I april 2009 upptäcktes en ny typ av influensa som senare fick namnet A(H1N1). Influensan A(H1N1) innebar en internationell kris och krävde särskilda krishanteringsåtgärder. I Sverige innebar detta att den största nationella massvaccineringen i modern tid genomfördes under hösten 2009 till och med början av 2010. Hanteringen ställde myndigheter, landsting och ansvariga individer inför en rad utmaningar, inte minst gällande planering och kommunikation. Syftet med studien var att studera erfarenheter av och planering inför kriskommunikation vid en pandemi utifrån erfarenheter och uppfattningar hos ansvariga aktörer inom ett landsting.

Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stärka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mål och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin.

SammanfattningTitel: Internprissättning och dess effekter vid Örebro läns landsting och Landstinget i VärmlandFörfattare: Gun Stångberg, Susanna Arakelyan och Caroline HultmanHandledare:Fredrik KarlssonKursansvarig: Pia NylinderBakgrund: Internprissättning utgör ett viktigt ekonomiskt styrverktyg som sätter pris på de interna utbyten som kan ske mellan två olika parter. Den bidrar till en bedömning av resultatet på de berörda enheterna. Internprissättningen är av stor betydelse ur resultatenhetens perspektiv. Oftast används internprissättningen för att medverka till att medarbetarnaska bli merkostnadsmedvetna och att motivera dem till ett ekonomiskt tänkande. Internprissättningen underlättar att se vad slutproduktenkostar genom hela förädlingskedjan.

Arbetet handlar om strategisk fastighetsförvaltning med fokus på underhållsplanering i Stockholms Hamns fastighetsbestånd i Frihamnen. Fastighetsföretagandet analyseras med hjälp av en modell framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Modellen är utformade som en punktlista där brister eller fördelar med fallstudiens egna system för underhållsplanering framkommer.Inledningsvis beskrivs fastighetsförvaltarens roll, dels i fråga hur arbetet har förändrats över tid men även vikten av att underhålla fastigheter för att undvika höga framtida kostnader.En förklaring ges till fastigheter där verksamheten styr lokalanvändningen och en insyn i offentligt fastighetsföretagande där stat, Kommun och landsting är en av de största aktörerna på fastighetsmarknaden i Sverige. Lagen om offentlig upphandling beskrivs där syftet att främja konkurrens alltför ofta istället blir konkurrensbegränsande vid planering och beställning av entreprenader hos Stockholms Hamn.Arbetets fallstudie och applicering av modellen utgår från Stockholms Hamn fastighetsbestånd och tre stycken fastigheter plockas ut ur beståndet för att representera varsin fastighets typ. Magasin 2 är kärnfastigheten, Magasin 6 är en osäker fastighet som ej har något att göra med kärnverksamheten och Hus P är en övrig fastighet som på sikt skall rivas.Modellen tittar närmare, för respektive fastighet, på verksamhetsplanering och underhållsplanering, respektive fastigheters förutsättningar, funktion och framtid och vilka avtal som kontrollerar ansvarsområdena mellan hyresgäst och hyresvärd avseende underhållet.Jag kommer fram till att Stockholms Hamn är ett välskött företag med större potential än vad de idag utnyttjar.

En statlig myndighet, en kommun, ett landsting, ett statligt eller kommunalt bolag som vill upphandla en medarbetarundersökning kan välja det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt, vilket innebär en sammanvägning av kvalitet och pris. Beställaren måste besluta sig för vilka kvalitetskriterier som är relevanta och hur kvaliteten ska mätas. Av det förfrågningsunderlag som en beställare skickar ut vid en upphandling ska bedömningskriterierna framgå. En potentiell leverantör ska kunna avgöra om det är mödan värt att delta i konkurrensen. Sextio upphandlingar av medarbetarundersökningar under åren 2009-2012 har undersökts och det förs en diskussion om hur kvaliteten mätts, och om de skalor som använts vid mätningarna är lämpliga för ändamålet.

Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras..

För att styra det svenska samhället mot en hållbar utveckling är det framförallt viktigt att samhällets större aktörer tar ansvar för sina verksamheter och försöker minimera sin belastning på miljön. Landstingen i Sverige tillhör en av landets största arbetsgivare och står för en stor del av dessa påfrestningar, då de berör många områden inom miljön. Miljöledningssystemet ISO 14001 är ett hjälpverktyg som på senare år har anpassats för landstingens verksamheter för att förbättra deras miljöarbete och miljöprestanda. Vad som anses som ett måste för att få ett miljöledningssystem att fungera väl i en organisation är den interna miljökommunikationen. Det har däremot visat sig att det inte är helt lätt i större organisationer att skapa en bra intern miljökommunikation och det inverkar i sin tur på hur miljöarbetet utvecklar sig.Studien har granskat den interna miljökommunikationen inom två olika landsting, Västernorrland och Jämtland, och tittat på vilka skillnader som kan identifieras mellan deras miljökommunikation.

Sekretessbelagd.

Denna studie är en del i projektet Framtida kompetensförsörjning och arbetslivets längd inom Västerbottens läns landsting. Studien har syftet att kvalitativt utforska resonemang rörande pensionsintentioner hos äldre medarbetare inom landstinget, med ett specifikt fokus på påverkande faktorer inom arbetslivet. Sju semistrukturerade intervjuer har utförts med respondenter från olika yrkeskategorier. Vid analysen av intervjuerna framkom likheter i respondenternas pensionsresonemang, trots deras skilda livssituationer och tänkta pensionsåldrar. Den mest framträdande likheten var den funna kärnkategorin: möjligheten att göra ett bra arbete.

Bakgrund: Läkemedelskostnaderna för landstingen ökar varje år och riskerar i förlängningen att minska pengarna till vård och omsorg. En minskning av läkemedelskassationen kan vara ett sätt att spara pengar. Tidigare studier i landet har ofta tittat på allmänhetens kassation eller på utvalda, enskilda avdelningar inom slutenvården under en bestämd tidsperiod. Denna kassationsstudie involverar slutenvården i hela Norrbottens län. Syfte: Att i) genom en inventering av samtliga läkemedelsförråd beskriva fördelningen av kasserade läkemedel inom slutenvården i Norrbottens läns landsting samt beräkna kassationskostnaden för dessa.

BakgrundSveriges kommuner och landsting (SKL) betonar i en debattartikel i Dagens Nyheter 2010-03-15 vikten av att rektorer ges möjlighet att lokalt avtala tjänsteformen för lärarnas anställningar. Semestertjänster möjliggör enligt Sveriges kommuner och landsting ett bättre resursutnyttjande inom skolan i jämförelse med ferietjänster, vilket skulle kunna gynna eleverna. Detta väckte en nyfikenhet hos oss och vi ställde oss frågan: Hur ser gymnasieskolans rektorer på frågan om att införa semestertjänster istället för ferietjänster för lärarna?SyfteVårt syfte med detta arbete har varit att ta reda på vad rektorer inom gymnasieskolan har för syn på lärarnas arbetstidsavtal. MetodFör att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat fem rektorer och härigenom fått en bild av några rektorers åsikter kring semestertjänster för lärare.

Syftet med denna uppsats är att analysera kommunsammanläggningen i Sverige under åren 1963 ? 1974 utifrån ett Hästvedaperspektiv. Hästveda kommun tillsammans med flertalet andra småkommuner blev en del av det som kom att kallas Hässleholms kommun 1974. Uppsatsen utreder vilka reaktioner och diskussioner som fanns hos såväl kommunalfullmäktige och anställda i kommunhuset, men också hos invånarna i kommunen. Uppsatsen undersöker också om Hästveda kommun vid sammanläggningen hade några finansiella tillgångar kvar.Syftet är också att undersöka varför Hästveda gick med i just i det som skulle bli Hässleholms kommun och inte i någon annan närliggande kommun.Undersökningen är gjort utifrån protokoll, tidningsartiklar, insändare, intervjuer och krönikor..

Modern sjukvård har blivit fragmenterad vilket medför nackdelar för patienter och personal. Teamarbete över professionsgränserna har identifierats som ett sätt att motverka fragmentering och erbjuda god heltäckande vård. Detta har relevans för hörselvården där många patienter behöver insatser från olika professioner. Arbetets syfte var att göra en kartläggning av teamarbete inom svensk offentlig hörselvård samt att undersöka hur teamarbetet ser ut. En totalundersökning har gjorts av Sveriges 21 landsting/regioner.

Ett hot mot informationssäkerheten i datorbaserade system kan vara att användarna har ett lågt säkerhetsmedvetande. För att kunna upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande i informationssäkerhet så krävs det kunskap. Det är viktigt att ledningen tydligt visar sin inriktning i form av en IT- säkerhetspolicy. Ledningen bör utbilda sina användare i informationssäkerhet så att de kan hantera och följa de administrativa och logiska skydd som är nödvändiga för att upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande. Vi har i denna uppsats undersökt om offentlig sektor kan nå sitt mål med den säkerhetspolicy och utbildning i informationssäkerhet som ges till de anställda.

Denna magisteruppsats har fokus på hur aktörer i en kommun med ett vikande befolkningsunderlag ser på fenomenet. Informanterna som medverkar är politiker, tjänstemän samt representanter från näringslivet. En kommun ingår i studien, det är Finspångs kommun i Östergötland. Uppsatsen undersöker hur dessa ser på frågan om ett vikande befolkningsunderlag. Hur man resonerar kring fenomenet och hur samspelet och samverkan mellan aktörerna uppfattas.