Syftet med föreliggande uppsats var att belysa hur tre utvalda kommuner, Helsingborg, Vellinge och Klippan, har tolkat styrmodellen Balanced Scorecard (BSC) i kommunal verksamhet. Uppsatsen baseras i huvudsak på intervjuer med tjänstemän på ledande nivå inom de tre kommunerna. Den teoretiska utgångspunkten har varit Kaplan & Nortons Balanced Scorecard, där teorin jämförts med hur ledningen inom kommunerna tolkat modellen från den privata sektorn. BSC är ett flerdimensionellt styrverktyg, bestående av fyra perspektiv; finansiellt, kund-, process- och lärandeperspektivet. Modellen är ursprungligen gjord för att användas inom vinstdrivande företag, och måste således omarbetas för att användas inom kommuner.

Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan barn som går i montessoriförskoleklass och barn som går i kommunal förskoleklass utan någon så specifik pedagogisk inriktning. Syftet är även att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmåga och om de pedagogiska metoderna inverkar på dessa färdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. Från en montessoriförskoleklass deltog 21 barn.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka konsekvenser tillämpningen av Lag (2008:962) om valfrihetssystem kan få den kommunala hemtjänstens verksamhet och dess organisationskultur. I ett valfrihetssystem konkurrerar ett antal godkända leverantörer med eller utan kommunen om att utföra hemtjänstinsatserna. Då kostnaden för hemtjänsten är detsamma oavsett utförare är det endast kvaliteten de har att konkurrera med.Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med enhetschefer för kommunal hemtjänst i kranskommuner till Göteborg. Ytterligare avgränsning av kommunerna har skett med hjälp av summan på dess stimulansbidrag.Konsekvenserna av valfrihetssystemet förutspås uppkomma först efter ett antal år, då fler kommer välja privata utförare. Inom vissa kommuner finns det mer oro, inom andra mindre.

Det svenska välfärdssystemet har på senare tid fått kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhället. Den statliga styrningen anses inte längre kunna erbjuda de tjänster som samhället behöver, varav olika förändringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom säkerhetspolitiken för att öka säkerheten i samhället. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser är ett sätt som framhålls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gällande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

Abstract Andersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet är en jämförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lärande inom matematik i åldrarna 4-5 år på en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i Skåne. Vi undersöker också vilka olika matematiska material de olika förskolorna använder sig av. Syftet med examensarbetet är att synliggöra olika pedagogiska arbetssätt för barns matematiska lärande. Våra frågeställningar som arbetet utgår ifrån är: Hur arbetar pedagoger med matematik på förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik är för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp använder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi använt oss av är en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhämta så mycket information som möjligt kring våra frågeställningar.

Den kommunala verksamheten har genom sin storlek och sitt uppdrag en betydande roll för den svenska ekonomin och välfärden. Verksamheten beskylls dock ofta för att vara ineffektiv och en effektivitetsökning har därför länge varit efterfrågad och föremål för debatt. I grunden är detta en fråga om organisationens styrning och vi fann det därför intressant att undersöka hur styrningen sker. Vårt syfte med studien var att beskriva vilka styrmedel som används, varför de valts samt hur uppföljning sker. Vi ville särskilt belysa frågan om effektivitet beaktas vid valet av styrmedel.

Enligt jämställdhetslagen skall varje arbetsgivare med fler än tio anställda utforma en jämställdhetsplan och arbeta aktivt för en jämställd arbetsplats. Vi fick i uppdrag av Skara kommun att mäta deras anställdas attityder till den jämställdhetsplan de har upprättat eftersom de har haft svårt att få bra gehör för sin jämställdhetspolitik inom arbetsorganisationen. Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ studie, i form av enkäter, kunna se om de anställdas attityder påverkar jämställdhetsarbetet samt ett delsyfte att se hur jämställdheten ser ut i organisationen utifrån de anställdas synvinkel. Den teoretiska referensram vi har utgått ifrån i vår analys är: Hirdman, Bernstein, Angelöw och Brante. Där vi tar upp könens sociala konstruktion och hur attityder formas.

Folkhälsovetenskapligt program.

Ledar- och chefsutbildningar är ständigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utsträckning, samtidigt som marknaden är full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, där jag med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer fått ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplägget, både innehållsmässigt men även pedagogiskt, och därigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förståelse inom ämnet och att den visar sig vara användbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen även för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande.

Sverige står inför en stor generationsväxling nu när 40-talisterna närmar sig pension och 80-och 90-talister ska börja inta arbetsmarknaden. Idag är nästintill 150 000 ungdomar arbetslösa samtidigt som de ska ta över efter den mycket större kullen 40-talister som snart ska gå i pension, hur hanterar organisationer den utmaningen? Hur förbereder sig organisationer för den växlingen av medarbetare så att inte kompetensen som 40-talisterna besitter lämnar organisationerna och hur arbetar de med att växla in ungdomar in i verksamheterna? Det är ett flertal utmaningar som Sveriges företag står inför och framförallt den offentliga sektorn som sedan tidigare har problem att vara en attraktiv arbetsgivare för ungdomar och locka till sig ny arbetskraft, kommunal sektor är den verksamhet som ungdomar finner mest oattraktiv.Kompetensöverföringen kommer spela en viktig roll för att hantera utmaningarna som generationsväxlingen innebär så att det inte förekommer ett allt för stort kunskapstapp för organisationens verksamhet. Chefer inom organisationen har ett stort ansvar framför sig att kunna förbereda och hantera pensionsavgångarna samt se till att ny arbetskraft finns att rekrytera in till organisationerna.För att se närmare på problemet har jag, i en kommunal organisation utfört en undersökning med fem förvaltningschefer, i form av intervjuer, med syfte att undersöka hur kommunen arbetar för att behålla kompetens inom kommunen som organisation och hur de arbetar med den uppgiften. Samt att se hur kommunen som organisation förbereder generationsväxlingar, genom att planera effektivt och strategiskt när det kommer till medarbetare som förväntas gå i pension men även hur de rekryterar ungdomar och unga vuxna.

BakgrundGod vårdkvalitet skapas i mötet mellan boende och personal. För att förbättra vården för den äldre tillsatte regeringen en värdighetsutredning som resulterade i förslag på hur äldreomsorgen ska förändras så att äldre personer, så långt det är möjligt, ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet. Den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Statens offentliga utredningar [SOU] utkom med betänkandet "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) där olika förslag ges på hur kommunen, och personalen, ska arbeta för att säkra vården för den äldre personen som bor på särskilt boende. Då sjuksköterskan hittills inte har haft något instrument för detta, kan de förslag som ges förbättra vården för den äldre.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård definierar begreppet värdegrund, och hur de tillämpar värdegrunden i mötet och omvårdnaden med äldre personer som bor i särskilt boende.MetodStudien bygger på 11 kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom kommunal regi.

?BAKGRUND: Antalet multisjuka äldre personer ökar och ett omfattande vårdbehov kan skönjas. Vårdens organisation och hur den fylls med innehåll påverkar relationen till patienten. Ledarskapsstilen påverkar upplevd arbetstillfredsställelse och den kultur som vårdpersonalen skapar tillsammans avgör livskvalitet och vårdandets kvalitet för patienten. SYFTE: Syftet med studien är att utifrån semistrukturerad observation beskriva arbetsinnehållet och ledarskap för en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg.

I den här uppsatsen behandlas om svensk rätt strider mot EU-rätten vid kommunala fastighetsöverlåtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rättsområdet har fått lite uppmärksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmänna materiella rättsreglerna kring kommunalrätten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlåtelse. Den delen är inriktad på en översikt av kommunalrätten och hur de offentligrättsliga delarna tillämpas när en kommun agerar som ett privaträttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlåtelse får nämligen enligt huvudregeln inte innebära att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestämmelser reglerar å ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödåtgärder som påverkar handeln mellan medlemsländerna.

Personalnedskärningar är ett resultat av det pågående oroliga arbetsmarknadsläget. Flera aktörer jobbar idag med servicetjänsten omställning vilket är en hjälp för arbetsgivare att hantera nedskärningar och övertalighet genom att få uppsagda medarbetare att komma vidare i ny sysselsättning. Trots en lågkonjunktur har omställningsarbetet visat på uppnådda lyckade resultat. Studien undersöker och sammanställer individers upplevelse av att genomgå ett omställningsprogram samt undersöker vilka faktorer som har betydelse för individers hantering av stressen i denna påfrestande arbetslivsrelaterad förändring. Tillämpningen av problemfokuserad coping undersöktes bland 71 deltagare som genomgått omställning i antingen kommunal eller privat sektor. Resultatet visade att deltagarna tillämpade problemfokuserad coping i relativt lika stor utsträckning oavsett yrkessektor.