SammanfattningRevisionsbyråer har sedan urminnes tider utöver revisionen erbjudit rådgivningstjänster tillsina revisionsklienter. Diskussionen om revisorns dubbla roll som både revisor och rådgivareär något som diskuterats bland forskare och lagstiftare runt hela världen. Enligt tidigareforskning föreslås fördelarna med att revisionsbyrån erbjuder både revision och rådgivning tillklienterna vara kunskapsöverföring och kostnadsfördelar.En förutsättning för att revisionen ska fylla sin funktion är att revisorn är oberoende i singranskning och rapportering av företagets verksamhet och räkenskaper. Med anledning av attföretag i större utsträckning efterfrågar rådgivningstjänster från sin revisionsbyrå har fråganom revisorernas oberoende intensifierats. Lagstiftare är oroliga för att rådgivningstjänsternautgör ett hot för revisorns oberoende.

 De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande.

Denna rapport behandlar en fältstudie genomförd på en kommunal teknisk förvaltning samt en analys av studiematerialet. En tekniklösning på konceptuell nivå arbetas fram. Metoder och synsätt för fältstudien beskrivs samt relationer till forskningsområden som CSCW och CSCL. Problembilden som kommer fram rör en åldrande personalkår där kunskap och erfarenhet önskas ta till vara. Kompetensutveckling och informationsspridning ligger högt på önskelistan hos personalen.

Revisorn blir skadeståndsskyldig mot aktieägarna och annan huvudsakligen när han brister i att upprätthålla god revisionssed och då oftast genom att inte vara oberoende vid utförandet av sitt uppdrag. Aktieägarna kan inte anses vara en ändamålsenlig avgränsning av revisorns skadeståndsberättigade krets. Utifrån behovet av revision förklaras revisorns roll och redovisningens funktion vilket visar att revisorns ansvar måste följa hans roll och syftet med redovisningen. Detta ansvar sträcker sig längre än till aktieägarna men ju längre avståndet är mellan intressenten och företaget och revisorn desto svårare blir det att visa på revisorns uppsåt eller oaktsamhet..

Revisorsyrket är ett yrke som tidigare haft en tråkighetsstämpel på sig, ett yrke där man behövde vara en så kallad ?siffermänniska? för att trivas. Idag har yrket blivit mycket mer eftertraktat. Eftersom yrket har ökat i popularitet, bland annat hos studenter samt att branschen står inför stora förändringar ansåg vi att det var intressant att ta reda på mer om yrket och kraven för att bli revisorsassistent.I denna studie har vi haft som syfte att ta reda på just vad som krävs för att bli revisorsassistent, vad det innebär att arbeta som revisorsassistent samt att se om den förmedlade bilden av yrket stämmer överens med verkligheten.Som teoretisk referensram till denna studie har vi använt oss av teorier som berör rekryteringsprocessen för att se huruvida rekryteringsbeteendet hos revisionsbyråerna i Umeå stämmer överens med den vanligaste modellen. Vi har även använt oss av teorier rörande revisionens praktiska utförande och ställt upp Revisorsnämndens föreskrifter om utbildning och prov (RNFS 1996:1).

Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det då skulle skapa fler arbetstillfällen. De ville också att pengar som undanhållits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men främst ur företagens synvinkel.

Syftet med denna studie är att är att undersöka upplevelsen av en organisationsförändring och dess påverkan på den psykosociala arbetsmiljön bland förtroendevalda på Kommunal Västra Svealand. Tidigare forskning har visat att den psykosociala arbetsmiljön är känslig för förändringssituationer. Ett flertal delar i den psykosociala arbetsmiljön påverkas av förändringsarbete vilket kan bidra till stress och ohälsa hos de anställda. Uppsatsen utgår från tre modeller för att få en överblick kring hälsan hos de anställda i relation till faktorer i den psykosociala arbetsmiljön, krav-kontrollmodellen, ansträngning -belöningsmodellen samt vitaminmodellen. De tre modellerna har ett flertal likheter men även olikheter vilket diskuteras under uppsatsens gång.Åtta förtroendevalda på Kommunal Västra Svealand har intervjuats för att besvara uppsatsens frågeställningar, vilka bakomliggande faktorer som har bidragit till upplevelsen av organisationsförändringen samt på vilket sätt har de förtroendevaldas psykosociala arbetsmiljö påverkats av organisationsförändringen.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare.

Hållbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsväsendet. Dock anses det vara svårt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan främja den sociala delen av hållbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsåtgärder och urban design, kan skapa en socialt hållbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie där teorier kring social hållbarhet beskrivs samt genom en fallstudie på Nacka kommun. Fokus ligger dels på att hitta indikatorer och verktyg som kan användas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbättra deras arbete med social hållbarhet.Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hållbarhet sammanställs och diskuteras i uppsatsen.

Revision är en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehållas krävs att revisorerna upplevs som trovärdiga. Förlorar allmänheten förtroendet för revisionen mister också företagens finansiella rapporter sin trovärdighet. Därför är det viktigt att revision håller en hög kvalitet. Problemet består inte enbart av risken att revisionen utförs på ett undermåligt sätt.

I litteraturen har framkommit att förtroendet är av stor betydelse i affärsverksamhet och intresset för förtroendet har ökat under senare år. Uppsatsen syftar till att undersöka hur förtroendet uppkommer, hur starkt det är, i vilka avseenden det finns, hur det bibehålls samt vad som krävs för att det ska upphöra mellan en enmansföretagare och dennes revisor. Valet att undersöka detta var för att det finns en föreställning om att enmansföretag står närmre revisorn än vad han bör göra.Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer där respondenterna bestod av tre enmansföretag och två revisorer. En kvalitativ metod har använts för uppsatsen. Det har tydliggjorts ett antal faktorer som är viktiga för förtroende.Resultatet av undersökningen visar att det finns ett starkt förtroende för revisorn så länge förtroendet inte skadats samt att enmansföretagaren inte har en djupare relation än den yrkesmässiga.

Mitt arbete tar upp varför förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats. Vilka de bakomliggande orsakerna till att det är så belyses också i arbetet. I min undersökning ingår både manliga och kvinnliga förskollärare samt en kommunal tjänsteman. Deras tankar kring varför kvinnliga förskollärare är i så stor majoritet och vad det beror på att de manliga förskolärarna i förskolan är så få, presenteras. Undersökningen är genomförd på fem olika förskolor samt på ett kommunalkontor i Nordvästra Skåne..

Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet.

Titel Det mänskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom äldreomsorgen kommer inom den närmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgångar, få unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp äldre som ska få plats på landets olika äldreboenden står som bidragande orsaker. Hur ska äldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstår som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats är att se hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

Utbildning i samband med systemimplementering är enligt tidigare forskning ett viktigt men åsidosatt ämne som behöver studeras mer i detalj. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som är väsentliga vid en utbildningssituation i samband med införandet av ett nytt system i en kommunal organisation. Studien belyser faktorer som uppkommit i insamlingen av empiri samt de faktorer som framkommit från tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Idag finns det ingen standardiserad modell för hur en användarutbildning bör se ut. Således presenteras de viktigaste faktorerna som ger en indikation på hur en utbildning påverkar implementeringsresultat och hur en bra användarutbildning bör se ut..