som kvalificerad samtalspartner. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och vi har intervjuat tre specialpedagoger, tre pedagoger och tre vårdnadshavare.

I förskrivningsprocessen förtydligas det ansvar som är förbundet med förskrivning av hjälpmedel. Ett viktigt delmoment i denna process är uppföljning och utvärdering. Genom uppföljning ges det möjlighet till reflektion över verkställda åtgärder och förhoppningsvis en utveckling av den arbetsterapeutiska kompetensen. Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning arbetsterapeuter i kommunal verksamhet hade kring uppföljning av förskrivna hjälpmedel och hur det faktiskt utfördes. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervjuer utifrån egenkonstruerat intervjuinstrument och undersökningsgruppen bestod av 12 distriktsarbetsterapeuter.

Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en Kommunal skola som inte hade profilerat sig.Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan.

Bakgrund; Förskrivningsrätten kan ge distriktssköterskan möjlighet att diagnostisera eventuella sjukdomar, förskriva läkemedel och följa upp under behandlingens gång utan att någon annan profession behöver konsulteras. Detta innebär att distriktssköterskor kan få en ökad helhetssyn i omvårdanden av patienten och därmed kan omvårdanden bli mer personcentrerad. Trots dessa positiva faktorer finns det studier som säger att endast 45 procent av alla distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården använder sin förskrivningsrätt några enstaka gånger i veckan, och drygt 40 procent någon gång i månaden. Detta visar på att en del distriktssköterskor förskriver regelbundet, andra mer sällan och en del aldrig. Med anledning av detta vill författaren till denna studie beskriva hur distriktsköterskor upplever möjligheten att förskriva inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Kandidatarbetes syfte är att klarlägga vilka rättighetsupplåtelser för ledningar som används på kommunal mark. Vi har genom litteraturstudier kommit fram till att kommunerna och ledningshavande bolag idag kan använda olika former av nyttjanderättsavtal, avtalsservitut eller ansöka om ledningsrätt. Tredimensionell fastighetsbildning kan även tillämpas. Då  uppkommer en total äganderätt istället för ett partiellt ianspråktagande av mark, som de tidigare nämnda rättigheterna ger. Vi har också intervjuat representanter på fem kommuner i Stockholmområdet, tre ledningsägande bolag samt Lantmäterimyndigheten (LM) i Stockholm.

Syftet med det här arbetet har varit att beskriva, undersöka och analysera en modell för den tidiga läs- och skrivinlärningen som används på skola XX. Jag ville ta reda på hur skola XX arbetar med läsinlärningsmodellen för att förebygga läsinlärningsproblem hos elever i förskoleklass och årskurs 1. För att undersöka skola XX läsinlärningsmodell genomfördes en fallstudie och undersökningsmetod som användes var deltagande observationer. Undersökningens huvudresultat blev att den läsinlärningsmodell som skola XX använder verkligen fokuserar på den tidiga läsinlärningen. Insatserna som modellen fokuserar på är att förebygga läs- och skrivsvårigheter genom systematiskt arbete med att utveckla språklig medvetenhet i förskoleklass inför den egentliga läsinlärningen i årskurs 1.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa förståelsen av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla och inkludering. Studiens syfte är också att fördjupa förståelsen av de möjligheter och svårigheter som kan finnas i specialpedagogers yrkesroll med utgångspunkt i att de befinner sig i spänningsfältet mellan att bidra till inkluderande och exkluderande åtgärder.     Vid insamlingen av empirin användes den kvalitativa semi- strukturerade forskningsintervjun. För att få svar på studiens syfte genomfördes sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. I tolkningen av resultatet är studien  hermeneutiskt inspirerad.

This thesis is about how to include students with Down syndrome (DS) in a class duringprimary school. The purpose of this study was to study different teacher?s thoughts,experiences and practices regarding including pupils with DS. This work is based on threequestions: what experiences the teacher has out of inclusion, the thoughts they have and howthey work including.To answer these questions four qualitative interviews with different teachers was made. Myresult shows that all four teachers find that including children with DS is something good foreveryone if it is done properly and with the right purpose, which means that the included childshall have the opportunity to be a part of a social group..

Syftet med föreliggande studie är att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lärares upplevelser av den thailändska religionen. Uppsatsens frågeställningar:· Hur upplever eleverna att de påverkas av att gå i en svensk skola utomlands?· Hur beskriver lärarna att de arbetar med undervisningen i religion på en svensk skola utomlands?· Hur upplever eleverna den thailändska religionen i skolan? Finns det några likheter eller skillnader, enligt lärare och elever, med svenska skolan hemma, när det gäller religionsundervisningen?Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lärarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utsträckning på skolan utomlands. Undersökningen visade även att lärarna upplevde att det fanns många likheter med religionsundervisningen i Sverige såsom kursplaner och ämnets innehåll medan de ansåg däremot att det som skiljde dem åt var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lärarledd tid på skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen på olika vis och med olika djup kunskap beroende på hur länge de varit på plats i Thailand..