Bakgrund: Då patienter förflyttas från sluten somatisk sjukhusvård till att vårdas inom kommunal hemsjukvård händer det att patientinformation inte når fram till sjukvårdspersonal i hemsjukvården. Samtliga sjukvårdsprofessioner har i uppgift att bidra med den information som krävs för att, på ett patientsäkert sätt, tillgodose de insatser som patienter är i behov utav.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur kommunikation fungerar i övergången från sluten somatisk sjukhusvård till kommunal hemsjukvård.Metod: Kvalitativ intervjustudie baserad på fem intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård med manifest innehållsanalys som analysmetod.Resultat: Kommunikationsmedel som sjuksköterskor använder är elektroniska kommunikationssystem, samordnade vårdplaneringar och kommunikation med närstående. Sjuksköterskors arbetssituation är mångfacetterad och kräver samarbete mellan vårdprofessioner, tidseffektivitet och kommunikation baserad på ett patientperspektiv. Brister i kommunikationen beskrivs bero på sjukhusmiljön och vårdprofessionernas språkbruk. Idéer finns för förbättringar men åtgärder uteblir.Slutsats: Brister i kommunikationen leder till merarbete för sjuksköterskor i deras förfarande att tillhandahålla korrekt information.

Background: Palliative care is something that all people should have the right to be allowed to, to be able to enjoy the qualities of life, even when someone has been afflicted with illness that cannot be cured. How do the nurses in municipal home-care deal with and prepare themselves to perform a righteous task? Aim: The aim of this study is to illuminate nurses, comprehensions of palliative care within municipal home-care. Method: The method is a questionnaire to nurses. Results: The results did comply to law and regulations.

Syftet med denna studie var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska områden och interventioner för rehabilitering av personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), med klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) som analys redskap. Artiklar söktes på databaserna Cinahl och PubMed. Genom datoriserad sökning har 14 artiklar valts ut. Artiklarna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys, och kodning har skett utifrån tre av ICF?s kategorier: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer/personfaktorer.

The purpose of this study was to increase the understanding of how patients following cerebral vascular attacks percieve personal Control and their ability to influence the course of their rehabilitation. Specific questions relating to the concept of Health Locus of Control such as perception of personal responsibility and own influences as well as the recognition of the influence of outside phenomena such as faith, luck and divine power were asked for. The empirical findings of this study were based upon semistrucutural interviews with five respondents. The results showed that the respondents efforts, together with the efforts of others were a necessity in successful rehabilitation. The influence of faith or luck on the other hand, was not percieved as a factor for success.

Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanställa befintlig forskning om hur trädgård kan påverka människors hälsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trädgård kan utformas och användas som terapi för personer som är, eller är på väg att bli, långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trädgård kan påverka människors hälsa. Det framkommer att positiva effekter såsom ökat välbefinnande, en känsla av trygghet och meningsfullhet kan erhållas genom rehabilitering i en trädgård. För att trädgården ska fungera som rehabilitering behövs en genomtänkt utformning där det är viktigt att ha kännedom om målgruppen.

Andelen yngre som insjuknat i stroke har under de senaste åren ökat och möjligheten för dessa individer att kunna återgå till arbete med hjälp av rehabilitering eller kompensatoriska åtgärder är av stor vikt. Syftet med denna studie är att undersöka hur individer som insjuknat i stroke upplever sin nuvarande arbetssituation, men även belysa hur de upplever rehabiliteringens roll som en del av återgången till arbete. Datainsamlingen skedde genom en egenutformad enkät med kvalitativ ansats. Deltagarna bestod av två män och två kvinnor i åldrarna 32-60 och med olikartade yrkesroller. Resultatet visade att framförallt arbetsgivare och rehabiliteringspersonal hade en avgörande roll i individernas upplevelser av återgången till arbete.

En brännskada medför ofta en våldsam smärta men det är inte bara i skadeögonblicket som smärtan är som mest intensiv och outhärdlig. Beroende på skadans omfång blir smärtsamma omläggningar med sårrensning samt senare rehabilitering frekventa inslag i patientens vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka komplementära ickemedicinska metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att optimera smärtlindringen vid behandling och rehabilitering av brännskadade patienter. Litteraturstudien bygger på nio kvantitativa artiklar som granskades kritiskt. Resultat: Interventioner som redovisas i studien är Virtual Reality, massage, musik, video samt patient kontrollerat omläggning och Sensory focusing vilka presenteras i tre olika teman avledning, avslappning samt kontroll. Alla interventionerna visade sig ha en positiv effekt på patientens smärtuppfattning i olika omfång..

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken funktion årsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de två syftena bakom redovisningen som angetts, både i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte används som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har påverkan på detta är flera men grundar sig i huvudsak på den särprägel som den kommunala verksamheten innebär. För att kunna få en bättre kommunal årsredovisning anser vi att man i grunden bör utgå ifrån vilka som använder den och hur den används.

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påver-kat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påverkat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Syfte: Att belysa hur faktorer inom områdena person, miljö och sysselsättning kan påverka delaktigheten hos personer med stroke vid rehabilitering i hemmet. Metod: Genom en litteraturstudie har tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa och kvantitativ art analyserats utifrån Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) och Person Environment Occupation Model (PEO).Resultat: Resultatet visade att vårdtagare som rehabiliterats i sin hemmiljö upplever mer delaktig i rehabiliteringen i jämförelse med vårdtagare som har genomgått sin rehabilitering på sjukhus. Betydelsefulla faktorer till den ökade delaktigheten är bland annat att vårdgivare får anpassa sig till vårdtagaren, som därmed får ett ökat medbestämmande. Vårdtagare upplever en trygghet när rehabiliteringen äger rum i hemmet, eftersom det är där de har sina gamla aktivitetsmönster. Vårdgivare får även större möjligheter att identifiera vilka aktiviteter som tidigare varit meningsfulla för vårdtagaren. Minskad delaktighet kopplas i flera studier till informationsbrist hos vårdtagarna angående deras nya livssituation och rehabiliteringsinsatser.

Denna kvantitativa enkätstudie har sin utgångspunkt i empowerment och har utförts på ett svenskt brukarstyrt företag som bedriver missbruksrehabilitering efter en empowermentbaserad arbetsmodell. Denna rehabiliteringsmodell innebär att man aktivt jobbar med att stärka individens självbild och att öka dennes egenmakt. Syftet med modellen är att individen genom ökad självkontroll ska kunna ta ansvar för sin livssituation och därmed uppbringa den nödvändiga motivation som krävs för att få till stånd en långsiktig förändring. Studien har undersökt skillnader i possible selves mellan individer som befinner sig i respektive har fullgjort sin rehabilitering och som därefter valt att stanna kvar i verksamheten. Respondenterna ombads ange hur starka positiva respektive negativa känslor de förknippade med ett antal fördefinierade possible selves.

Rehabiliteringen av traumatiskt ryggmärgsskadade har gått från att förlänga levnadslängden till att förbättra kvaliteten på livet. Livskvalitet har kommit att bli en nyckelfaktor vid utvärdering av rehabilitering. Fysisk aktivitet har visat sig kunna förbättrat livskvaliteten hos andra grupper med kroniska sjukdommar. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka sjukgymnastiska interventioner som kan påverka livskvaliteten för individer som drabbats av traumatisk ryggmärgsskada. Åtta artiklar granskades och sju poängsattes enligt PEDro Scale.

Syfte: Uppsatsen beskriver hur systematiskt förbättringsarbete har använts i syfte att öka rehabiliteringsmöjligheter för patienter i rättspsykiatrisk vård samt vetenskapligt undersöka framgångsfaktorer och hinder för användning av systematiskt förbättringsarbete i rättspsykiatrisk slutenvård.Metod: Systematiskt förbättringsarbete med Nolans förbättringsmodell har använts. Process och resultatmätningar gjordes i förbättringsarbetet för att svara på frågan om förändringen är en förbättring. Den vetenskapliga studien bygger på två fokusgruppsintervjuer, en grupp i verksamheten och en med en extern utvecklingsaktör. Fokusgrupperna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Förbättringsarbetet visar att logistik, planering och samordning förbättrats men att det kvarstår ytterligare insatser innan målet med att öka möjligheterna till rehabilitering för patienterna är uppnått. Studien resulterar i framgångsfaktorer och hinder som beskrivs med följande kategorier: Drivkraft, metod, delaktighet, ledningens ansvar, säkerhetsperspektiv, motstånd, ?Rågårdstänket?, systemförståelse och kulturskapande.

Rehabilitering är en process som bland annat hjälper klienten att återgå till arbete och även skapa en förändring i livet. Arbetssättet sker på olika sätt i avsikt att klienterna ska kunna uppnå det som krävs för att kunna komma ut på arbetsmarknaden. Undersökningens fokus är sjukskrivning, då detta skapar ett hinder för människan att komma ut på arbetsmarknaden. I den här studien undersöks hur utbildade studie- och yrkesvägledare arbetar med sina klienter för att hjälpa dem att finna motivationen till att återgå till arbete samt hur de utskrivna klienterna upplevde sin tid på rehabiliteringen på Arbetslivsresurs. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där intervjuerna genomfördes med tre studie- och yrkesvägledare och fem klienter.