Beroende på situation intar människan olika roller. På rollerna finns det också förväntningar som kan styra rollinnehavarens beteende och agerande. Ett dilemma som kan uppkomma för lärare är att yrkesrollen och privatrollen går in i varandra. Den här studien vill synliggöra problematiken kring hanteringen av lärarnas olika roller.För att undersöka problematiken och hanteringen av lärarnas olika roller används en kvalitativ metod där det empiriska materialet är sex intervjuer. För att kunna analysera och förstå det informanterna visar på används teori som berör problematiken.

Byggnader kan rymma personliga minnen från svunnen tid i form av en privat levnadshistoria. De kan också genom sin ursprungligt avsedda funktion rymma information om den tidens ideal och förutsättningar. Byggnader är en del av vår historia och därmed även av vårt kulturarv. För att bevara detta arv, byggnadernas historia och den information som de kan ge skyddas vissa av dessa i Sverige enligt svensk lag och internationellt enligt FN:s världskulturarvskonvention. Detta arbete behandlar ett exempel på en byggnad, Riksmannagården i Alvesta, som är byggnadsminnesmärkt vilket innebär att det skyddas utifrån kulturminneslagen av länsstyrelsen.

Titel:Analys av en kalkylmodell och omkostnadsfördelning vid interkommunal prissättning av gymnasieplatser ? En fallstudie hos Växjö kommunBakgrund och problem:Under en tid har en debatt i media funnits kring den interkommunala prissättningen som sker då en gymnasieplats ska prissättas. Debatten grundar sig i att de mindre kommunerna upplever att prissättningen inte sker på ett rättvist sätt utifrån deras perspektiv. Kritiken mot prissättningen av gymnasieplatser har främst varit inriktad på hur omkostnadsfördelningen sker i den aktuella modellen.Det ökade nationella intresset kring prissättning av gymnasieplatser samt en förfrågan från Växjö kommun gav uppslag till uppsatsens ämne. Växjö kommuns förfrågan bestod i att utvärdera deras befintliga kalkylmodell som används vid prissättning av gymnasieplatser.

I den här uppsatsen har jag valt att göra en jämförelse mellan de två kommunerna Piteå och Skellefteå och hur de har använt sig utav implementeringen av New Public Management inom respektive kommunal organisation. Jag har även studerat mer i detalj vad New Public Management innebär. Till min hjälp hade jag fyra stycken informanter från de två kommunerna. Jag gjorde djupintervjuer med de på deras respektive kontor och varje intervju tog mellan 30 till 40 minuter. Jag använde mig utav en intervjuguide till varje intervju och den innehöll sammanlagt arton frågor.

Gymnasieelevers hälsa har under de senaste åren varit ett centralt diskussionsämne. Ungdomar upplever att skolan är en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett växande program är individuella gymnasieprogrammet (IV) där 11 % av eleverna som slutar grundskolan går eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien är att undersöka IV elevers stresstålighet i relation till skolans ansvar att tillhandahålla ett gott skolklimat. Frågeformuläret "Känsla av sammanhang" (KASAM) som mäter individens förmåga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet användes.

Möjligheterna till att uppnå ett jämställt samhälle är beroende av våra fysiska miljöer. Utformningen av transportsystemet, användningen av rum och representationer i staden är alla en produkt av hur vi upplever samhället och hur vi väljer att återskapa det. Genom att titta på stadens uppbyggnad kan vi se de mönster och maktstrukturer som påverkar möjligheten till jämställdhet. Vi kan också försöka skapa de verktyg som behövs för att uppnå det. Denna uppsats är en analys av hur regeringens allmänna jämställdhetspolitiska mål kan sättas i relation till stadsplanering.

Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lärares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet på en mångkulturell skola. I arbetet ingår intervjuer med fyra kristna lärare och deras perspektiv över att vara religiös i ett månkulturellt samhälle. Arbetet innehåller också en lexikon definition och litteraturgenomgång om religion, kultur, samhälle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte är något man talar högt om utan något privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förståelsen för dessa var svår.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning.Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det ärfrämst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst..

The aim of this study is to illuminate and discuss a case of political steering, specifically Managment-By-Objectives (MBO) in Swedish municipalities, from a democratic perspective. The essay examines a discrepancy between MBO in the Swedish municipalities and democratic theory.To fulfil the aim of the study one leading politician and one leading civil servant from five municipalities have been interviewed on this matter. This material is discussed in the light of a democratic theory constructed specifically for this essay. The democratic theory consists of three main democratic values in the democratic process: debate, transparence and the ability to demand political accountability.The main conclusion is that there is a contradiction in the use of MBO and the democratic values of debate, transparence and the ability to demand political accountability. MBO has resulted in a lack of debate and transparency and furthermore, it has made it increasingly more difficult to demand political accountability..

Den ha?r studien analyserar olika strukturella faktorer som kan fo?rklara variationen i nettokostnader fo?r ra?ddningstja?nst mellan Sveriges kommuner. Studiens syfte a?r att studera om kommuner med ho?ga strukturella ra?ddningstja?nstkostnader blir kompenserade fo?r dessa via det kommunala kostnadsutja?mningssystemet eller ej. Underso?kningen bygger pa? regressions- och ja?mfo?relseanalys med data fo?r samtliga svenska kommuner o?ver a?ren 2005- 2011.

Begreppet miljöskuld utvecklades i början av 1990-talet av Arne Jernelöv och definieras som återställningskostnaden för miljöskador som är tekniskt-ekonomiskt återställbara. I Sverige sker ett arbete med miljöskulder inom både den offentliga och privat sektorn och påverkas bland annat av miljökvalitetsmålet giftfri miljö och lagstiftningen. Inom ett energibolag fanns ett behov av att finna ett arbetssätt för att göra bedömningar av verksamhetens miljöskulder. Syftet med den här studien är att titta på vad begreppet miljöskuld innebär, hur det förhåller sig till hållbar utveckling och hur det praktiskt tillämpas i energibolaget. Studien bygger främst på aktionsforskning och litteraturstudier som kompletterats med ett par intervjuer.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Den här studien handlar om arbetsmotivation på två äldreboenden i Gävleborgs län. Vi gjorde en jämförelse mellan ett privat äldreboende och ett kommunalt äldreboende för att undersöka hur arbetsmotivation diskuteras på enheterna. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader mellan det privata och det kommunala boendet samt mellan chef och medarbetare i definitionen arbetsmotivation. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Det vi i huvudsak kom fram till var att arbetskamraterna, de boende och att prestera bra var de mest framträdande faktorerna till arbetsmotivation.

De faktorer som främst skapar motivation och arbetstillfredsställelse har visat sig vara resultatet av det utförda arbetet, dess utmaning och hur ansvarskrävande och omväxlande arbetet är. Man kan se vissa skillnader när det gäller utformningen av belöningssystem inom den privata sektorn jämfört med den offentliga sektorn. En av skillnaderna är att arbetet inom den privata sektorn anses vara mer utvecklande och leder ofta till högre lön och större utmaning. Resultatet av detta, inom den privata sektorn, blir att medarbetarna känner en ökad arbetstillfredsställelse. Lönen i sin tur fungerar som ett incitament för att delta i den utbildning och kompetensutveckling som finns.

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet.