Vi vill genom den genomförda undersökningen få en bild av hur elever ser på muntlighet, dels den som förekommer på lektionstid, dels den som förekommer på fritid. Som blivande lärare vill vi öka vår medvetenhet kring elevers syn på talets funktion och på eleverna som talare. Metoderna vi valt är en inledande enkätundersökning där 26 elever från en årskurs tre på gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande uppfattning om talets funktion som något väldigt betydelsefullt. Vi kom också, trots elevernas positiva inställning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet.

Mot bakgrund av de senaste decenniernas konjunktursvängningar i världsekonomin konstaterades det i Sverige att det fanns ett behov av att kunna möta dessa svängningar. Detta resulterade i den lagändring av Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning som erbjöd kommuner möjligheten till att införa en resultatutjämningsreserv i redovisningen. Denna resultatutjämningsreserv utgör ett periodiseringsverktyg där medel kan reserveras i goda tider för att sedan utnyttjas i sämre. Lagändringen är frivillig att anamma och har skapat en viss flexibilitet i kommunernas redovisning. Då kommuner har olika förutsättningar kan detta leda till att motiven till ställningstagandet kring ett införande av en resultatutjämningsreserv skiljer sig mellan kommuner.

Den här uppsatsen bygger på vår hypotes som vi har utformat utifrån olika motivationsteoretiker som inriktar sig på mänskliga behov. Vår hypotes är att genom tillfredsställelse av trygghetsbehovet, gemenskapsbehovet, prestationsbehovet och behovet av balans mellan arbetstid och fritid upplevs motivation. Detta resulterar i vår egen behovsmodell om vilka behov, anpassat till dagens arbetsliv, som vi anser behöver bli uppfyllda för att uppleva motivation. Vårt syfte med denna uppsats är att genom en enkätundersökning ta reda på hur de mänskliga behoven tillfredsställs på ett specifikt bemanningsföretag. Resultaten från denna visar sig vara motsägelsefulla och är därför svåra att tyda.

The aim of our study was to investigate how much self-determination persons with intellectual disabilities living in group-homes have when it comes to recreational activities. We studied what the recreational activities looked like, if there was any self-determination concerning recreational activities and which factors influenced self-determination for persons with intellectual disabilities. We used qualitative interviews with persons with intellectual disabilities, next of kin and personnel at group-homes. The result has been analyzed from earlier research, central concepts as self-determination and recreational activities and the theory of empowerment. The most important results that emerged in our study were; that recreational activities for persons with intellectual disabilities varied substantially, that there is a large number of to recreational activities available and no one seemed directly displeased with their recreational activities.

I Sverige har barnfattigdom funnits i alla tider. Den här uppsatsen handlar om barnfattigdom i Sverige i dag. Det var en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Syftet var att undersöka hur barnfattigdom visar sig i en mellansvensk stad och hur professionella inom socialt arbete ser på barnfattigdom och vilket stöd som finns att få. Studien byggde på fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom kommunens enhet Familj och Fritid.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

The definition of an expectation gap is, when the local municipal politician and the audited apprehensions and expectations gets apart about what auditors are going to work with and what they are going to accomplish.Svenska Kommunförbundet writes in their publication Fullmäktige och revisionen (2004) that the communication between the auditors and the audited is important so the final result becomes great. Apart from the communication, the recurring information about auditing is important to increase the knowledge and understanding. Are there expectations on what the auditors are going to review and discover among the audited, when there probably are expectations from the inhabitants on the auditing. This leads us to our purpose of our essay which is to investigate and describe if there exist an expectation gap between the auditors and the social welfare boards in the primary municipality. The method we used to collect our data was a guided telephone interview with 66 persons.

Att beskriva erfarenheter av aktivitetsutförande för personer med whiplashskada och om aktivitetsutförandet påverkar deras livstillfredsställelse. En enkätstudie som genomfördes med personer som drabbats av en whiplashskada och som var medlemmar i personskadeförbundet RTP vid tillfället för studien. I studien användes två instrument som sattes ihop till ett frågeformulär. I det första instrumentet Occupational gaps Questionnaire berörs aktiviteter i områdena boende, fritid, arbete samt det sociala livet. I det andra instrumentet LiSat-11 berörs områdesspecifik livstillfredsställelse.

I dagens samhälle expanderar turismen ständigt och turism tillhör en av världens största näringsgrenar. Privatpersoner lägger mer pengar på sin fritid och dess aktiviteter idag mot tidigare och det har visat sig att semestern är privatpersoners tredje prioritet vad gäller områden inom vilka de vill spendera sina pengar. Det är viktigt att få förståelse för motivationsfaktorer i turismsammanhang för att nå en förståelse kring varför människor åker på semester. Vidare är träningsresor ett högaktuellt ämne inom turismbranschen. Då det är en relativt ny inriktning inom turism är det viktigt för turismnäringen att veta vad som styr människor till att åka på denna typ av resor, för att kunna nå ut till rätt sorters konsumenter på ett effektivt sätt.

Tidigare forskning om förekomsten av hot, våld och trakasserier inom kriminalvården påvisar att detta är en förekommande faktor inom kriminalvårdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ?personligt men inte privat? skapas ett ?vi och dem? perspektiv som påverkar den dynamiska säkerheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda inom kriminalvården upplever sin säkerhet på jobbet och på sin fritid. Studien är baserad på de övergripande frågeställningarna: Hur upplever kriminalvårdarna sin säkerhet på jobbet? Hur upplever kriminalvårdare sin säkerhet på fritiden, är det lätt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ?det fria?? Utifrån en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrågor som ställts till fem kriminalvårdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, våld och trakasserier på deras arbetsplats.

Studiens syfte är att undersöka hur integrering av elevers fritidsintressen i bildundervisningen uppfattas av lärare och elever, hur det påverkar motivationen för ämnet bild samt hur denna integrering kan gå till. Årskurs 9 på en mindre högstadieskola i södra Sverige valdes ut som informanter till denna studie. Studien genomfördes med hjäp av en observation, en intervju med enfokusgrupp samt en intervju med elevernas lärare. Studiens resultat visar att eleverna uppfattarintegrering av deras fritidsintressen som viktigt eftersom de upplever att läraren då bejakar derasintressen och uppmärksammar dem som individer. De upplever inte att de alltid måste arbeta medmetoder eller motiv som ligger innanför deras intresseramar för att uppnå motivation, utan ansertvärtom att ett fritidsintresse kan förlora sin charm om den integreras för mycket i undervisningen.Lärarens åsikter stämmer väl överens med elevernas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka olika sätt pedagoger säger sig undervisa utifrån i läs- och skrivinlärning, på två kommunala skolor och två Maria Montessoriskolor, och hur undervisningen skiljer sig åt. Vi har i vår uppsats valt att lägga tyngdpunkten på de olika metoder, teorier och undervisningsmaterial i läs- och skrivinlärning, som pedagogerna vi intervjuat säger sig utgå ifrån. Undersökningen grundar sig på intervjuer av pedagoger på två kommunala skolor, en kommunal Montessoriskola och en föräldrakooperativ Montessoriskola. Förskolepedagoger, grundskolepedagoger samt Montessoripedagoger som arbetar med läs- och skrivinlärning i de tidigare åldrarna, F-2, är de målgrupper vi intervjuat. Resultatet är att pedagogen bör ha stor kunskap om olika metoder och teorier.

In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it?s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to ?companylize? the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år, använder bild som verktyg för lärande i ämnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska ämnet bild i matematikundervisningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte använder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förväntade oss.

Dagens ungdomar lever i en värld där digitala medier ständigt är närvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn på digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fått göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett är eleverna positivt inställda till digitala medier. Digitala medier hjälper dem att kommunicera med vänner, familj, släkt och lärare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhållning och tillhandahåller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten.