Antalet ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar (EKBU) i Sverige har ökat markant sedan 2013. Under 2015 beräknas 7800 stycken barn och ungdomar komma till Sverige som flyktingar. Riksdagen och regeringen sammanställer så kallade regleringsbrev där instruktioner kring hur flyktingmottagandet framgår. Varje Kommun får dessa, vilket styr hur Migrationsverket ska arbeta och ta emot flyktingar. I och med det ökade antalet EKBU kan ett markant ökat mottagande ske för Kommunala HVB-hem, vilket kan resultera i en utmaning för boendepersonalen.

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad.

Tidigare forskning visar att den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse när elever i nionde klass söker till gymnasiet. Detta gäller oberoende om det rör sig om svenskar eller invandrare. Denna studie syftar till att belysa hur elever i årskurs nio med invandrarbakgrund från en segregerad högstadieskola i Uppsala Kommun söker till gymnasiet. En av studiens huvudfrågor är att undersöka hur dessa elever tänker och hur de resonerar kring sina stundande gymnasieval, samt om deras sociala situation och kultur har en betydelse i de val de slutligen gör. Kultur i detta fall syftar till elevernas utländska påbrå och deras hemförhållanden.

Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete är polariteten mellan stat och Kommun i den fysiska samhällsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) tillämpas inom områden som är av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut områden för LIS i områden av riksintresse bryter Kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete är alltså förhållandet mellan statens och Kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen härstammar från olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och därmed två olika lagområden trots att de båda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet är att analysera förhållandet mellan stat och Kommun genom att studera de problem som kan uppstå vid utpekande av LIS i områden av riksintressen. Arbetet syftar även till att studera skillnaderna mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen. För att undersöka detta har arbetet följande frågeställningar: ? Vilka avvägningar görs mellan utpekade områden för strandskyddsupphävande och riksintresseområden? ? Vad baseras invändningar från länsstyrelserna i yttrandena på? ? Hur fungerar relationen mellan länsstyrelsen och Kommunerna i realiteten? ? Vilka konflikter kan skönjas i planeringens praktiska tillämpning mellan miljö- och planeringsparadigmen? För att kunna studera planeringsproblemet och besvara frågeställningarna har olika metoder använts.

Arbetet är ett examensarbete i högskoleingenjörsutbildningen, inriktning datateknik, på Linnéuniversitet. Växjö Kommun är just nu mitt i ett nytt projekt för att sammanställa hela IT-organisationen för att göra servicen för anställda och medborgare bättre. Detta projekt kallas ?Ett IT? och ska sammaställa IT-organisationen till fyra huvudavdelningar. Dessa avdelningar är Servicedesk, Service, System och Utveckling.I samband med dessa förändringar har önskemålet om ett enklare sätt att söka efter personer inom IT-organisationen kommit upp.

I vårt examensarbete har vi utvecklat en metod som heter THE RED BALLOON där vi hittar varje företags unika personlighet. Alla företag har en unik historia, precis som vi människor, det handlar bara om att upptäcka den. Vår teori är att man måste arbeta inifrån och ut, lära känna kärnan i företaget innan man vet vem man är och hur man ska Kommunicera. I det här arbetet får ni läsa om varför det är så viktigt att hitta ett företags personlighet..

Bland det viktigaste vid en omorganisation är att Kommunikationen fungerar väl. I en offentlig förvaltning finns det två led av ledning där Kommunikationen måste fungera. Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse för internKommunikationens påverkan på effektiviteten i förändringsprocessen och att visa på viktiga faktorer när det handlar om Kommunikation vid omorganisation där det finns två led av ledning. Med effektivitet menas att förändringen genomförs snabbt och smidigt så att medarbetarna och de som verksamheten är till för inte far illa. Studien är en kvalitativ fallstudie med inifrånperspektiv i en Kommun där forskaren själv varit aktör.Studien utgår från ett tolkande hermeneutiskt synsätt och forskningsstrategin är abduktiv.

Umea? Kommun har sedan 1995, med varierande intensitet, planerat fo?r en ny simhall som ska ersa?tta den gamla fra?n 1970. Det nu liggande fo?rslaget har mo?tts med skiftande a?sikter och de ma?nga kritiska handlar om ba?de fo?rslagets placering (mitt i centrala staden pa? en all- deles fo?r tra?ng tomt) och programmets omfattning (fo?r lite). Eftersom jag delar dessa kritiska a?sikter sa? har detta gett mig ett ypperligt tillfa?lle att som mitt examensarbete titta pa? hur jag anser att placeringen, omfattningen och gestaltningen av ett nytt badhus i Umea? ska se ut.Mina huvudsakliga fra?gesta?llningar har varit just placeringen, programmets omfattning samt naturligtvis a?ven gestaltningen av ett badhus fo?r Umea? Kommun med sina 110 000 inva?nare.

AbstraktFör att använda vårdresurserna på ett så effektivt sätt som möjligt är samarbete mellan olika aktörer viktigt. Särskilt viktigt blev det i glesbygdsområden där befolkningsunderlaget är lågt och offentlig serviceverksamhet skulle bedrivas. För att kunna ge detta till befolkningen behövdes samverkan mellan olika aktörer. I Närvård Frostviken bedrevs verksamheten med en samverkan mellan Kommun och landsting. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas uppfattning/upplevelse av en organisationsmodell där Kommun, sjukvård och ambulans är integrerad.

AbstractThe future of ethanol is depending on good solutions for the production. ENA energy power plant produces electrical power and district heating by heating biofuel. By building an integrated bioenergy plant surplus steam could be used to produce ethanol as fuel to vehicle.This would mean that ethanol is produced renewable energy and the energy for the process derives from the surplus of power.  ENA energy, MDH (the University of Mälardalen) and the energy authority has initiated a research project were different bioenergy combinations integrate with existing power plant.  As a part of the project which size an integrated factory should be to gain the best efficiency for the plant was investigated. Consideration will be taken to the cost of the production in order to be competitive to the price of imported ethanol.  Etanolens framtid vilar på bra lösningar för framställning.  I ENA energi kraftverk i Enköping produceras el och fjärrvärme genom eldning av biobränsle.  Genom att bygga ett integrerat bioenergikraftverk där skulle man kunna använda överskottsånga till att framställa etanol som fordonsbränsle.

Rand, Mattias & Gustavsson Yvonne (2011). Hur specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i matematik. (How remidial teachers work with a action programmes in matehematics). Skolutveckling och ledarskap, specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi har i vårt arbete undersökt hur specialpedagoger i en Kommun arbetar med åtgärdsprogram i matematik. Vi belyser olika faktorer såsom erfarenhet, lärmiljö, språklig miljö, arbetsstruktur, delaktighet samt pedagogisk kartläggning, som har betydelse för upprättandet av åtgärdsprogram.

För att uppnå en mer miljöanpassad fysisk planering upprättas miljökonsekvensbeskrivningar (MKB:er) för planer som kan antas leda till betydande miljöpåverkan. MKB:n är ett dokument som beskriver de miljökonsekvenser som en plan kan ge upphov till och fungerar som ett beslutsunderlag för att integrera miljöhänsyn i planbestämmelserna. Processen att ta fram en MKB kallas miljöbedömning och regleras i den svenska miljölagstiftningen. I lagstiftningen finns krav på att den som antagit planen ska följa upp den faktiska miljöpåverkan som planen gett upphov till. Uppföljningen ska ske efter att planen genomförts och omfatta all betydande miljöpåverkan.

I detta examensarbete undersöktes förutsättningarna och viljan till förändring av skolgårdar i Upplands Väsby Kommun till så kallade Gröna skolgårdar. Som Grön skolgård definieras en skolgård där skolans utemiljö innehåller estetiska, miljömässiga och pedagogiska funktioner.Användningen av skolgården som plats för konkret lärande är intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. Därför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och även utomhuspedagogikens dolda ställning i läroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvärderingen av en enkät om skolgården som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar på ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgårdens nuläge och förändringspotential. Enkätsvaren jämfördes med ansökningar och förslag till skolgårdsförändring från andra skolor i Kommunen och ställdes i kontext till Kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgårdsförändring finns och förutsättningarna för Gröna skolgårdar i Runbyskolan och hela Upplands Väsby Kommun är bra, men att det kanske behövs organisatoriska förändringar i ansvarsfördelningen beträffande skolgårdsarbete som redan har genomförts i några andra Kommuner i Sverige för att nå snabbare synliga resultat..

SammanfattningSyfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos Kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms Kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvänd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen.

Folksjukdomar som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor orsakar samhället stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hälsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hälsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. Hälsoinriktningen betonades ytterligare när begreppet hälsa lades till i ämnesnamnet. Forskning tyder dock på att idrottslärare behandlar hälsa som ett tillägg i ämnet, något som ofta sker genom teoretisk undervisning.