Genom en jÀmförelse mellan en enkÀtundersökning gjord bland förÀldrar till elever i Är 5 och resultatet av intervjuer med barnens klasslÀrare har jag försökt belysa förÀldrars syn pÄ samarbete med skolan. Jag har Àven anvÀnt mig av litteratur inom omrÄdet för att fÄ en sÄ klar bild som möjligt. Vad som framkommer tydligt Àr att förÀldrar tycker det Àr viktigt med samarbete. Men de behöver bredare och mer omfattande information frÄn skolan för att kontakten mel-lan hem och skola ska kunna fördjupas. Idag Àr det vanligt att samarbetet begrÀnsar sig till utvecklingssamtalet.

Denna uppsats undersöker hur pedagoger tÀnker och handlar i möten med elever som upplevs ha skolrelaterad problematik. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhÄller vikten av att en skola för alla uppnÄs. Detta innebÀr att undervisningen skall utgÄ frÄn elevernas förutsÀttningar och att de skall fÄ sina behov tillgodosedda. För att fÄ en inblick i hur pedagoger tÀnker och handlar har vi intervjuat tre pedagoger och genomfört en enkÀtundersökning med trettio pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna upplever att individanpassning Àr en viktigt faktor, men att man i dagens skola inte lyckas erbjuda alla elever det stöd de Àr i behov av och att alla dÀrför inte kan tillgodogöra sig undervisningen..

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Allvarliga beteendestörningar Àr den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. SocialtjÀnstens uppgift Àr att arbeta för att alla barn och unga ska fÄ vÀxa upp under trygga och goda förhÄllanden. Stora förÀndringar av socialtjÀnstens verksamheter för barn och unga och deras förÀldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemÀssiga problem. Syftet med studien var att fÄ kunskap och förstÄelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar bÄde hem, skola och socialtjÀnst. Intervjuer med sju ungdomar ifrÄn tre olika dagverksamheter har genomförts.

Syftet med denna studie Àr att belysa specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola samt skapa en djupare förstÄelse inom detta Àmne. Studien tar Àven upp om arbetssÀtten skiljer sig Ät i de olika verksamheterna. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. I studien intervjuas tio specialpedagoger pÄ tio olika skolverksamheter, i fem förskolor och fem skolor, Ärskurs ett till sex. IntervjufrÄgorna handlar om hur specialpedagogerna ser pÄ sin yrkesroll samt om i deras arbetsbeskrivningar skiljer sig Ät i de olika verksamheterna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppet vÀrdegrund samt ta reda pÄ hur en skola arbetar med vÀrdegrunden. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes intervjuer och observationer. Jag intervjuade Ätta personer som samtliga arbetade pÄ samma skola. För att undersöka elevernas beteenden, observerade jag eleverna under deras raster, i matsalen och under deras lektioner. Det visade sig att begreppet vÀrdegrund bestod av en del definitioner.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

Syftet med examensarbetet Àr att utveckla en förstÄelse för lÀxor i en Ärskurs sexa. Vi vill ta reda pÄ antalet lÀxor som eleverna i en klass kan fÄ, men Àven ta reda pÄ vad sjÀlva syftet med lÀxorna Àr. Vi vill fördjupa oss i om pedagogerna och elevernas uppfattning om lÀxor ger stöd för lÀrande. Nedan presenteras vÄr frÄgestÀllning till examensarbetet. ? Vad Àr syftet med lÀxor? ? Hur mÄnga lÀxor fÄr en elev i genomsnitt i veckan enligt pedagogerna och eleverna? ? Vad anser pedagogerna och eleverna om lÀxor? ? Vad Àr pedagogernas och elevernas uppfattning om lÀxor ger stöd för lÀrande? I teoretisk bakgrund har vi valt att ta upp om tidigare forskning angÄende lÀxor och vi har Àven tagit upp tre olika teoretiker: Vygotskij, Piaget och Gardner.

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bÀttre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjÀlp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Kommunala stöd till enskilda nÀringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebÀr en ineffektiv anvÀndning av offentliga medel. StödÄtgÀrderna kan ta sig i uttryck pÄ vitt skilda sÀtt; det kan röra sig om allt frÄn underprisförsÀljningar av fastigheter till kommunal borgen. PÄ senare tid har problemet uppmÀrksammats i samhÀllsdebatten och det finns flera fall dÀr kommunala stödÄtgÀrder har ifrÄgasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremÄl för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut ocksÄ underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhÄller kommunalt stöd fÄr en betydande fördel jÀmfört med övriga konkurrenter pÄ marknaden.

Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.

Den elektroniska journalen Àr en del av distrikts- och sjuksköterskors dagliga arbete och ökar förutsÀttningen för ett patientsÀkert arbete. Distrikts- och sjuksköterskor arbetar efter kÀrnkompetenserna informatik och sÀker vÄrd, men brister i den elektroniska journalen kan pÄverka dessa negativt. Syftet var att undersöka sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskap om och förstÄelse av att anvÀnda elektronisk journal i kommunal hemsjukvÄrd. Metod: kvantitativ tvÀrsnittsstudie. Urvalet bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor frÄn fem kommuner i Kronobergs lÀn (n 67).

Syftet med denna studie Àr att undersöka högstadie- och gymnasielÀrares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna pÄvisa om det finns nÄgra samband mellan dessa. Detta Àr en kvantitativ studie som baseras pÄ 102 enkÀter frÄn lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. EnkÀterna har bearbetats i Excell för att fÄ ut tabeller gÀllande lÀrarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest pÄverkande stressfaktorerna i lÀrarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förÀndringar. GÀllande lÀrarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka pÄ nÄgra större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

Bakgrund: Det som definierar att ett barn far illa Àr enligt SoL barn som inte fÄr sina behov tillgodosedda inom familjen samt att det kan vara barn eller ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt genom ett eget skadligt beteende. AnmÀlningsskyldigheten och utredningsplikten ska verka för att skola, polis och socialtjÀnst ska kunna fÄnga upp de barn som far illa i ett tidigt skede.Syfte: Med en utgÄngspunkt av ovanstÄende problematik, pÄ att barn faller mellan olika myndigheters ansvar, Àr syftet med denna uppsats att ta reda pÄ hur samverkan mellan socialtjÀnst, polis och skola fungerar jÀmfört med vad lagen sÀger, med fokus pÄ barn som far illa.Metod: Studien Àr baserad pÄ att kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer bestÄr av en kurator, tvÄ handlÀggare pÄ socialförvaltningen, en rektor, tre skolsköterskor och tillsist en polis.Resultat: Studien har visat att skolor tolkar sin anmÀlningsplikt olika vilket leder till att socialförvaltningen inte har möjlighet att utreda i den utstrÀckning de hade önskat och dÀrmed begrÀnsas de tidiga insatserna..

Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka vĂ€gledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet VĂ€gledningscentrum. Jag vill Ă€ven undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som Ă€r deras övergripande mĂ„l. Ur ett vĂ€gledarperspektiv vill jag ocksĂ„ undersöka hur vĂ€gledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mĂ„l gentemot samhĂ€llets samt individens behov. Även skillnaden i dessa tvĂ„ verksamheter skall diskuteras och analyseras. Studien syftar pĂ„ att undersöka ur vĂ€gledarperspektiv hur vĂ€gledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhĂ€llets representant. Jag valde att undersöka vĂ€gledarens arbete i tvĂ„ olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och VĂ€gledningscentrum.