Det är vanligt att elever har vardagsföreställningar om naturvetenskapliga processer. Dessa föreställningar skiljer sig oftast från de naturvetenskapliga teorierna. Vardagsföreställningar betraktas som ett hinder för elevers lärande och därför bör vardagstänkandet beaktas. I denna studie har jag utforskat högstadieelevers tankar och föreställningar kring syror. Jag har undersökt om dessa elevföreställningar ändras efter genomförd undervisningssekvens om syror och i så fall på vilka sätt de ändras.

Observationer från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen är svårreviderad. För att kontrollera svårigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av år 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att träda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltså en motsägelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. Vårt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet påverkas. Studien avgränsas till att vi endast behandlar de områden som har med kontantbranschen att göra.

Det här examensarbetet har syftet till att undersöka hur integrerad trafik- och samhällsplanering kan bidra till ett mer hållbart transportsystem. I uppsatsen diskuteras olika hinder och barriärer som uppkommer i en integrerad planering. Examensarbetet är i huvudsak av kvalitativ karaktär. En litteraturstudie har genomförts om hur trafik- och samhällsplaneringen kan integreras. Det empiriska materialet består av en fallstudie genomfördes i Örebro regionen, i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den förväntade konflikten mellan stat och kommun i tillhandahållandet av välfärdstjänster. För att möjliggöra en omfördelnings- och stabiliseringspolitik använder sig vissa länder, såsom Sverige, av utjämningssystem. En alltför omfattande utjämning riskerar emellertid att ske på bekostnad av möjligheten att anpassa kompensationen efter faktiska kostnader. Uppsatsen återknyter till frågeställningen om kompensationen från staten är tillräcklig. I fokus står de kostnader kommuner har för tilhandahållandet av välfärdstjänster för invandrare, vilket sker mot bakgrund av att tidigare studier visar på otillräcklig kompensation.

Uppsatsens övergripande syfte är att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie är således att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar påverkar delaktigheten, och hur dessa faktorer påverkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet.Empirin har inhämtats genom tio kvalitativa intervjuer på två enheter inom en kommun belägen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande är; visa intresse, förtroende, tillgänglighet, tillåtande, belöning och engagemang.

Kränkande behandling är ett område som kräver kontinuerligt arbete för att främja eleverna och verksamheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers uppfattningar om kränkande behandling i samband med undervisningen i idrott och hälsa, samt om kränkande behandling är vanligare under idrottslektioner än övrig skoltid. I studien användes en kvantitativ enkätundersökning som metod och besvarades av elever i årskurserna 4 och 5 på en kommunal grundskola. Eleverna fick besvara frågor som rörde kränkande behandling i olika former, hur kränkningarna yttrar sig och i vilka situationer de förekommer. Klasserna som deltog i undersökningen innehöll både pojkar och flickor, vilket var nödvändigt eftersom studien utgår från ett genusperspektiv.

I detta examensarbete inom lärarutbildningen undersöks hur förskolepedagoger arbetar med matematik i kommunala förskolor. Förskolepedagogernas arbetssätt jämfördes i de traditionella respektive Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Fokus var på barnen i åldrarna 1-5 år. Fyra förskolepedagoger från de traditionella förskolorna och fyra från de Reggio Emilia inspirerade förskolorna intervjuades. Resultatet visade att alla försko-lepedagoger var positivt inställda till matematik och var medvetna om att det är viktigt att benämna de matematiska begreppen i alla vardagssituationer oavsett förskola.

Forskningsstudien bygger på tre huvudfrågor som belyser förskollärarollen och hur man som pedagog ska förhålla sig till styrdokumentet, det vill säga Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Syftet är att undersöka yrkesrollen, studien bygger på att det finns två olika ingångskällor, en renodlad Montessoriförskola som är privat och en kommunal förskola. Undersökningen är en jämförelsestudie och innehåller både observationer, intervjuer och enkäter som ska hjälpa till att bidra med en bredare syn på vad som ingår i förskollärarens yrkesroll, för att tydligare kunna se hur pedagogerna förhåller sig till barngruppen och de enskilda individerna. Vilket ger en tydligare syn på hur pedagogerna tar sig an uppdraget att främja barnens individuella utveckling, då de strävar efter barnens självständighet och att kunna identifiera sig själv som en egen person. Resultatet av empirin blev att förskolorna inte urskiljer sig i den utsträckning som var förväntad, vilket bidrog till en svårare argumentation i forskningsstudien. Jämförelsestudien var något som kom upp i efterhand då vi valde de två olika pedagogiska inriktningarna där vi jämför pedagogernas likheter i hur de ser och agerar i sin lärarroll.

 Syftet med studien var att belysa biståndshandläggares arbete i team och deras upplevelser av arbete i team. Frågeställningarna var: Hur arbetar biståndshandläggare i team? Hur upplever biståndshandläggare sitt arbete i team? Vilka svårigheter finns det medteamarbete? Vilka positiva erfarenheter har biståndshandläggare av teamarbete? Det ärviktigt att problematisera och fördjupa kunskapen om hur det allt mer populära teamarbetet upplevs. Aktuell forskning säger att för att teamarbete ska fungera krävs ett bra arbetsklimat. Studien inspirerades av teorier om team, organisationsteorier och Antonovskys begrepp KASAM.

Skolans styrdokument har varit på tapeten sedan den"nya"läroplanen Lpo-94 kom. Länge har diskussioner om det nya målrelaterade betygssystemet pågått på skolorna mellan lärare och skolledare och även på kommunal nivå. Denna läroplan innehåller många nya uppgifter för skolan i sig och även för läraren och eleverna. Frågan om vad som skall göras, och hur, har ofta dykt upp hos många lärare och det är det som jag har riktat in mig på. Hur ska man och hur har man tolkat läroplanen.

Syftet med denna studie var att undersöka om elevers matematiska prestationer påverkas av en nedsatt minnesförmåga, vilka problem det i så fall medför hos eleven och hur vi som pedagoger kan hitta strategier för att underlätta för dessa elever.I undersökningen har vi arbetat med 62 elever, av vilka 27 är flickor och 35 är pojkar, som går sjätte skolåret i en kommunal skola. I studiematerialet ingår även fyra personer som arbetar i skolans verksamhet. Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. Vår lokala forskning visade att problem med nedsatt minnesförmåga finns i skolverksamheten i storleksordningen ca 16 % hos eleverna. Problemet återfanns oftare hos pojkar än hos flickor.

Studiens syfte är dels att undersöka vilken förståelse för matematik ur ett samhällsperspektiv som elever på en mellansvensk kommunal gymnasieskola har, utifrån den beskrivning av ämnet som finns i de svenska styrdokumenten. Syftet är också att undersöka vilken inställning till ämnet eleverna har, hur attityden påverkas av vänner och familj, samt vilken betydelse media har i synen på matematik.Studien bygger på en enkätundersökning där 130 respondenters svar har behandlats. Genomgående i analysen har gruppen med elever som läser ett yrkesinriktat program jämförts med de elever som studerar på ett mer teoretiskt inriktat program.Resulatet visar att elevernas förståelse för matematikens roll i samhället är fullt acceptabel, men att det är få som nått ett fördjuad insikt. En klar majoritet anser att de förstår syftet med matematikundervisningen.Trots att en dryg trejedel tycker att matematik är det viktigaste ämnet så finner cirka hälften inget intresse för ämnet. En sjundedel säger sig t.o.m.

Denna studie baseras på en undersökning om konkurrens mellan skolor. Skolan är ständigt aktuell och något som engagerar de flesta. Syftet med denna studie är att söka förståelse för åsikterna hos ett antal lärare i Sverige rörande skolkonkurren och dess eventuella påverkan på dem i deras arbete. Studien grundar sig på en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma lärare från både fristående och kommunala skolor. Resultatet presenteras utifrån frågeställningen där vi besvarat frågorna i ordning.

Syftet med vår studie var att undersöka de kunskapsgrunder på vilka kommunalapolitiker och tjänstemän fattar sina beslut som rör inkluderande arbetssätt i skolan. Vadär det som de bär med sig i form av erfarenheter och/eller utbildning som gör demskickliga att fatta dessa beslut? Vi ställde oss frågor om vilken kunskap de hade omskolan, på vilket sätt de skapat sin kunskap och hur de definierade begreppeninkluderande arbetssätt och likvärdig utbildning. För att få reda på detta använde vi ossav strukturerade intervjuer då vi sökte upp och intervjuade politiker och tjänstemän i trekommuner av olika storlek. Det insamlade datamaterialet strukturerades utifrån två avDomänteorins s.k.

Syftet med studien var att undersöka om elever med läs- och skrivsvårigheter var inkluderade i undervisningen och om hur lärare uppgav sig arbeta för att upptäcka och underlätta för dessa elever. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer vid två olika skolor med lärare och specialpedagog. Vi gjorde ett bekvämlighetsurval och valet föll på en kommunal skola samt en friskola. Resultatet visade att läs- och skrivsvårigheter kunde yttra sig på många olika sätt men att det var viktigt att inte förstöra elevernas lust att lära. Det framkom även att det var viktigt att eleverna bör få utvecklas utifrån sin egen nivå och inte jämföras med andra.