In this study, I intend to examine some aspects of the activities of cultural companies in the town of Arvika. The study is qualitative in nature and based on in-depth interviews with self-employed cultural workers, as well as representatives from Arvika municipality. Cultural policy documents have been studied to clarify the self-employed status in the cultural sector and thus their importance to the cultural life in Arvika overall.My hope is to get a glimpse of what it means to work as a self-employed within the cultural sector in Arvika and the conditions that exist, in order to successfully run and develop their businesses.There is a shift in cultural policy, which has led to permanent forms of employment becoming fewer and self-employment to grow ( Karlsson & Lekvall, 6 ). One can say that the cultural sector has moved in the direction from a public matter, to the more privatized ( Köping , Lantz & Stenström, 3 ). The problem with this is that the policy of self-employment has not progressed at the same rate as the amount of business.

Syftet med den här studien är att granska några musik- och kulturskolors elevrekrytering och elevunderlag ur ett tillgänglighetsperspektiv, samt hur ett antal instrumentallärare resonerar kring detta. Bakgrunden till syftet vilar på skollagens och läroplanernas paragrafer rörande alla elevers lika rätt till utbildning samt ett personligt engagemang i frågan. Eftersom musik- och kulturskolor är en helt frivillig skolform är frågan om vilka elever som deltar mer komplex än i den obligatoriska skolan, vilket gör den intressant att studera. Studien har en fenomenologisk ansats och använder en kvalitativ intervjustudie som (informationsinhämtnings-)metod. De intervjuade är instrumentallärare inom musik- och kulturskolans verksamhet.

Sveriges äldre blir allt fler. Deras läkemedelsanvändande ökar och många läkemedelsinteraktioner inträffar. Genom att begränsa antalet onödiga läkemedel till äldre kan man förbättra patientens läkemedelsbehandling och minska enskilt lidande. Samtidigt kan man så minska samhällets kostnader orsakade av läkemedelsrelaterade problem. En jämförelse av fyra vårdhögskolor visar att sjuksköterskor i grundutbildningen läser en kurs om max 7,5 hp i ämnet farmakologi.

Denna studie undersöker sex grundskolelärares förstahandsval av skönlitteratur som de läser högt i sina integrerade klasser i skolår 4-6 i en kommunal skola i en storstadskommun. Studien undersöker lärarnas syfte med högläsning av skönlitteratur i klassen samt ta reda på vad lärarna vill förmedla med sitt litteraturval. Syftet med studien är att ur ett genusteoretiskt- och didaktiskt perspektiv fördjupa min kunskap om de skönlitterära högläsningsböcker som läses av sex grundskolelärare i en integrerad klass i skolår 4-6, detta för att förbereda mig själv inför mitt blivande yrke som lärare och för att i mitt kommande uppdrag motverka traditionella könsroller. Teoretiska utgångspunkter för studien är teorier som belyser högläsningens betydelse i skolan och teorier samt aktuell forskning om genus. Studiens datainsamlande bygger dels på den enkät som lärarna (informanterna) besvarade, dels på två individuella kvalitativa intervjuer samt den av informanterna valda skönlitteraturen för högläsning.

In today's society it has become increasingly important for organizations to take into account non-financial values. Sustainability reporting involves reporting the economic, social and environmental aspects of an organization's operations. The trend has been towards an all the more scrutinizing society with an increasing demand for transparency and translucency. A greater focus on environmental issues has also contributed to sustainability?s increasing importance as a topic.

Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer påverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen är Eskilstuna kommun som valt att förändra synen på styrning från vertikal till horisontell, från government till governance. Då metagovernance innebär indirekt och informell styrning i pågående processer studerades just en pågående process där tjänstemän under nätverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat från den politiska nivån.Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första delen är en allmänt inriktad respondentundersökning som handlar om de förändrade strukturerna i organisationen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstås i förhållande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstås. En instrumentallärare som arbetar på en kommunal kulturskola har observeratsnär denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjälp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmänhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. Några dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lärarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att på så vis söka förståelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstås i förhållande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrån den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig också skilja sig i hur den användes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmänhet grundläggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart två individer fungerar och detta var också något somresultatet av undersökningen underströk.

SammanfattningArbetets art: Uppsats i pedagogik, 41?60 poängTitel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher.Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations? competence development within three branches.Författare: Jane JohanssonPernilla RidalEva-Britt StrandHandledare: Linda Reneland-ForsmanAntal sidor: 38 sidorProblem: På vilket sätt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? På vilket sätt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssätt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser?Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa hur arbetsgivares pedagogiskagrundsyn påverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher.Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. Två representanter från varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjänste- och producerande företag. I analysarbetet har vi låtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats när dokument och intervjutexter har tolkats.

Webben används idag i allt större utsträckning och ingår också i många människors vardag. Myndigheterna spelar en viktig roll på webben genom att sprida samhällsviktig information. Man förväntas att själv kunna hitta denna information, alla kan dock inte ta del av informationen om inte webbplatsen är utformad på ett korrekt sätt. I det ?verkliga? livet har mycket gjorts för att de funktionshindrade ska kunna känna sig oberoende av någon annan, men hur står det till med den saken på webben? Användare med funktionshinder kan missa viktig information om webbplatsen inte är tillgänglig.Denna uppsats har tagit reda på hur väl dagens webbplatser för kommuner i Kronobergs län är anpassade för funktionshindrade.

Detta examensarbete vill beskriva de nya förutsättningar för att behandla vindkraftsetablering i tematiska tillägg till översiktsplaner, som uppstått i och med att prövningen av vindkraftsverk 2009 till stor del förts över från plan- och bygglagen till miljöbalken. Examensarbetet omfattar också ett förslag till tema-tiskt tillägg till Motala kommuns översiktsplan. Där prövas en analys av hur estetiska och landskapsrelaterade bedömningar kan göras. Fokus har lagts vid hur bedömningar kommer att hanteras när vindkraftverk som bygglovbefrias enbart genomgår en tillståndsprövning. Reflektioner och slutsatser bygger på egna tankar från utarbetandet av det tematiska tillägget och erfarenheter av efterföljande arbete inom Motala kommun med att omvandla planförslaget till en kommunal produkt Dessutom har intervjuer gjorts med representanter från kommunens stadsbyggnadsenhet, bygglovenhet och från länsstyrelsen.

Ett till ett (1:1) är ett projekt där man på kommunal nivå valt att investera i teknik och digitalisering av skolan. Ett till ett syftar till att varje elev ska ha tillgång till en egen dator. Syftet med studien är att ge lärare och elevers perspektiv på hur man förhåller sig till den ökande tillgången på datorer. Vad tycker man fungerar väl och vad fungerar mindre bra? Hur ser man på digitala resurser i förhållande till traditionell litteratur? Datainsamlingen genomfördes via enkäter med öppna frågor och intervjuer som framtagits med hänsyn till tidigare forskning.

Under en längre tid har Norrköpings Kommun haft problem med sin avfallshantering. En ny avfallsplan upprättades 2004, med nya riktlinjer som kommunen nu vill anpassa sin verksamhet efter.Särskilt hanteringen av biologiskt avfall har eftersatts, idag går mycket hushållsavfall till förbränning, trots att det till stor del skulle kunna användas till utvinning av energi genom olika metoder som är bättre ur miljösynpunkt. Min uppgift var att ta reda på vilka regler som gäller, och hitta ett sätt att få avfallet sålt till de intressenter som finns. Ett problem var att det saknades kunskap och rutiner för att kunna kvalitetsmärka avfallet.I rapporten inkluderas utdrag från de regler och föreskrifter som är relevanta. De förordningar som främst reglerar detta område är Miljöbalken och Avfallsförordningen.

Syftet med arbetet är att bedöma riskfaktorer utifrån miljöbalken för barn och utarbeta ett egenkontrollprogram utifrån miljöbalken för förskoleverksamheter i Västerås. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 kommer att utgöra utgångspunkt vid avgränsning av de hälso- och miljörisker som studier omfattar. Även andra riskfaktorer har diskuterats i det här arbetet. Dricksvatten, livsmedelhantering och andra faktorer som är kopplad till dricksvatten och livsmedel tar inte upp i arbetet.Egenkontrollarbetet på förskolor är ofta komplicerat med olika riskfaktorer som rör sig om barnens hälsa. Det är inte självklart att myndigheten får alla uppgiften som behövs för att utföra en god tillsyn på förskoleverksamheter.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadie- och gymnasielärares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna påvisa om det finns några samband mellan dessa. Detta är en kvantitativ studie som baseras på 102 enkäter från lärare på högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. Enkäterna har bearbetats i Excell för att få ut tabeller gällande lärarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest påverkande stressfaktorerna i lärarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förändringar. Gällande lärarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka på några större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

I detta examensarbete undersökes vilka principer som styr hyresnivån för en grupp äldreboenden i Enköpings kommun, samt hur drift- och underhållskostnadsnivåerna är jämfört med kommunala äldreboenden i resten av Sverige. Bakgrunden ligger i att fastighetsförvaltarna på Enköpings kommun anser sig inte kunna ta ut den hyra de behöver för att underhålla husen i den omfattning som behövs. Fastighetskontorets kostnader för bland annat underhåll, mediaförbrukning, administration jämförs mot statistik. Dessutom granskas internhyressystemet genom att undersöka hur väl kommunen följer sina egna direktiv och styrdokument samt genom att jämföra styrdokumentet mot tillgänglig litteratur. Enköping har historiskt sett lagt låga summor på både planerat och avhjälpande underhåll av fastigheter. Detta har varit en följd av att kommunen har haft, och fortfarande har, låga hyresintäkter jämfört med många andra kommuner i Sverige.