Syftet med arbetet har varit att undersöka hur man på två olika förskolor, dvs. en av svenska kyrkans förskolor och på en kommunal förskola arbetar med värdegrundsfrågorna allas lika värde, samarbete, rätt och fel, självkänsla och självförtroende. Med hjälp av fyra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har detta undersökts. De intervjuade är alla förskollärare och arbetar på förskolorna jag valt att undersöka. Resultatet visar att man på de undersökta förskolorna arbetar på liknande sätt och att värdegrundsfrågorna lyfts fram ungefär lika mycket.

Uppsatsens syfte är att beskriva jämställdhetsarbete, jämställdhetskunskaper och jämställdhetsmål vid skolor och skolförvaltning i Norrbotten. Materialet är en empirisk undersökning som diskuteras med ett feministiskt förhållningssätt och vetenskaplig litteratur om skolors organisationers jämställdhetsarbete. Slutsatsen är att Norrbottens skolor och skolorganisationer har jämställdhet på dagordningen, men vissa kommuner arbetar mer frekvent med frågorna och andra kommuner mindre. Jokkmokk och Arvidsjaur är de kommuner i Norrbotten som går i täten för länets skolorganisationers jämställdhetsarbete. Arvidsjaur är den enda kommunen i Norrbotten som har såväl jämställdhetsplan, som en särskild handlingsplan för jämställdhetsarbete på kommunal nivå för barn- och ungdomsförvaltningen, samt särskilda handlingsplaner för jämställdhetsarbetet för varje enskild skolenhet..

Syftet med vårt arbete var att jämföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrån föräldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen på barns förutsättningar att lära. Vidare under forskningsarbetets gång har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. Vårt arbete har resulterat i jämförelser där vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete är att ingen förskola är den andra lik miljömässigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssätt på olika vis inom de olika pedagogikerna..

Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, där två skolor besöktes. På båda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa två skolor valdes ut på grund av deras mångfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur än den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Genom att granska kommuners förvaltningsberättelse ska vi beskriva hur och i vilken utsträckning kommuner lever upp till lagstiftarens krav av god ekonomisk hushållning. Vi skall även pröva faktorer som kan ligga till grund för hur kommunerna efterlever lagkravet. Resultatet av vår studie påvisar att efterlevnaden av god ekonomisk hushållning är bristfällig i många av landets kommuner. Vidare kan vi framhäva samband mellan uppföljning av mål och kommuners storlek. Vi påträffar även samband mellan uppföljningen av mål och om kommuner är belägna nära en större stad eller ej..

Syftet är att få samt skapa förståelse för hur en kommun resonerar inför införskaffandet av tekniska hjälpmedel. Köpbeslutsprocessen för B2B utgör den teoretiska grunden. En kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes och totalt intervjuades elva respondenter. Slutsatsen är att på nämnd- och tjänstemannanivå finns ett tydligt intresse för ny teknik. Fördröjande faktorer för implementeringen av tekniska hjälpmedel är snarare personalens skepsis och ej anpassade förhandlingsdirektiv.

Denna rapport behandlar en fältstudie genomförd på en kommunal teknisk förvaltning samt en analys av studiematerialet. En tekniklösning på konceptuell nivå arbetas fram. Metoder och synsätt för fältstudien beskrivs samt relationer till forskningsområden som CSCW och CSCL. Problembilden som kommer fram rör en åldrande personalkår där kunskap och erfarenhet önskas ta till vara. Kompetensutveckling och informationsspridning ligger högt på önskelistan hos personalen.

There are mainly two ways to transform the design of an existing park. You could either make a replanning of the park, an act that changes the design and the plant material in one swoop. Or you could use the management to change the expression of the park. To be able to develop the parks with the help of management, some form of goal is needed, that can make the management of the park strive towards an expression for the whole park as well as its individual parts. Among the documented goals, for individual parks and park management, which exist in the municipalities today, there seems to be a weak link between the all-embracing goals and the management that is carried out in the parks.

ABSTRACTTitel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring.Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Carina Eriksson och Mathias BerglundHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2012Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och får konkurrera med privata utförare när det gäller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda på om kommunal verksamhet och privata aktörer konkurrerar på lika villkor.Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gå vidare med att framställa relevanta intervjufrågor som vi tänker ställa till respondenterna. Utöver primärdata som använts består sekundärdata av bland annat väsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till något konkret svar om kommunen och privata aktörer får konkurrera på samma villkor när det gäller att marknadsföra sig. Utifrån det material vi tagit del av kan ett konstaterande ändå göras att de privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, än vad kommunen har.

SyfteStudiens syfte är att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehåll i kommunikationen mellan lärare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten är att öka förståelsen för de distansstuderandes frågor i matematik. Denna undersökning avgränsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frågeforum för de studerande i respektive kurs. Således berörs inte heller examinationen.ResultatEn cykel i kommunikationen innehåller vanligen två drag med formen ?studerandens fråga ? lärarens svar?.

Balanserat styrkort har sedan sin introduktion vidareutvecklats och fått en ny innebörd från det ursprungliga och ses idag mer som ett styrverktyg än ett prestationsmätningsverktyg. Ursprungligen användes styrkort i den privata sektorn men används idag även inom kommunala verksamheter. Det har uppmärksammats att svårigheter kan uppstå vid användningen av balanserat styrkort vilket studeras närmare i denna uppsats. Syftet med studien är att beskriva och förklara hur interna svårigheter i kommunal miljö kan hanteras vid styrkortsanvändning. Detta ledde till följande problemformulering; Hur hanteras svårigheter som kan uppkomma vid användning av balanserat styrkort? Denna studie är kvalitativ och insamlingen av empirisk data har genomförts på två kommunala förvaltningar inom Helsingborgs stad.Genom denna studie har det framkommit att hanteringen av svårigheter är något som det aktivt arbetas med.

Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden.

The organisation of the municipalities is based on the principle of representation. It has previously been impossible to give the citizens more influence through direct democracy, but the information technology gives new possibilities and the choice of democracy model might no longer be obvious. Representation can be interpreted in many ways and there is a need for a more distinct definition of the rule that the municipalities shall be governed according to the principle of representation. It should also be further investigated how the new technology can be used to increase the use of direct democracy. The municipalities ought to work to supplement the representation with direct democracy in the form of active discourse with the citizens.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilket förhållningssätt pedagoger har till tystnadsplikt och sekretess på två förskolor. Vi har undersökt om pedagogerna ser sekretessen som ett hinder eller en tillgång och om det kan uppstå några etiska dilemman på grund av tystnadsplikten.Vi har sökt svar på våra frågeställningar genom att göra en kvalitativ undersökning. Som metod har vi valt att använda oss av litteraturstudier och enkäter med öppna frågor till pedagoger verksamma på en kommunal och en fristående förskola. Vårt resultat visar att pedagogerna i studien anser att sekretess och tystnadsplikt är en oerhört viktig del av deras arbete i förskolan. Pedagogerna tyckte att det viktigaste var att tänka på med vem och vad de pratade om samt att värna om barns och föräldrars integritet..

Sammanfattning/abstract Författare: Malin Nilsson Huvudfrågan är: ?Hur tänker barn, pedagoger och föräldrar kring utevistelse?? Hur tänker barn, pedagoger och föräldrar om utevistelse på en vanlig, kommunal förskola idag på 2000-talet? Hur upplever barnen det att gå ut? Vilken miljö väljer barnen helst och vad leker de där? Hur tänker pedagogerna kring barnens upplevelser under utevistelsen? Hur tänker föräldrarna kring sina barns utevistelse? Vad har föräldrarna själv för upplevelser när det gäller hälsa och allmänt mående? Jag har undersökt en kommunal förskolas syskonavdelning. Barn, pedagoger och föräldrar har deltagit i undersökningen. Observationer av barnen under på- och avklädningen samt under deras utevistelse på gården har gjorts. Bildintervjuer med barnen har genomförts inomhus.