Man vet idag mycket om vilka faktorer som påverkar produktivitet vid drivning. Däremot finns det betydligt färre studier som är utförda för att identifiera vilka faktorer som påverkar kostnaderna vid drivning, framförallt driftskostnad. Syftet med denna studie var att identifiera och analysera faktorer som påverkar driftskostnad för skördare. Studien utfördes genom analys av uppföljningsdata från Stora Enso Skog och bestod av tre steg. Steg ett innefattade insamling av uppföljningsdata och intervju för definiering av begrepp. I steg två sammanställdes och bearbetades en databas utifrån olika uppföljningsdata. I steg tre identifierades och analyserades faktorer som påverkade driftskostnader. Ett av sambanden som identifierades var att en högre skördarålder ledde till högre driftskostnad. Byte av skördaraggregat ledde till lägre driftskostnad och högre teknisk utnyttjandegrad. Produktivitet hade som enskild faktor störst påverkan på driftskostnad per m3fub, i form av att en högre produktivitet gav lägre driftskostnad per m3fub. .

På uppdrag av skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid slutavverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT.

Fyra dagvattendammar i Lunds kommun har studerats med avseende på förmågan att uppta föroreningar som kommer med dagvattnet. Vilken betydelse för upptaget har ålder, storlek eller utformning på dammen. I vilken grad påverkar föregående torrperioder, regnintensitet och avrinningsområde. En litteratur studie har genomförts för att ta reda på hur en damm bör utformas på bästa sätt..

Skogsvårdsorganisationen startade en rikstäckande utbildningskampanj under 1999 kallad Grönare Skog. En viktig del av kampanjen utgjordes av de demon­ strationsområden som planerades och färdigställdes under våren 1999. För de landskapsavsnitt där demonstrationsområdena förlades krävdes ett fördjupat underlag med avseende både på kulturella och biologiska faktorer. Syftet med examensarbetet var att ta fram planeringsunderlag på landskapsnivå för de aktuella områdena i form av temakartor över t.ex. lövskogsandel och nyckel­ biotoper, att studera den historiska förändringen av lövskogens utbredning samt att genomföra en analys med avseende på skogens ekonomiska nuvärde.

Den första riksskogstaxeringen (RT) i Sverige genomfördes under åren 1923-1929. Data från den inventeringen är nu digitaliserad och är sparad i en SQL-databas med geografisk information. Digitaliseringen öppnar för nya möjlighetera att genomföra beräkningar på materialeti egendefinierade geografiska områden.Den svenska naturvårdslagen instiftades 1965 och i och med den kunde naturreservat inrättas. Tidigare var det enbart den svenska staten som kunde skydda områden i nationalparker. Syftet med detta arbete är att jämföra skogstillståndet i områden inom naturreservat och nationalparker (benämnt NR) under tre olika tidsperioder samt att jämföra med omkringliggande skogar.

Bakgrund: MoDo Skog upplever idag att deras ekonomistyrning i allt för hög utsträckning fokuserar kostnader, framförallt kostnader som förknippas med avverkning samt transport av råvara. Som ett led i denna kostnads-fokusering har MoDo Skog en misstanke om att det förekommer suboptimeringar inom virkesflödesprocessen. Före-taget upplever dessutom att de är dåliga på att mäta och följa upp så kallade mjuka faktorer.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga en virkesflödesprocess och därefter undersökaförutsättningarna att utarbeta ett Balanced Scorecard med funktionella nyckeltal. Avgränsningar: Arbetet inom fallföretaget begränsas till att gälla virkesflödesprocessen från avverkning till dess att råvaran kommer till industrin på Iggesundsregionen. Vi beaktar endast de avverkningar som sker på fallföretagets eg-na marker.Genomförande: Studien har genomförts på fallföretagets region Iggesund.

I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram en informationsfolder till Eskilstuna kommun som vänder sig till ungdomar. Syftet med informationsfoldern är att övertyga ungdomar om att Eskilstuna kommun är en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats, då en stor del av kommunens anställda snart har gått i pension. Kommunen saknar sedan tidigare informationsmaterial som vänder sig till yngre invånare.Utformningen av foldern är baserad på budskapsstrategier, retorik och stilistik samt tidigare studier om Eskilstuna kommun, årsplan, styrdokument och intervjuer med anställda i kommunen. Rapporter om gymnasieungdomars värderingar, analys av informationsbroschyrer riktade till ungdomar samt fokusgrupp är ytterligare metoder som har legat till grund för framställningen av foldern..

Holmen Skog har som målsättning att öka andelen sådda föryngringsytor från dagens 24 % till 30 %. Erfarenheterna inom Holmen Skog vad gäller sådd är goda, men med ett ökat arealmål blir svårigheterna att hitta lämpliga bestånd större. Syftet med examensarbetet var att få bättre kunskap om hur såddresultatet påverkas av ståndortsfaktorer, såddtidpunkt samt trädslagsval. Målsättningen var att ta fram ett kunskapsunderlag som kan utgöra grund för rekommendationer om vilka ståndorter som är mest lämpade för sådd. För att särskilja olika faktorers inverkan på såddresultatet analyserades återväxtinventeringsresultat från 3 704 bestånd med multivariat- och diskriminantanalys. I en fältstudie undersöktes främst inverkan av ståndortens vattenegenskaper på såddresultatet, där 500 stycken 10 m2-provytor med huvudstammar (plantytor) jämfördes med ytor utan huvudstammar (nollytor).

GPS (Global Positioning system) and GIS (Geographical information system) has been used for planning and inventory in the forest sector for more than ten years. The last years the development has come to equip harvesters and forwarders with GPS and GIS (GIT). The goal with this study was to reach a basis for decision, how Stora Enso Skog should continue its investment in GPS and GIS in harvesters and forwarders. To reach this basis for decision, possible advantages and benefits, disadvantages and problems in the harvesting process was evaluated. The study was made as an interview study with four harvesting managers and ten machine teams. To secure the quality of the results an interview questionnaire was made before the interviews were done. The results showed that GIT will make the harvesting managers work easier.

The low bearing capacity of roads during the spring thaw and periods in the autumn leads every year to increases costs for Holmen Skog. To reduce costs and increase accessibility Holmen Skog decided to install and test a CTI-system. Central tire inflation (CTI) is a system that makes it possible to monitor and vary a vehicle?s tire inflation pressures from the cabin, while the vehicle is in motion. When tire pressures are reduced, the area of the contact surface between the tire and the road increases, thus reducing the ground pressure. The purpose of this study was to evaluate the CTI-equipped vehicle and analyze if the CTI technology is economical defensible during the thaw 2005.

Flygfänas skog is a project where illustration meets spatiality. The work is about how section 62of the Children and Youth Hospital (BUS), at Skåne University Hospital, in Lund can useillustration as a compliment to their premises. Today, the hospital has difficulties to deal with theolder children patients at the hospital in a good way because the expression that is there today,mostly only appeals to the younger patients. Previously, there has been some kind of decorationon the department and the staff thought that this is boring, is a problem in that in many placesthere are stickers of child characters posted on the walls. This and other installations that cut outletters, face off, and symbols have made sense in the department becomes fragmented, ill andchildish.

Sekretessbelagd.

Företag och offentliga organisationer måste marknadsföra sig. En affär måste locka kunder, ett företag investerare och en kommun turister, företag och fler invånare. I dagens samhälle blir det allt viktigare att prioritera varumärkesorientering för att kunna upprätthålla sitt attraktionsvärde.Denna studie kommer att inrikta sig mot Gävle kommun och undersöka hur de arbetar med varumärkesorientering och hur de använder de begrepp och metoder som finns inom ämnet. De frågeställningar som ställts är direkta och konkreta, och de ställs upp här nedan: Vad är ett varumärke enligt Gävle kommun?                    Hur etablerar Gävle kommun ett nytt/nya varumärken?Hur använder sig Gävle kommun av Storytelling, kärnvärden och varumärkesorientering?Vilken kompetens finns inom Gävle kommun gällande etableringen av ett nytt varumärke?       Gällande metod användes ett strategiskt urval för att därefter kombinera detta med kvalitativ metod och ett kvalitativt perspektiv, för att tillsammans kunna ge bästa möjliga skildringen av hur det fungerar inom en organisation. Eftersom vår studie och undersökning främst grundar sig på intervjuer var valet enkelt.

Syftet är att beskriva vilka förutsättningar det finns i Svenska kommuner för att införa roterande ledarskap. Studien är gjord med en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer med ett antal tjänstemän i Landskrona kommun samt Lomma kommun. Vi har även använt sekundärkällor för det tredje objektet, Phoenix stad. I vårt arbete fann vi ett antal skillnader mellan Phoenix stad och Svenska förhållanden. Den politiska skillnaden var väntad och svår att åtgärda, men fyra viktiga skillnader kan utjämnas.

I dag råder det brist på död ved i Sveriges skogar. Detta på grund av det intensiva skogsbruket där man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock är det viktigt med många döda träd i olika nedbrytningsstadier för många skogslevande arter. Svenska skogar har få urskogar där naturliga avdödningsprocesser av träd får ske och därför minskar den biologiska mångfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog är tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola.