Under de senaste åren har det skett en kraftig ökad fokusering från SKV:s sida att privat beskatta ägare för stugor, båtar och bilar som används som en del i näringsverksamheten oavsett om de använts privat eller inte. Ett problem som har uppstått är om beskattning av förmåner för ägare i fåmansföretag ska beskattas utifrån dispositionsrätten eller det faktiska nyttjandet. Vad kan ägaren göra för att undgå beskattning? Bör en harmoniserad beskattning utarbetas som är bra för företag av olika bolagsformer, SKV och domstolarna?Syftet med uppsatsen har varit att försöka klargöra när en delägare i ett fåmansföretag presumeras ha dispositionsrätt och om ägarna därmed ska förmånsbeskattas. För att uppfylla syftet har vi studerat ett antal rättsfall som behandlar problematiken kring detta.

Balanced Scorecard [svenska; balanserad styrning] är ett koncept framtaget för vinstdrivande verksamheter men kommunförbundet har genomfört försök med adoptering av balanserad styrning i kommunal verksamhet, med vissa skillnader som motiverar anpassningar. Förvaltningen kommunkansliet i Tierps kommun har officiellt arbetat utifrån balanserad styrning sedan 2003 och anledningen till varför de började arbeta utifrån metodiken i balanserad styrning grundar sig företrädesvis i att den traditionella ekonomistyrningen konstaterades vara otillräcklig parallellt som den inte levererade en helhetsbild över verksamheten. Jag har genomfört en fallstudie vid kommunkansliet i syfte att se hur konceptet verkar i offentlig verksamhet. Fallstudien syftar till helhetsförståelse och insikt, vilket innebär att den vetenskapliga inriktningen på arbetet är hermeneutiskt. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på individuella intervjuer bland förvaltningschefen, enhetschefer samt medarbetare och jag har använt mig av den abduktiva forskningsansatsen i arbetet.

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen.

I perioden 1997-2003 ökade sjukfrånvaron i Sverige marknad och sjukfrånvaroproblematiken blev en politiskt viktig fråga. En rad utredningar initierades av staten varav flera avsåg företagshälsovårdens roll i sjukfrånvaroproblematiken. I takt med att ökningen i sjukfrånvaron fick allt mer uppmärksamhet i media intensifierade staten sina försök att hejda ökningen, och sjukfrånvaroproblematiken flyttades högre upp på den politiska dagordningen. Uppsatsen syftar på att granska företagshälsovården och dess roll i samhället som ett verktyg i kampen mot ohälsan i arbetslivet. Detta kommer att göras genom att granska de rättsregler som finns förknippade med företagshälsovård och huruvida dessa rättsregler fungerar så som staten hade tänkt.

Det dör ca 90 000 människor varje år i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvårdnadsansvar för palliativ omvårdnad i kommunen. Den här studien baseras på nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvård.

Merparten av det svenska folket kan idag räkna med att vid arbetslivets slut erhålla viss ersättning i form av pension. Nuvarande pensionssystem kan sägas bygga på tre delar, dels allmän ålderspension som tillhandahålls alla som har bott och arbetat i Sverige genom socialförsäkringssystemet, dels tjänstepension som kompletterar den allmänna pensionen, vilket utgör utfästelser till viss pensionsrätt av arbetsgivare gentemot sina anställda. Utöver detta kan var och en välja att spara till sin pension privat, antingen genom en pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande. Ett sådant privat sparande är för vissa av ytterst stor vikt, exempelvis för den som driver enskild firma och därmed inte är anställd och berättigad tjänstepension. Även för dom som genom sin anställning erhåller tjänstepension kan ett privat pensionssparande vara av stor vikt, om inte annat för att dryga ut sina inkomster efter arbetslivets upphörande.

Den här uppsatsen syftade till att undersöka förutsättningar för ett ekonomiskt belöningssystem inom skolans värld, eller mer specifikt inom en skola bedriven i form av kommunal intraprenad. En fallstudie gjordes inom Luleå Kommun där ett antal nyckelpersoner intervjuades, bland annat rektorn för Luleå kommuns första skola som bedrivs som intraprenad och skolchefen i kommunen. Undersökningsmetoden var att betrakta som deduktiv, då det empiriska materialet inhämtades med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. Uppsatsen syfte bröts ned i två forskningsfrågor. Den första gällde huruvida prestationer inom skolan gick att mäta och hur exakt de i så fall gick att mäta, vilket båda är grundförutsättningar för belöningssystem.

Titel ?Det sitter i ryggmärgen? ? En kvalitativ studie av bloggande frilansjournalisterFörfattare Caroline Hanner & Rebecca JohanssonKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2012Handledare Nicklas HåkanssonUppdragsgivare Ulrika Hedman, JMGSidantal 46 sidor (exklusive bilaga)Antal ord 17 584 ordSyfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur frilansande journalister som bloggar resonerar kring sitt bloggande i förhållande till sin journalistroll.Metod och material Sex kvalitativa respondentintervjuerHuvudresultat Denna studie har visat att dessa frilansjournalister bloggar för att marknadsföra sig själva, kunna påverka, hålla sig uppdaterade, det är ett fritt medium, kunna interagera med sinaläsare samt att de finner det roligt. De tycker att de pressetiska reglerna ska och bör appliceras på bloggen. Detta för att ha förtroende hos läsarna. Dock är de motsägelsefulla i sina svar, och faktorer som tidspress och liknande gör att det inte alltid tycks vara lika lätt och självklart i praktiken.

SAMMANFATTNINGAtt arbeta som sjuksköterska inom den kommunala äldrevården är en svår uppgift, då sjuksköterskan ofta upplever stor frustration över att vara den "ensamma fixaren". Att vara den "ensamma fixaren" kan beskrivas som att kunna allt och vara överallt, medan man samtidigt känner sig underskattad och osynlig. Sjuksköterskorna riskerar på grund av detta, att göra misstag och utveckla sjukdom på grund av stress. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av stress i sin arbetssituation inom kommunal äldrevård. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor.

Samhället erbjuder flera vägar till yrkesutbildningen. De dominerande utbildningsvägarna idag är privat frisörskola och gymnasial programskola. Den här uppsatsen har varit inriktad på att undersöka om det finns kvalitetsskillnader mellan Skolverkets nationella program på gymnasiet och fristående skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör och de fem privata frisörskolor som är godkända av Sveriges Frisörföretagares Förbund. Svaret på den frågan är inte given. Nej, en handfull intervjuer av åtta frisörföretagare och en observation i frisörmiljö visar dock, att elever som genomgått privat utbildning godkänd av SFF, har lättare att få anställning som frisör beroende på vilja intresse och motivation.

Forskningen visar att förändringar av informationsteknologin och en ökande anskaffning av nya programvaror har lett till underliggande problem som kan drabba heterogena programvarulicensmiljöer och stora organisationer. Underliggande problem i den stora kontexten är mjukvaruhantering. Licenshantering av programvaror är just en förgrening av det stora problemet. Stora organisationer som en kommunal verksamhet är drabbad av det här underliggande problemet på grund av komplexitet hos organisationens miljö. Att tillämpa förändringar i området programvarulicens är omöjligt utan att göra förändringar i hela den organisationsprocess som följer med det.

Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrningför att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen.

Inom den kommunala hemsjukvården delegeras flera hälso- och sjukvårdande vårduppgifter till både utbildad och outbildad vård- och omsorgspersonal. Bakgrund Hemsjukvård innebär hälso- och sjukvård när den ges i patienters bostad, eller motsvarande, och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tid. De lagar och författningar som reglerar delegering är tydliga vad gäller skyldigheter och gällande ansvarsfrågan. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal får delegera en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Delegering är inte till för att lösa brist på personal eller av ekonomiska skäl.

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat på grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare påverkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, där dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrån denna aspekt. En enkätundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har också använt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande på orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun.

Uppsatsen granskar systemet för utjämning mellan kommunerna ur political economy- och tillväxtperspektiv. Political economy-analysen undersöker i vilken utsträckning systemets utformning möjliggör politiskt motiverad taktisk omfördelning. Av denna analys framgår att det rådande statsbidrags- och utjämningssystemet ger ett mycket begränsat utrymme för diskretionära bidrag. Den övergripande slutsatsen av political economy-analysen är att det finns en påtaglig kontrast mellan ansatserna i de akademiska studierna och de offentliga utredningarna. Analysen ur tillväxtperspektiv granskar vilka effekter långtgående kommunutjämning kan tänkas ha på arbetskraftsrörligheten, samt vilka konsekvenser detta kan tänkas ha för den långsiktiga ekonomiska tillväxten.