I början på 1990-talet växte det fram nya synsätt på hur sjukvården och annan offentlig verksamhet skulle styras för att sänka kostnader och uppnå effektivitet. 1992 infördes Stockholmsmodellen i Stockholms Läns Landsting där det viktigaste inslaget var att skilja på beställare och utförare. Beställarnas uppgift är att formulera målen för verksamheten och utförarnas är att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mål och för att detta ska fungera behövs en effektiv beställarstyrning. En förutsättning för detta är att de aktörer som är inblandade uppfattar styrningen som legitim, då arbetar utförarna i enlighet med de mål som beställaren satt upp. Styrningen som bedrivs är avtalsstyrning där avtal skrivs mellan de bådaparterna om vad som ska utföras och vad det ska kosta.

Arbetsmiljöverket gav år 2009 kommun K anmärkning för bristande rutiner beträffande årlig uppföljning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket har föranlett ett kommunövergripande arbetsmiljöarbete från HR avdelningens sida bl.a. i form av utbildningsinsatser. HR avdelningen inom kommun K har velat se resultat av förvaltningarnas arbete med rutinerna inom området och har eftersträvat effekter av arbetsmiljöarbetet som helhet, även om sjukfrånvaron har bedömts som låg.  Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan förbättras och hur de kan bli integrerade i den dagliga verksamheten i samverkan med kvalitetsutvecklingsarbetet inom äldreomsorgens verksamhet i kommun K.   Materialet har varit 15 enhetschefer med operativt ansvar för ca 30-45 medarbetare (undersköterskor och vårdbiträden) per enhetschef, vilka samtliga har arbetat under socialtjänstlagen (SoL). Metoderna har varit att observera 4 arbetsplatsträffar på den operativa nivån och att genomföra 4 fokusgruppintervjuer med efterföljande återkopplingar.

Den snabba befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen orsakar stora problem i form av bland annat bostadsbrist och trängsel i transportsystemet. Nacka kommun är en av de kommuner i Stockholms län som växer snabbast varvid man planerar en omfattande förtätning i en del av kommunen, men för att detta ska vara möjligt krävs utbyggd kollektivtrafik. En förhandling inleddes 2013 mellan kommunen, landstinget och staten som kom att kallas för 2013 års Stockholmsförhandling och som resulterade i beslut om en förlängning av tunnelbanan till Nacka.Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för hur förhandlingar vid planering av större stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt som denna kan gå till och hur makt kan utövas inom dessa förhandlingar. Uppsatsen är ämnad att synliggöra hur maktrelationer inom dessa förhandlingar kan se ut, vilka typer av makt som kan utövas och hur detta kan gå till. Detta eftersom att förståelsen kring hur dessa komplexa förhandlingar går till är viktig för att skapa en transparens som i sin tur är viktig för demokratin.För att uppfylla detta syfte studeras flera olika teorier kring maktbegreppet och 2013 års Stockholmsförhandling studeras i en fallstudie.

Sekretessbelagd.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget.

Luleå kommun står inför ett generationsskifte och utmaningen att rekrytera nyaarbetstagare, då de äldre arbetstagarna vid kommunen går i pension (Wikner, 2007). Syftet med examensarbetet är att skapa en bild av vad som har fått nuvarande anställda att välja Luleå kommun som arbetsgivare och vad som kan få Luleå kommun att attrahera framtida arbetstagare. Resultaten visar att motivationen hos respondenterna vid Luleå kommun skiljdesig åt beroende på yrke, arbetslivserfarenhet samt utbildning. Respondenterna motiverades bland annat av bra kollegor, förmåner på arbetet och känslan av att utföra ett värdefullt arbete. Anledningen till att de hade flyttat till just Luleå handlade om allt från att deras partner hade flyttat hit, närhet till hemkommun och till en ren slump.

Inom offentlig sektor blir det allt viktigare med marknadsföring och varumärkesbyggande. Viktiga kommunikationsfrågor handlar om att informationsspridning har en stor roll i hur pass bra en kommun kan uppfylla kraven från invånarna. För att uppfylla kraven kan kommunens förvaltningar samarbeta i frågan om information, kommunikation och marknadsföring valet av kanal för dessa är en viktig del. Syftet med uppsatsen blir därmed att ge rekommendationer för kommunikation, information och marknadsföring till Emmaboda kommun. Rekommendationerna ska ge marknadsgruppen för Emmaboda kommun en bild av vilka kanaler som är mest lämpliga att använda i arbetet kring informationsspridning.

För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans.

Titel: Kommun i aktion via kommunikation ? en studie om Vara kommuns profil och imageFörfattare: Sophia Drejenstam och Susanna OdinKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Marie GrusellAntal ord: 19 968Syfte: Att beskriva vilken uppfattning nyinflyttade till Vara kommun har om kommunen samt förklara varför uppfattningarna ser ut som de gör.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Studien bygger på sex stycken intervjuer av respondentkaraktär.Huvudresultat: Individens uppfattning om Vara kommun (innan, under och efter flytten) beror på i vilken fas av flytten som individen befinner sig. Beroende på i vilken fas i flytten individen befinner sig får också individuella förklaringsfaktorer, såsom individens sociala förutsättningar, individens samhällssyn och individens medieanvändning, genomslag för individens uppfattningar om kommunen. De nyinflyttade till Vara kommun uppfattar olika aspekter av Vara kommun på ett positivt eller negativt sätt. Studiens huvudresultat inbegriper också att det finns en diskrepans mellan Vara kommuns profil och den image som de nyinflyttade har av kommunen, framförallt vad gäller kommunens satsning på entreprenörskap..

Bakgrund: En pågående trend inom hälso- och sjukvården är införandet av marknadsreformer. Den lag som ska tillämpas när ett vårdvalssystem införs är lagen om valfrihetssystem (LOV). På grund av att landstingen är självstyrande kan formerna för organisation och styrning variera.Syfte: Att undersöka och beskriva hur landsting praktiskt arbetar med att följa upp privata vårdgivare inom primärvården, med avseende på kvalitet i vården.Metod: Deskriptiv fallstudie med triangulering.Resultat: I alla de tre fallen framhålls att uppföljningen av de offentliga och privata vårdcentralerna är likadan. Det görs uppföljning av samtliga vårdcentraler en gång per år. Till denna samlas data in från olika källor.

När alkoholen kommer närmare- om förändrad alkoholtillgänglighet i en mindre svensk kommunEn kvalitativ intervjustudieUlrika EnglundÖrebro Universitet, Hälsovetenskapliga institutionenSAMMANFATTNINGDenna studie syftar till att undersöka vad som händer i en kommun när alkoholtillgängligheten förändras, och detta med utgångspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel på alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) Alkoholkällor 6) Möjligheter till tillgänglighetsbegränsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrågan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjänst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rådet och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen.

I dagens samhälle har kommuner blivit allt mer konkurrensutsatta då möjligheterna för befolkningen att flytta har ökat. Detta har medfört att kommuner fått ökad press på sig att anpassa sig till nya förhållanden för att attrahera invånare. Nya förhållanden kan orsakas av bland annat demografisk utveckling, politiska val och konkurrerade kommuner. Därmed blir kommuners målstyrningsmodeller och hur de klarar av förändringar av intresse. Vi har kommit fram till att Falkenbergs Kommun som organisation är förändringsbenägen.

I uppsatsen har jag genom intervjuer med fyra konsthandläggare från fyra olika landsting undersökt konsthandläggarnas syn på konst i väntrum, hur arbetet med konstplacering går till samt hur konsten väljs ut, och vilka möjligheter och begränsningar väntrummet har som konstmiljö. I bakgrundsavsnittet ger jag en historisk tillbakablick på hur och varför staten började köpa in konst för placering i offentliga miljöer. Under mina eftersökningar har jag inte hittat mycket skriftligt material om ämnet vilket har gjort att de muntliga intervjuerna har varit den största källan till information. Konsthandläggarnas syn på konst i väntrum ligger relativt nära varandra och det som i stort sett skiljer dem åt är nyckelord för vad konsten tillför miljön estetiskt och intellektuellt. Även arbetsprocesserna ser likartade ut.

När alkoholen kommer närmare- om förändrad alkoholtillgänglighet i en mindre svensk kommunEn kvalitativ intervjustudieUlrika EnglundÖrebro Universitet, Hälsovetenskapliga institutionenSAMMANFATTNINGDenna studie syftar till att undersöka vad som händer i en kommun när alkoholtillgängligheten förändras, och detta med utgångspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel på alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) Alkoholkällor 6) Möjligheter till tillgänglighetsbegränsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrågan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjänst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rådet och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget.