Bakgrund och problematisering: Med utgÄngspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte Àr att ses som tillrÀckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer pÄ kommunnivÄ ser pÄ uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare ocksÄ analysera hur den kommunala revisionen skulle pÄverkas av en konstruktion dÀr revisionsenheten flyttades lÀngre ifrÄn kÀrnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras bÄde det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försÀkra sig om en tillrÀckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvÀgagÄngssÀtt bygger pÄ en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien Àr att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till Àldre i ordinÀrt boende, vilken benÀmns social samvaro. FrÄgestÀllningarna som jag har stÀllt Àr; Vad innebÀr social samvaro? Vad ansöker de Àldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för Àldre?Studien bestÄr delvis av en genomgÄng av tidigare kunskapslÀge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick frÄn fallstudien som metod och anvÀnde mig av intervjuer, dÀr jag intervjuade kommunala tjÀnstemÀn och Àldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade Àven bistÄndsutredningar för att fÄ kunskap om vad Àldre ansöker om.

Vad har grundskoleelever för attityd till matematik? Kan man se nÄgra pÄtagliga attitydskillnader mellan Àldre och yngre elever? Vad grundar sig elevernas attityd pÄ? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en kartlÀggning av elevers instÀllning till matematik i tre Ärskurser pÄ en kommunal F-9-skola i SkÄne. Samtliga elever i Ärskurserna 3, 6 och 9 har deltagit i en enkÀtundersökning. Undersökningen har varit av jÀmförande karaktÀr och kan ses som en fallstudie av den aktuella skolan. Kortfattat kan man sÀga att det finns en tydlig skillnad mellan Äldersgrupperna pÄ skolan avseende hur positiva eleverna Àr till matematik. De flesta tredjeklassare tycker att det Àr bÄde roligt och viktigt med matematik.

This study presents some teachers' views on whether today's school is a school for everybody or not. It has also looked into what special resources that are put in for children in special needs. The purpose of this study is to find out some teachers' views and thoughts on the concept of "an Education for everybody" and how these teachers said they worked with children in special needs. After taking part of and processed recent research results and literature, I chose to examine this through qualitative interviews. I interviewed three teachers, one primary school teacher, one special education teacher and one preschool teacher.The conclusions were that the concept of education could be understood in different ways.

Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl utgör ett politiskt handlingsprogram för att nÄ en ekologisk hÄllbar utveckling och Miljöbalken utgör de rÀttsliga verktygen för att nÄ dessa miljökvalitetsmÄl. Miljöbalkens tillÀmpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. NaturvÄrdsverkets projekt Tillsyn och MiljömÄl (TIM) skapade Är 2003 en modell för tillsynsplanering som Àr styrd av miljökvalitetsmÄlen, dvs. miljömÄlstyrd tillsyn.Syftet med denna uppsats Àr att studera hur miljömÄlstyrd tillsyn fungerar i praktiken pÄ kommunal nivÄ. För att uppfylla syftet har ett antal frÄgestÀllningar formulerats kring implementeringen av miljömÄlen i tillsynsplaneringen, arbetssÀttet med mÄlstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörÀttsliga perspektivet pÄ miljömÄlstyrd tillsyn.

Skolans uppdrag ska ske i samarbete mellan skolan och hemmen och samverkan skal ske mellan lÀrare och förÀldrar, detta framgÄr tydligt i lÀroplanen (Lp-94). Syftet med detta arbete Àr att belysa och beskriva hur kontakten mellan förÀldrar och skola fungerar. Det Àr en kvalitativ studie som genomförts med hjÀlp av intervjuer. De intervjuade Àr lÀrare och förÀldrar pÄ en grundskola. Undersökningen handlar om i vilka former samarbete sker idag samt vilka uppfattningar förÀldrar och lÀrare har till de nuvarande samarbetsformerna i skolan.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av diskursteori som bas synliggöra vilken pÄverkan uttrycket ?FramgÄngsrika skolor? har i en skola för allas rÀtt till likvÀrdig utbildning. Uttrycken ?FramgÄngsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? Àr olik diskursen till ?FramgÄngsrika skolor?.

Public School - a qualifield truth.

VÄr studie visar samband mellan dagens alltmer individualiserade och mÄlinriktade samhÀlle och elevproblematik sÄsom attityder, skilda förÀldrar, skolprestationskrav, mobbing, avsaknad av vuxna, barns mÄende, tjejer-killar och alkohol. Dagens skola lÀr barn att ifrÄgasÀtta och att kritiskt granska samtidigt som vuxna har allt svÄrare att sÀtta de grÀnser och regler som faktiskt behövs för att ett barn ska utvecklas och mÄ bra. VÄr studie visar att yrkesrollen som skolkurator har förÀndrats och blivit alltmer efterfrÄgad och behövd och att det dÀrför borde vara sjÀlvklart med skolkuratorer pÄ varje skola..

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern 16?19 ?r. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en kvalitativ inneh?llsanalys.

Ett förÀndrat klimat kan komma att utsÀtta samhÀllet för en rad olika pÄfrestningar, vilket förvÀntas stÀlla ökade krav pÄ den fysiska planeringen av samhÀllet. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte Àr att ta reda pÄ hur tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering pÄ kommunal nivÄ upplever ansvarsförhÄllandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat. Studien syftar ocksÄ till att ge svar pÄ den mer övergripande frÄgan om huruvida fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till de situationer som kan tÀnkas upptrÀda i ett förÀndrat klimat. Studiens genomförande grundas pÄ kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstÄende kommuners översiktsplaner. Resultaten frÄn studien visar bland annat att fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat om klimathÀnsyn integreras i planeringen.

VÄr utgÄngspunkt Àr att de attityder som finns gentemot jÀmstÀlldhetsarbete pÄ en arbetsplats i hög grad bestÀmmer hur vÀl arbetet fungerar. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att undersöka attityderna i offentliga organisationer för att se möjligheter och svÄrigheter i arbetet med att nÄ jÀmstÀlldhet. Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt i demokratiteori och alla mÀnniskors lika vÀrde, vilket motiverar det feministiska projektet genom att se jÀmstÀlldhet som en demokratisk rÀttighet. Feministisk organisationsteori lÀgger grunden för studiens analys. För att ta reda pÄ attityderna har vi genomfört en enkÀtundersökning inom skola och polis dÄ vi menar att dessa institutioner har ett viktigt demokratiskt ansvar.

Syftet med undersökningen var dels att ta reda pÄ vilka formuleringar i Lpf 94, utifrÄn definitionen att mentorskap innebÀr att överblicka och bidra till progression gÀllande elevernas kunskapsmÀssiga, personliga och sociala utveckling, som gÄr att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa Àr relaterade till mentorshandboken, pÄ skolan dÀr undersökningen Àgt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, pÄ samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fÄtt beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare bÄde kunskapsmÀssigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning sÄg sig ocksÄ som vÀgledare och som en vuxen som pÄ olika sÀtt stöttar eleverna i deras skolgÄng.

Bakgrund: PÄ grund av diverse politiska ÄtgÀrder har den offentliga sektorn börjat utsÀttas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och dÀrmed ocksÄ mer populÀrt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgÄngspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det Àr knapphÀndigt med studier av fenomenet frÄn ekonomisk vinkel. Det som förÀldrar angett som frÀmsta anledning till skolbyte Àr skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfÀr, miljö och storlek.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att ?ka kunskapen om samverkan mellan kommuner och medborgare vid hanteringen av smygande kriser. Genom att unders?ka kommunala krishanterares f?rest?llningar och erfarenheter str?var studien efter att synligg?ra aspekter som fr?mjar och hindrar samverkansprocessen samt omfattningen av medborgarnas deltagande i den kommunal krishanteringen. Teori: Samverkans teori utg?r studiens teoretiska ramverk och anv?nds f?r att skapa f?rst?else f?r hur samverkan b?r definieras.