Denna studie försöker beskriva och förstå hur lärare i Idrott och hälsa uppfattar ämnets hälsodel med en fenomenografisk utgångspunkt. Ämnet Idrott och hälsa är starkt präglat av traditioner som sträcker sig tillbaka till Linggymnastiken och på senare år föreningsidrotten. Detta har lett till att ämnet domineras av praktiska moment. I de två senaste kursplanerna har det tillkommit ett tydligt hälsoperspektiv, något som inneburit ett försök till ökad professionalism och samtidigt ställer högre teoretiska krav på lärarna.       Studien innefattar både observationer och intervjuer av sju lärare i Uppsalaområdet.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva våra erfarenheter av denna process som vi själva deltar i. Metod Detta är ett projektarbete som bygger på ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom näringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkät och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet. Berörda personer har valts ut för att få fram relevanta fakta och synpunkter om vad som är viktigt för ett väl fungerande näringsliv. Slutsats Arbetet har resulterat i ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning.

Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva eventuella skillnader mellan pojkars och flickors attityder till ämnet idrott och hälsa och dess innehåll. Undersökningen genomfördes bland elever i årskurs nio genom en enkätundersökning där elevernas attityd ämnet samt deras syn på innehållet på idrottslektionerna undersöktes. Resultatet visar på en överlag positiv syn på ämnet idrott och hälsa bland eleverna men också på vissa skillnader mellan pojkars och flickors attityd till både ämnet och innehållet på lektinerna..

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka om ämnet idrott och hälsa var en faktor vid val av fysisk aktivitet. Studien utgick ifrån två frågeställningar. Hur stor påverkan har idrott och hälsa i jämförelse med andra faktorer på valet av fysisk aktivitet på fritiden och vilka faktorer påverkar valet av fysisk aktivitet på fritiden? Inspirationen till att göra undersökningen kom ifrån våra egna tankar och idéer. Vi har inte sett idrott och hälsa som en faktor till att hjälpa elever att bli mer fysiskt aktiva utan mer som en möjlighet där man kunde komma och utöva de aktiviteterna som man redan var bekanta med.

Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sägas bidra till förekomsten av interkommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnå genom sådan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi även beskriva hur en inter-kommunal samverkan om och med IT kan se ut. Därutöver även att se om det utifrån ovanstående går att peka ut eller identifiera några särskilda framgångsfaktorer eller omständigheter som är av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte.De resultat som vi kommit fram till pekar på att det finns flera faktorer som kan sägas bidra till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit är omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstår mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har på sig.

Syftet med denna studie är att undersöka utifrån ett intersektionellt perspektiv om olika faktorer samverkar med varandra och har betydelse vid en elevs deltagande respektive inte deltagande i idrott och hälsaundervisningen. Studien grundar sig på en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.Resultatet visar att 44 elever av de 168 tillfrågade deltog på varannan lektion eller färre. Det går även att urskilja tendenser av att de elever som är fysisk aktiva på sin fritid ofta deltar i undervisningen, medan de som inte är fysiskt aktiva på fritiden i regel är de som inte deltar lika ofta i undervisningen.Det framkommer också att elever och deras föräldrars bakgrund har betydelse för elevens deltagande i idrott och hälsaundervisningen. Tendenser visar även utifrån det intersektionella perspektivet att den fysiska aktiviteten bland elever, vänner och föräldrar har en avgörande roll i hur elevens attityd, intresse och inställning till ämnet.

Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever i årskurs nio att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott och hälsa. Dessutom undersöktes hur idrottslärarna motiverar sina elever så att de deltar i idrottsundervisningen. Studien hade sin teoretiska utgångspunkt i Vallerands motivationsmodell (Vallerand & Ratelle, 2004), men även annan relevant forskning inom området har haft betydelse för den teori som resultaten i studien har kopplats till. Valet av metod var intervjuer av sex idrottslärare och med de intervjuresultaten som grund utformade vi en enkät till elever i årskurs nio på tre olika skolor angående deras motivationsfaktorer till att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott och hälsa. I studien medverkade totalt 164 elever i årskurs nio.

Bakgrund: Oro, ångest, depression och sömnsvårigheter har fördubblats eller ökat ännu mer de senaste 20 åren bland ungdomar i åldern 15-24 år. Uppgifter tyder på att skolsystemet inte fungerar optimalt, vilket kan ha en negativ inverkan på ungdomars hälsa. Under de senaste decennierna har hälsoperspektivet kommit att påverka skolidrotten, vilket resulterat i en ändring av ämnesnamnet till idrott och hälsa. Detta tyder på ett tydligare fokus på hälsa. Syfte: I denna studie undersöktes hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att ge ungdomar kunskap om hälsa.

Detta examensarbete är en kvantitativ attitydundersökning på gymnasieskolan om könsuppdelningen inom idrott och dess koppling till värderingar i såväl skola som övriga samhället.Syftet med arbetet är att undersöka hur gymnasieelever och lärare förhåller sig och tänker om idrott och kön och utifrån det formulera didaktiska ställningstaganden i lärarrollen.Informationen samlades in med hjälp av en tresidig enkät med 25 ettvalsfrågor och 3 öppna frågor på fyra olika gymnasieskolor i Mellansverige. Totalt svarade 234 personer på enkäten varav 220 elever och 14 lärare.Enkätresultatet indikerar att könsuppdelningen inom idrott delvis saknar grund dvs. den är inte bara prestationsmässigt motiverad utan också ett uttryck ? och ett starkt fäste ? för genussystemet i samhället. Det indikerar också att majoriteten av både män och kvinnor anser att kvinnor och män kan tävla tillsammans i golf, skytte, ridsport, curling, bowling, bordtennis, tennis, biljard, skidor, gymnastik, motorsport, schack, segling, slalom och bågskytte.Utifrån detta gör författaren det didaktiska ställningstagandet:Det är viktigt att inte glömma bort eller osynliggöra idrotten när man pratar om genus och jämställdhet.

Fler unga människor än någonsin är idag överviktiga och stress och stressrelaterade symptom drabbar idag allt fler unga. Därför är det viktigt att unga människor får kunskaper om hur de på bästa sätt kan ta hand om sig själva. Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever som läser gymnasiets kurs Idrott och hälsa A ser på den hälsoundervisning de får.Detta är relevant för alla som arbetar som idrott och hälsa lärare för att kunna hitta en jämkning mellan kursplan och elevernas tankar och förkunskaper. Genom intervjuer och fokusintervjuer kom jag fram till att eleverna vill lära sig mer om stress och hur man hanterar stress samt om kost. Eleverna tycker däremot att idrottsläraren inte är rätt person att lära ut kunskaper om tobak..

Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosamlivsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senasteutvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckteämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott ochhälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för attinte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför tillsina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts.

Tidigare forskning har visat att olika bollsporter dominerar i ämnet idrott och hälsa och att idrottsämnet har formats av den redan organiserade föreningsidrotten. En intressant fråga är om de elever som redan en gång har sagt nej till, eller aldrig har lockats av, den organiserade föreningsidrotten är motiverade för ämnet idrott och hälsa? Genom en kvalitativ ansats undersöktes detta och tio elever intervjuades för att skapa en förståelse för den enskilda elevens motivation till ämnet idrott och hälsa. Utgångspunkten var vilka upplevelser icke föreningsaktiva elever har av ämnet idrott och hälsa och vilka tidigare erfarenheter de har av fysisk aktivitet. Examensarbetet har sin teoretiska utgångspunkt i Deci och Ryans (2000) Self-determination Theory i vilken tre grundläggande psykologiska behov; tillhörighet, kompetens och självständighet, alla med likvärdig betydelse för individens motivation och välbefinnande ingår.

Informationssäkerhet innebär att skydda informationstillgångar avseende tillgänglighet, konfidentialitet, integritet och spårbarhet. För att hantera informationssäkerhet inom en verksamhet kan ett LIS (ledningssystem för informationssäkerhet) införas. MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap) förvaltar ett metodstöd för att införa ett LIS och i detta metodstöd finns en gapanalys med inriktning mot informationssäkerhet. Denna gapanalys syftar till att kartlägga det nuvarande läget för informationssäkerhet inom organisationer för att jämföra detta mot den befintliga standarden ISO/IEC 27002. Problemet med denna gapanalys är att den är generiskt utformad för att passa de flesta organisationer och därför görs en undersökning för att undersöka hur denna gapanalys kan anpassas samt förbättras mot kommunal verksamhet.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med vår studie har varit att jämföra genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa hos elever med svensk respektive utländsk bakgrund i två olika skolor med skilda etniska sammansättningar.Frågeställningarna var följande: Skiljer sig genomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med utländsk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Skiljer sig betygsgenomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med svensk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Hur uppfattar de intervjuade lärarna i idrott och hälsa att utländsk härkomst hos eleverna påverkar deras deltagande och prestation i ämnet? Hur uppfattar elever med utländsk bakgrund att deras deltagande och prestationer bedöms?Metod:Vi har valt att göra en undersökning av genomsnittspoängen i idrott och hälsa på två grundskolor i nordvästra Stockholm. Undersökningen av genomsnittspoängen baserades på data från läsåret 2005. Vi tittade på betyget i idrott och hälsa i årskurserna 8 och 9. Total samlades 290 betyg, varav 124 betyg från den utländskdominerade skolan och 166 betyg från skolan som dominerades av elever med svensk bakgrund.

The goal with this study have been to investigate how teachers in physical education perceive health as a concept, and how they choose to work with in the classes they teach. Health as a concept can be somewhat diffuse and as the Swedish curriculum doesn?t define the concept the teacher are given a freedom in interpreting what health is and how it will be taught to the students. This makes it interesting to study if teachers perceive health differently and if that affect what they are teaching their students.I used interviews as a method to answer my questions and the results show that there wasn?t much difference between the teachers in how they perceive health and how, and what, they teach their students.