Bakgrund: Patienter som tidigare vårdades på sjukhus vårdas nu hemma.Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvård är ett arbete med många olika arbetsuppgifter såsom läkemedelshantering, sårvård och rådgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvårdnadsinsatser. Arbetsplatsen är patientens hem. Oftast är det äldre över 65 år som är i behov av hemsjukvård men patienterna kan vara berättigade till hemsjukvård oavsett ålder.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvård.Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Denna studies resultat utmynnade i två teman; Omvårdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården till stor del arbetar med att ge patienter stöd på olika sätt.

Syfte: Uppsatsens syfte är att, utifrån ett trovärdighetsperspektiv, studera om det är att föredra att anlita sakkunniga biträden från externa revisionsbyråer eller från kommunala revisionskontor. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har vi inledningsvis skapat en teoretisk förståelse för ämnet för att sedan använda denna kunskap som underlag för vår empiriska undersökning. Således har vi valt ett deduktivt angreppssätt. Vi har sedan valt en kvalitativ undersökningsmetod för att kunna få en djupare förståelse för ämnet samt få möjlighet att analysera under arbetets gång.Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska materialet har samlats in genom studier av facklitteratur och statliga utredningar.Empiri: Det empiriska materialet består av personliga intervjuer, intervjuer per telefon samt intervjuer per mail. Vi har med hjälp av dessa intervjuer velat ta reda på hur olika sakkunniga biträden ser på sin kompetens och sitt oberoende.

English title: Parents? expectations of municipal school of music and of arts.Thesis in Music Education by Jonathan Lilliedahl. Part of the work for the master´s degree. Studies from School of Music, University of Örebro, 2007. Available from School of Music, Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden.

Arbetet inom äldrevård och omsorg måste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver också lösas och vårdyrket måste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.En e-postbaserad enkät skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanställa en aktuell lägesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal äldrevård och omsorg, samt till vad stödet används, vem det är till för och vilka det är som använder IT-stödet.Stationär dator, mobiltelefon och digitalkamera är de IT-stöd som flest respondenter svarade används i verksamheten.Stationär dator används främst för att hämta och registrera vårdtagardokumentation, men även för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sägas vara till för. IT-stödet används framför allt av enhetschefer, vårdpersonal och administrativ personal.Mobiltelefon används givetvis främst för att ringa och skicka SMS, men även för att ta emot larm från vårdtagare samt tillkalla hjälp. Inte heller för detta IT-stöd finns det någon specifik som stödet kan sägas vara till för.

Offentlig upphandling är reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att främja konkurrensen och affärsmässigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, är en viktig samhällsfråga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbättringsåtgärder kan appliceras?.

Vilhelmina är en inlandskommun med vikande befolkningsunderlag. För att vända trenden krävs bland annat en god fysisk planering som kan locka unga vuxna att återvända till eller stanna kvar i hembygden. Eftersom naturnära boendemiljöer ökar livskvaliteten, folkhälsan och trivseln i alla åldersgrupper kan skogen utgöra en viktig resurs som attraktiv boendemiljö och argument för inflyttning.Med hjälp av en innehållsanalys av lagstiftning, forskning samt kommunens planeringsdokument har ett antal parametrar tagits fram i denna uppsats, som indikerar vad som är viktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen på ett hållbart sätt och öka inflyttningen av unga vuxna, med hjälp av kommunens skogliga resurser. Tre olika teoretiska perspektiv på skogens nyttjande och landsbygdsutveckling har använts för att tydliggöra kontraster och konflikter förknippade med mångbruk.Därefter undersöks hur parametrarna kommer till uttryck i de teoretiska perspektiven och befintliga planeringsdokument i kommunen, som mynnar ut i en analys över hur dessa kan samverka och införlivas i Vilhelmina kommuns översiktsplanering. Det kan åstadkommas genom att tydligare ange de unga vuxna som en viktig målgrupp och i konkret planering satsa på attraktivt boende med beaktande av skogsskötselåtgärder för estetiska och sociala värden i naturmiljöerna, samt förbättrade möjligheter till arbete, utbildning, kommunikationer och service.

Kommunala stöd till enskilda näringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebär en ineffektiv användning av offentliga medel. Stödåtgärderna kan ta sig i uttryck på vitt skilda sätt; det kan röra sig om allt från underprisförsäljningar av fastigheter till kommunal borgen. På senare tid har problemet uppmärksammats i samhällsdebatten och det finns flera fall där kommunala stödåtgärder har ifrågasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremål för laglighets¬prövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut också underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhåller kommunalt stöd får en betydande fördel jämfört med övriga konkurrenter på marknaden.

Strandskyddsproblematiken är startskottet för detta examensarbete. Det är en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst väckt en rad känslor, den är både omdiskuterad och omstridd. På senare år har diskussionen om strandskydd blommat upp på nytt, det i takt med att kraven på strandnära boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag står inför en förändring.

Den kommunala folkstyrelsen och självstyrelsen har utsatts för ständiga förändringar under 1990-talet. Dessa förändringar har i sin tur utmanat den kommunala folkstyrelsen och två utmaningar fokuserar uppsatsen på, närmare bestämt de New Public Management (NPM) - influerade styrningsmodellerna, samt relationen mellan stat och kommun. Uppsatsen relaterar dessa utmaningar till en idealbild av den svenska kommunala folkstyrelsen. I ett teoretiskt avsnitt presenteras också New Public Management. Resultaten visar att värden från de nya styrningsmodellerna krockar med värden som är relaterade till idealbilden av folkstyrelsen.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka patienter får vård i hemmet. Områdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvård ansvarar ensam för både omvårdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel när distriktssköterskan har ansvar för många patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvård med omvårdnadsansvar för patienter i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien.

Tidigare forskning har kunnat visa signifikanta förbättringar i betygen för elever inom de kommuner som har en större andel av sina elever i fristående skola. Utifrån de resultaten driver vi tesen att högre betyg är en följd av en ökad kunskapsnivå och att denna ökade kunskapsnivå borde leda till effekter i hela kommunen. I denna uppsats analyseras hur arbetslöshet, inkomst och egenföretagande i Sveriges kommuner har påverkats av den ökade konkurrensen på skolmarknaden. Vår hypotes är att en högre andel elever i fristående gymnasieskola sänker arbetslösheten och höjer inkomstnivån. Vi undersöker även elevandelarnas effekt på andelen egenföretagare i kommunen.

SammandragMed detta arbete vill jag titta på de största skillnaderna mellan en kommunal-, en Montessori- och en Waldorfskola med inriktning på deras engelskundervisning. Detta för att få inspiration till olika sätt att undervisa elever i problem på, i framförallt engelska. För att kunna se de största skillnaderna och likheterna mellan den kommunala skolan, Montessoriskolan och Waldorfskolan började jag med att studera vad som finns skrivit om dem i litteraturen.Efter att ha gjort detta valde jag att ta kontakt med en skola av varje sort. Jag besökte de tre skolorna under två dagar vardera under tre veckors tid. Under de två dagarna satt jag med i klassrummet och tittade på hur undervisningen såg ut.

Detta examensarbete undersöker elevers och lärares syn på skolans fysiska miljö och dess betydelse för lärande. Undersökningen sker på två gymnasieskolor i en och samma stad i Skåne, den ena skolan är en kommunal skola och den andra skolan är en friskola. Syftet med studien är dels att studera hur elever och lärare på gymnasiet förhåller sig till skolans fysiska miljö och vad de har för tankar om hur denna miljö påverkar lärandet, dels att försöka se om det finns några skillnader eller likheter i resonemanget på de två skolorna. Frågeställningar angående upplevelse av fysisk skolmiljö, påverkansmöjligheter samt medel för att ändra den fysiska miljön formuleras. Till detta kopplas en teori angående möjligheter till aktivitet och kreativitet i klassrummet. Resultatet av undersökningen visar att friskolans elever och lärare trivs bättre med skolans fysiska miljö, upplever att de kan påverka miljön mer samt är mer nöjda med utrymmena på skolan än vad den kommunala skolans elever och lärare är.

Kadmiumkällor och risker med exponering för kadmium beskrivs. Svenska nationella och Stockholms kommunala miljömål som rör kadmium gås igenom och analyseras ur olika aspekter. Två olika modeller för flödesanalyser beskrivs och jämförs. Beräkningar för kadmiumflöden i Stockholm 1995 genomförs enligt den ena flödesmodellen. Beräkningarna redovisas i ett Microsoft Excelark tillsammans med några enkla analysverktyg.

Bakgrund: De äldre i Sverige blir allt fler och allt äldre. Många får leva ett friskt och aktivt liv som äldre och andra drabbas av sjukdom och ohälsa redan i ett tidigt stadie av ålderdomen. Sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård ansvarar idag för ett stort antal patienter och har inte möjlighet att gå ut och träffa alla sina patienter dagligen. Det krävs därför att många av de hälso- och sjukvårdsuppgifter som förekommer ute i patienternas hem utförs av delegerad hemtjänstpersonal. Deras ansvar har ökat och de står ofta ensam ute i hemmen med beslut om när patientens hälsotillstånd kräver kontakt med sjuksköterskan.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter.Metod: Åtta Narrativa intervjuer genomfördes vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalysResultat: resultatet visar hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter.