Att revisorerna har goda yrkeskunskaper och redan ?kan? företaget gör dem attraktiva som rådgivare. Detta är särskilt tydligt i mindre och medelstora företag som generellt inte besitter lika stor kunskap inom redovisning och ekonomi som de större. Eftersom små och medelstora företag vanligtvis inte har ett lika spritt aktieägande har kanske många en större tolerans med att revisorn agerar konsult åt dessa klienter i större omfattning. Avskaffas revisionsplikten för de mindre företagen kommer revisorn att kunna agera rådgivare i större utsträckning.

Balanced Scorecard [svenska; balanserad styrning] är ett koncept framtaget för vinstdrivande verksamheter men kommunförbundet har genomfört försök med adoptering av balanserad styrning i kommunal verksamhet, med vissa skillnader som motiverar anpassningar. Förvaltningen kommunkansliet i Tierps kommun har officiellt arbetat utifrån balanserad styrning sedan 2003 och anledningen till varför de började arbeta utifrån metodiken i balanserad styrning grundar sig företrädesvis i att den traditionella ekonomistyrningen konstaterades vara otillräcklig parallellt som den inte levererade en helhetsbild över verksamheten. Jag har genomfört en fallstudie vid kommunkansliet i syfte att se hur konceptet verkar i offentlig verksamhet. Fallstudien syftar till helhetsförståelse och insikt, vilket innebär att den vetenskapliga inriktningen på arbetet är hermeneutiskt. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på individuella intervjuer bland förvaltningschefen, enhetschefer samt medarbetare och jag har använt mig av den abduktiva forskningsansatsen i arbetet.

Sverige var som näst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats är att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte använda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag väljer att ha kvar revisorn.I dagsläget är det fortfarande lån från bank som är den största finansieringskällan för SME företag. Det är främst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som står för den största utlåningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin är den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets återbetalningsförmåga.

1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som är en översättning av ISA, med hänsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebär flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare.Syftet med denna uppsats är att redogöra för revisorers och företagares syn på införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration på tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers är representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON är representanter för företagsperspektivet.

Bakgrund och problemformulering: Efter en lång tids debatt och utredning i frågan om revisionsplikt för små företag trädde lagen om frivillig revision i kraft den 1 november 2010. Från och med 2011 kommer de berörda företagen, ca: 70 % av Sveriges AB, att kunna välja bort revisionen. Hur detta kommer påverka revisionsbranschen, och hur revisorerna och andra intressenter ser på reformen är frågor som ställs i denna uppsats. Flera tidigare studier har gjorts i ämnet men ingen efter att lagen trätt i kraft, och således inte genomförda med de klara förutsättningarna om lagen. I Danmark genomfördes en liknande reform 2006 och där har den varit lyckad.

Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker.Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det.

The Swedish FSC standard (Forest Stewardship Council) is a level standard used to certify forestry. All the major Swedish forest companies are using the FSC standard, and approximately 50% of the Swedish forests are FSC certified today. In the essay six items within the chapter on environmental issues and biodiversity are examined: the proportion of protected forest, the proportion of annually burnt clear-cut stands, the number of trees with large diameter, the amount of dead wood, the proportion of deciduous trees within a stand and the proportion of deciduous-dominated stands. The FSC standard states a level for all items, and the purpose of the essay is to analyse whether these levels are supported by research within the field of conservation biology. The validity of the levels of the six items is them discussed to evaluate whether changes are required to the next revision of the FSC standard.

Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen på tre huvudkällor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv..

Det dör ca 90 000 människor varje år i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvårdnadsansvar för palliativ omvårdnad i kommunen. Den här studien baseras på nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvård.

Den här uppsatsen syftade till att undersöka förutsättningar för ett ekonomiskt belöningssystem inom skolans värld, eller mer specifikt inom en skola bedriven i form av kommunal intraprenad. En fallstudie gjordes inom Luleå Kommun där ett antal nyckelpersoner intervjuades, bland annat rektorn för Luleå kommuns första skola som bedrivs som intraprenad och skolchefen i kommunen. Undersökningsmetoden var att betrakta som deduktiv, då det empiriska materialet inhämtades med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. Uppsatsen syfte bröts ned i två forskningsfrågor. Den första gällde huruvida prestationer inom skolan gick att mäta och hur exakt de i så fall gick att mäta, vilket båda är grundförutsättningar för belöningssystem.

SAMMANFATTNINGAtt arbeta som sjuksköterska inom den kommunala äldrevården är en svår uppgift, då sjuksköterskan ofta upplever stor frustration över att vara den "ensamma fixaren". Att vara den "ensamma fixaren" kan beskrivas som att kunna allt och vara överallt, medan man samtidigt känner sig underskattad och osynlig. Sjuksköterskorna riskerar på grund av detta, att göra misstag och utveckla sjukdom på grund av stress. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av stress i sin arbetssituation inom kommunal äldrevård. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor.

Forskningen visar att förändringar av informationsteknologin och en ökande anskaffning av nya programvaror har lett till underliggande problem som kan drabba heterogena programvarulicensmiljöer och stora organisationer. Underliggande problem i den stora kontexten är mjukvaruhantering. Licenshantering av programvaror är just en förgrening av det stora problemet. Stora organisationer som en kommunal verksamhet är drabbad av det här underliggande problemet på grund av komplexitet hos organisationens miljö. Att tillämpa förändringar i området programvarulicens är omöjligt utan att göra förändringar i hela den organisationsprocess som följer med det.

SammandragHöga positioner i samhället innehas av en övervägande andel män. Inom revisionsbranschen är andelen kvinnor bland delägarna som mest 14 procent. Ändå har det under de senaste tio åren rekryterats lika stor andel kvinnor som män på grundnivån. Karriärutvecklingen ser således olika ut för män respektive kvinnor. Uppsats ämnar förklara varför kvinnor är undertaliga i revisorstoppen.

Inom den kommunala hemsjukvården delegeras flera hälso- och sjukvårdande vårduppgifter till både utbildad och outbildad vård- och omsorgspersonal. Bakgrund Hemsjukvård innebär hälso- och sjukvård när den ges i patienters bostad, eller motsvarande, och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tid. De lagar och författningar som reglerar delegering är tydliga vad gäller skyldigheter och gällande ansvarsfrågan. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal får delegera en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Delegering är inte till för att lösa brist på personal eller av ekonomiska skäl.

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat på grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare påverkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, där dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrån denna aspekt. En enkätundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har också använt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande på orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun.