SammandragJag har analyserat hur hundklÀder presenteras i tre svenska e-shopar. Inspirerad av det relativt nya fÀltet Human Animal Studies ville jag undersöka hur hundens kön, ras och subjektsstatus görs. Jag anvÀnder diskursanalys av texters och bilders samspel.Det Àr fÄ hundplagg i min analys som uttalat sÀgs vara för tikar eller hanar men en möjlighet att markera kön pÄ sin hund finns ofta nÀrvarande i och med fÀrger eller tryck Tik- och markeringsskydd, som Àr avsedda för ena eller andra könet, uppvisar ocksÄ skillnader. Dock verkar Àven en nÄgot feminin klÀdsel vara accepterad för hanar och det mönster jag tycker mig se av att mindre, mer pÀlsklÀdda raser framstÀlls feminint Àr inte entydigt.Kontroll av hunden verkar förhandlas genom att vikten av bekvÀmlighet poÀngteras. Jag drar dÀrmed slutsatsen att hunden ses som subjekt men visar att det Àr pÄ ett antropomorfistiskt sÀtt dÀr mÀnniskor tillskrivs förÀldrarstatus.

Urininkontinens Àr beskriven som en dold sjukdom. Mer Àn 50 miljoner mÀnniskor i vÀrlden Àr drabbade av detta tillstÄnd. Urininkontinens leder till försÀmrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors livskvalitet i samband med urininkontinens. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har utförts.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn leker med och utan leksaker pÄ förskolegÄrden samt upptÀcka eventuella skillnader mellan pojkars och flickors beteende och eventuella skillnader mellan de tvÄ Äldersgrupperna 1-3 Är och 4-5 Är. Metoden som anvÀnds Àr observation och studien utfördes under Ätta tillfÀllen pÄ en kommunal förskola i Sverige.  Resultaten visar pÄ barns rörelsebehov, nyfikenhet och förmÄga till kreativa lekar. En del lekaktiviteter pÄverkas av utbudet av uteleksaker och vissa skillnader upptÀcktes bland pojkar och flickor och mellan Äldersgrupperna. Leken har en stor betydelse för barn nÀr de Àr ute pÄ förskolegÄrden och Àven uteleksakerna har en viss betydelse..

Biometri Àr en relativt ny sÀkerhetsmetod för datorsystem. Biometri anvÀnds ofta för att ersÀtta eller kombineras med anvÀndarnamn och lösenord. Detta görs genom att mÀta ett fysiologiskt attribut eller beteendeattribut hos anvÀndaren. Keystroke dynamics Àr en biometrisk metod vilken registrerar anvÀndarens sÀtt att skriva pÄ tangentbordet. En stor mÀngd försök med keystroke dynamics har gjorts i tidigare arbeten.

Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..

SyfteSyftet med studien var att undersöka pÄ vilka sÀtt tvÄ gymnasieelever, som Àr i matematiksvÄrigheter och gÄr pÄ byggprogrammet, anvÀnder den matematik de lÀr i skolan i sin praktik.TeorianknytningDet sociokulturella perspektivet har anvÀnts som teoretisk bakgrund i denna studie. Med detta perspektiv utgÄr man frÄn att mÀnniskor lÀr sig i interaktion med varandra, i skolan eller i andra sammanhang. I lÀrprocessen anvÀnder man sig av de fysiska och kognitiva verktyg som finns i det omgivande samhÀllet. Dessa verktyg Àr skapade av samhÀllet, och de medierar vardagen för anvÀndaren. Ett centralt verktyg Àr sprÄk, och med det kommunikation.MetodStudien Àr etnografiskt inspirerad.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med bilder som ett verktyg för sprÄkutveckling i undervisningen. ForskningsomrÄdet rör bilders förekomst i grundskolan. För att synliggöra bilder inom undervisning valde vi ett lÀrarperspektiv dÀr vi intervjuat och samlat in enkÀter som utgör vÄrt empiriska material. De teoretiska utgÄngspunkter vi valt att applicera pÄ vÄrt resultat Àr teorier kring sprÄkutveckling, bildsprÄk och bildanalys. VÄrt materialinsamlande utmynnade i ett resultat som visar pÄ att lÀrare anvÀnder bilder men delvis oreflekterat i sin undervisning.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur man pÄ tvÄ olika förskolor, dvs. en av svenska kyrkans förskolor och pÄ en kommunal förskola arbetar med vÀrdegrundsfrÄgorna allas lika vÀrde, samarbete, rÀtt och fel, sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende. Med hjÀlp av fyra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har detta undersökts. De intervjuade Àr alla förskollÀrare och arbetar pÄ förskolorna jag valt att undersöka. Resultatet visar att man pÄ de undersökta förskolorna arbetar pÄ liknande sÀtt och att vÀrdegrundsfrÄgorna lyfts fram ungefÀr lika mycket.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva jÀmstÀlldhetsarbete, jÀmstÀlldhetskunskaper och jÀmstÀlldhetsmÄl vid skolor och skolförvaltning i Norrbotten. Materialet Àr en empirisk undersökning som diskuteras med ett feministiskt förhÄllningssÀtt och vetenskaplig litteratur om skolors organisationers jÀmstÀlldhetsarbete. Slutsatsen Àr att Norrbottens skolor och skolorganisationer har jÀmstÀlldhet pÄ dagordningen, men vissa kommuner arbetar mer frekvent med frÄgorna och andra kommuner mindre. Jokkmokk och Arvidsjaur Àr de kommuner i Norrbotten som gÄr i tÀten för lÀnets skolorganisationers jÀmstÀlldhetsarbete. Arvidsjaur Àr den enda kommunen i Norrbotten som har sÄvÀl jÀmstÀlldhetsplan, som en sÀrskild handlingsplan för jÀmstÀlldhetsarbete pÄ kommunal nivÄ för barn- och ungdomsförvaltningen, samt sÀrskilda handlingsplaner för jÀmstÀlldhetsarbetet för varje enskild skolenhet..

SammanfattningTitel: Ge ditt varumÀrke ett lyft! ? en studie om hur företag bygger och stÀrker sina varumÀrken i sociala medier.Författare: Emilia Sjögren och Sofie Tellram.Handledare: Navid Ghannad.NivÄ: Kandidatuppsats, marknadsföring (15hp), VT 2012.Nyckelord: Sociala medier, VarumÀrke, Kommunikation, Sociala nÀtverk, Bloggar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur företag kommunicerar i sociala medier samt vad som Àr syftet med att kommunicera. Genom detta vill vi fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur företag kan bygga upp och stÀrka sina varumÀrken genom sociala medier.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats i vilken tre fallföretag intervjuats. Företagen Àr kunniga inom sociala medier och arbetar aktivt med dessa.Teoretiskreferensram: Detta avsnitt inleds med traditionella kommunikationsteorier följt av kommunikation i sociala medier. Teoriavsnittet avslutas med övergripande teori om varumÀrken.Empirisk studie: I denna del presenteras de intervjuer som genomförts med tre fallföretag.Slutsats: Uppsatsens slutsats Àr att företag bygger och stÀrker sina varumÀrken i sociala medier genom olika aktiviteter och utifrÄn vad som Àr företagets syfte med kommunikationen vÀljer de socialt media..

Syftet med vÄrt arbete var att jÀmföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrÄn förÀldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen pÄ barns förutsÀttningar att lÀra. Vidare under forskningsarbetets gÄng har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. VÄrt arbete har resulterat i jÀmförelser dÀr vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete Àr att ingen förskola Àr den andra lik miljömÀssigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssÀtt pÄ olika vis inom de olika pedagogikerna..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, dÀr tvÄ skolor besöktes. PÄ bÄda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa tvÄ skolor valdes ut pÄ grund av deras mÄngfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur Àn den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Studien syftar till att undersöka lÀrares uppfattningar om lÀsförstÄelseutveckling och om hur lÀsförstÄelseundervisning. Det Àr en kvalitativ studie inspirerad av fenomenografisk metodansats med halvstrukturerade intervjuer som datainamlingsmetod. Resultatet visar att det finns en variation i lÀrares uppfattningar om vad som utvecklar lÀsförstÄelse och hur lÀsförstÄelseundervisning ska genomföras. Det som framkommer i intervjuerna med pedagogerna Àr att de flesta vill och försöker arbeta medvetet med sin lÀsförstÄelseundervisning men att det till stor del förekommer mest implicit undervisning. Resultatet pÄvisar en tendens till att eleverna blir sittande att genomföra uppgifter pÄ egen hand eller i par och pedagogen blir instruktionsgivare och kontrollant istÀllet för undervisare och övervakare av elevernas lÀsning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de kognitiva och emotionella reaktioner som sker under lÄngvarig stress. Uppsatsen Àr inspirerad av en kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden Àr en fallstudie dÀr tvÄ person har blivit intervjuad pÄ djupet i omrÄdet. I bakgrund och tidigare forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under lÄngvarig stress. NÄgra av dessa reaktioner Àr depression, Ängest, ilska, irritabilitet, försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvÄrigheter, talstörningar och organisationsproblematik.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.