Denna uppsats behandlar politisk förändring i svenska kommuner. Fokus är New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal barnomsorg på entreprenad studerats. Studien är kvantitativ och består av datamaterial över Sveriges 290 kommuner som samlats av Statistiska Centralbyrån (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgår uppsatsen från en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förändring i svenska kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blå/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och äldreomsorg på entreprenad.

Att lyckas nå fram med sitt budskap är beroende av ett flertal olika faktorer. Till exempel målgruppens förtroende för avsändaren. Hur ska en göra om målgruppen redan innan budskapet förs fram har en skeptisk inställning gentemot avsändaren? Med utgångspunkt i retorikens ethos undersöker jag i denna studie hur en kommunal verksamhet kan använda ethos för att bygga upp sin trovärdighet gentemot sin målgrupp. Genom att ta fasta på verksamhetens kompetens, deras värderingar och välvilja, och lyfta fram dessa i en informationstext om verksamheten, ligger förhoppningen i att målgruppens benägenhet att nyttja verksamhetens tjänster ökar.

Large retirement numbers and fierce competition of available labour, results in municipalities have to be more attractive as an employer. One way for the municipalities to fulfil their staffing requirement is partly to increase their recruitment efforts, and partly to educate their existing employees. Discussions about the supply of competence are therefore pressing within municipal activity. The aim of the study was to investigate how the concept of competence is used within a municipal administration. The method that has been used is Norman Fairclough?s critical discourse analysis, a method that allows multi dimensional analysis.

Alla verksamheter är i behov av någon form av kontroll och styrning. Ett verktyg som används i såväl privat som offentlig sektor är budgeten, då vanligtvis för ett år. En svaghet som påtalas är den ettåriga budgeteringen anses för kortsiktig. Ytterligare en svaghet med budgeteringen är att vid tillämpning så uppnås inte alltid önskad effekt. Underliggande institutionella antaganden kommer att påverka budgeteringen.

Inom EU pågår ett arbete som syftar till att åstadkomma enklare regler för de europeiska företagen. Enligt Europeiska rådet är det nödvändigt att med kraftfulla och gemensamma insatser från EU och medlemsstaterna minska de administrativa bördorna för företagen. Detta för att ge företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga och därigenom stimulera Europas ekonomi. EU-kommissionen anser att kostnaderna för revision och redovisning är särskilt betungande för små och medelstora företag. Av EG-rättens fjärde bolagsdirektiv framgår att alla bolag som huvudregel ska genomgå revision.

Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera och jämföra effektiviteten i ett kommunalt bolag och en förvaltning.För att möjliggöra analysering av studieobjekten behövdes effektivitetsbegreppet karaktäriseras, vilket utfördes genom konstruktionen av en modell, baserad på en teoretisk undersökning. Vidare genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på de utvalda studieobjekten Kärnfastigheter och Linköpings kommunala fastigheter. Empirin baseras till största delen på intervjuer med personer i varierande positioner inom organisationerna. Dessa är för respektive studieobjekt fyra till antalet. Slutsatsen är att det endast går att identifiera enstaka skillnader vad gäller effektiviteten.

Bakgrund; Förskrivningsrätten kan ge distriktssköterskan möjlighet att diagnostisera eventuella sjukdomar, förskriva läkemedel och följa upp under behandlingens gång utan att någon annan profession behöver konsulteras. Detta innebär att distriktssköterskor kan få en ökad helhetssyn i omvårdanden av patienten och därmed kan omvårdanden bli mer personcentrerad. Trots dessa positiva faktorer finns det studier som säger att endast 45 procent av alla distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården använder sin förskrivningsrätt några enstaka gånger i veckan, och drygt 40 procent någon gång i månaden. Detta visar på att en del distriktssköterskor förskriver regelbundet, andra mer sällan och en del aldrig. Med anledning av detta vill författaren till denna studie beskriva hur distriktsköterskor upplever möjligheten att förskriva inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse om varför små aktiebolag väljer att behålla revisorn trots att de inte behöver det. Forskningsfrågan blir då: Vad är de bakomliggande faktorerna till att företagaren väljer att behålla revision? Metod: Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag där den vetenskapliga ansatsen bygger på en deduktiv modell, vilket innebär att studien tar sin utgångspunkt i teorin för att sedan ställas mot den insamlande empirin. Empiriska data är av både primär och sekundär karaktär. Sekundär data har tillhandahållits av Bolagsverket medan primär data har samlats in via en enkätundersökning.

SammandragDen första januari 2002 infördes analysmodellen som ett självgranskande verktyg för attsäkerställa revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senasteredovisningsskandalerna. Modellen tillämpas vid prövning av revisorns oberoende iaktiebolag.Revisorns oberoende är en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift är att granskaårsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed ienlighet med FAR: s yrkesetiska regler.

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett välfungerande arbetsteam utifrån ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgränsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till två tillagningskök som genomgått en omorganisering. Vi har genomfört åtta intervjuer med två arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har då använt oss av en kvalitativ metod och utgått från en hermeneutisk ansats. Vi har utgått från fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.

Sekretessbelagd.

Revision har funnits sedan decennier tillbaka och dess utveckling och betydelse har ständigt ökat. Revisionens huvudsakliga syfte är att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information. På senare år har det uppdagats flertalet skandaler där det tydligt framgått att företagens intressenter och företaget de själva har förväntningar på revisorn som inte överensstämmer med vad som är revisorernas uppgifter. Detta fenomen benämns som ett förväntningsgap som uppstår mellan revisor, kund och intressenter.Vi har valt att i denna uppsats lägga fokus på förväntningsgapet mellan revisor och kund. Syftet i vår uppsats är att redogöra vad det är revisorn gör samt vad kunderna förväntar sig av sin revisor.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats.

Denna uppsats behandlar det kommunala utjämningssystemet. Dagens system består av en inkomstutjämningsdel, kostnadsutjämningsdel, ett strukturbidrag och en regleringspost, som antingen kan bli bidrag eller avgift beroende på hur mycket pengar staten anslår till systemet. Till detta har använts teorin om konkurrensproblemet, olika teorier om vad kommunerna bör göra, varför kommunerna bör finnas och hur de skall finansiera verksamheten. Två kommuner har valts ut, Vellinge och Trelleborg, för att i två fallstudier studera effekten av systemet för den enskilda kommunen. Slutsatsen är att i dagsläget behövs utjämningssystemet för annars träder konkurrensproblemet till.

Bakgrund: Antalet patienter med hjärtsvikt kommer att öka i framtiden då fler äldre överlever en hjärtinfarkt vilket är en vanlig orsak till hjärtsvikt. Många patienter med hjärtsvikt väljer att vårdas i sitt hem vilket innebär en utmaning för distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors stöd till patienter med svår hjärtsvikt som vårdas i hemmet inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Genom intervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.