Sökresultat:
5572 Uppsatser om Kommunägd skog - Sida 52 av 372
UtvÀrdering av digital flygbildstolkning & automatisk bestÄndsindelning för det praktiska skogsbruket :
To be able to plan different treatments, accurate data is required. The collection of data is often expensive and that?s why the aim is to lower the inventory costs without loosing the accuracy of the data. Holmen Skog has in its strive to lower the costs, decided to evaluate two different methods for forest delineation, computer aided forest delineation and digital stereo view. This study?s purpose is to evaluate these two methods in regard to usability for a beginner and how good the delineation gets.
Kompetensutveckling, motivation och arbetstrivsel : Verktyg inom Human Resources för att behÄlla personal
Att byta jobb Àr kostsamt, bÄde för individen och för företaget.Men vad Àr det som gör att man stannar pÄ jobbet, Àr det kollegorna, lönen eller möjligheten till utveckling?Studien genomförs pÄ en kommun, fiktivt döpt till Solrosen en organisation som Àr uppdelad pÄ olika nÀmnder och aktiebolag. PÄ tre olika organisationer inom Solrosens kommun har sammanlagt sju intervjuer genomförts. Fem av intervjuerna var med personer i ledarpositioner och tvÄ av dem var med medarbetare. Intervjuerna och studien har varit av en kvalitativ art.Syftet med uppsatsen Àr att visa hur man anvÀnder verktyg sÄ som kompetensutveckling, se hur lÀrandet hos och utvecklingen av personalen pÄ arbetsplatsen ser ut och se hur man hanterar den befintliga kompetensen.
Dokumenthantering i en kommunal organisation.
Examensarbetet berör frÄgor kring arkivering och dokumenthantering pÄ stads-byggnadsförvaltningen i TrollhÀttans kommun. Problem som kommunen har Àr dagslÀgets hantering av digitala filer..
En skola för alla? Politikers och tjÀnstemÀns syn pÄ inkludering och en skola för alla
Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsÀttningar att pÄverka skolutvecklingen i en kommun, tÀnker om och lÀgger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnÄ intentionen en skola för alla.
Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Vygotskys sociokulturella inlÀrningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjÀnstemÀn pÄ förvaltningsnivÄ i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas.
Resultatet av undersökningen visar att det rÄder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebÀr. Begreppet inkludering definieras med att vara ?med i nÄgot sammanhang?, vilket sammanhanget Àr rÄder det delade meningar om.
En skola med kvalitet - god praktik eller teknikalitet? : Om skolan och kvalitetsbegreppet
Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebÀr det? Ja, det Àr inte sÄ alldeles enkelt att svara pÄ. Kvalitet Àr ett begrepp med mÄnga och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivÄer förhÄller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn pÄ kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?Skolan Àr en del av vÀlfÀrdsinstitutionen och som sÄdan indragen i en ideologisk strid om hur samhÀllsutvecklingen bÀst frÀmjas.
Drogpreventivt arbete bland ungdomar 15-18 Är i Landskrona kommun
Our main aim has been to examine and analyse how Landskrona Commune is working with preventive measures against narcotics among youth in the agespan 15-18 years old. The central issues have been to examine how you work preventively, which measures are taken when someone has tested/used narcotics and how the cooperation works between the different actors. To get answers to our questions, we chose to interview and observe specialists coming I contact with the youth. We have also used previous researches by using existing literature on the subject.Our work has been based on an historical review of Swedish politics and the lawful aspects on the use of narcotics.The concepts used to answer our questions are preventive-, secondary- and tertiary prevention. We have found that the preventive work is of importance to the youth, the parents and society.
Hur smakar vilt? : En studie om hur smaken vilt kan beskrivas
Inledning: MÄnga organisationer och projekt har under de senaste Ären fokuserat pÄ att frÀmja en ökad konsumtion och kunskap om viltkött. Den enkla frÄgan ?hur smakar vilt?? blir i detta sammanhang mycket betydelsefull. Hur kan smaken vilt beskrivas med ord?LitteraturgenomgÄng: Idag stÄr viltkött för 4 % av den totala köttkonsumtionen men runt 59 % vill Àta mer viltkött.
VarumÀrkens sÀrskiljningsförmÄga : - sÀrskilt om tredimensionella mÀrken
Dagens samhÀlle bestÄr allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hÀlsofrÀmjande ledarskap i kombination med förÀldraskap.Falköpings kommun har en personalstrategi som innehÄller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen pÄ Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hÀlsofrÀmjande ledarskap pÄ arbetsplatsen med förÀldraskap pÄ fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vÄr undersökning Àr att fokusera pÄ de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt i frÄgor om hÀlsofrÀmjande arbete och hur man samtidigt fÄr ihop sitt livspussel.Det Àr ett aktuellt Àmne och det finns inte sÄ mycket studier gjorda med kombinationen hÀlsofrÀmjande ledarskap och förÀldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrÄn detta arbete gör vi en utvÀrdering som Àr kopplad till personalstrategins fem fokusomrÄden; arbetsmiljö och hÀlsa, jÀmstÀlldhet och mÄngfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.
KlotteranmÀlningar : orsaker till markanta skillnader i anmÀlningsstatistiken avseende kommunerna i VÀsternorrlands lÀn
I Sverige beskrivs klotter och graffiti som tvÄ olika uttryck. I grunden betyder dessa uttryck samma sak nÀmligen att mÄla med sprej fÀrg. Detta har resulterat i en osÀkerhet i samhÀllsdebatten och hos politiker hur de ska förhÄlla sig till klotter och graffiti. Det olagliga klottret resulterar Ärligen i kostnader pÄ flera hundratals miljoner för det svenska samhÀllet. Den lagliga graffitin ses som en konstform som ger utövarna möjligheter att uttrycka sig.
Förstudie inför upprÀttande av verksamhetsomrÄde för dagvatten i LuleÄ kommun
De verksamhetsomrÄden som togs fram pÄ 1980-talet inom LuleÄ kommun var benÀmnda verk-samhetsomrÄde för vatten och avlopp. I begreppet avlopp omfattades sÄvÀl dag- som spillvatten. I samband med revideringen av verksamhetsomrÄden under Är 2008 valde dÄvarande arbetsgrupp att ta fram verksamhetsomrÄden för vatten respektive verksamhetsomrÄde för spillvatten. SÄledes saknas det för nÀrvarande verksamhetsomrÄden för dagvatten i LuleÄ kommun i och med denna revidering.Det övergripande mÄlet med denna rapport var att ta fram ett förslag pÄ arbetsmetodik som kan anvÀndas vid upprÀttande av verksamhetsomrÄde för dagvatten i LuleÄ kommun. En riskanalys skulle genomföras pÄ föreslagen arbetsmetodik.
Vem kan ordna en bostad Ät Valle? : en studie om hemlösa i en liten kommun
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende pÄ olika aktörers insatser och om det sker nÄgon samverkan mellan olika verksamheter. FrÄgestÀllningar som jag har stÀllt Àr: Hur ser olika aktörer pÄ gruppen hemlösa? Vilka mÄl har aktörerna för de insatser som görs i förhÄllande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka Àr vÀgarna till framgÄng nÀr det gÀller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrÄn Àr en explorativ studie med syfte att fÄnga upp de intressenter som Àr intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag tvÄ privata bostadsbolag, tvÄ trossamfund och enhetschefen för socialtjÀnsten i GlÀntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en mÄlsÀttning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem.
Metanemissioner frÄn ett vattendrag : en studie gjord i StorÄn, Söderköpings kommun
Metan Àr en viktig vÀxthusgas vars halt ökar i atmosfÀren. Dess naturliga kÀllor Àr dÄligt undersökta och det Àr av stort nationellt och internationellt intresse att kartlÀgga dessa. Vattendrag Àr oftast övermÀttade med avseende pÄ metangas och fungerar dÄ som en kÀlla för metanflöden frÄn vattendraget till atmosfÀren. I denna undersökning har ett vattendrag, StorÄn i Söderköpings kommun, undersökts vid sammanlagt 22 tillfÀllen under perioden mars - april 2004. Metanet samlades in i flytkammare som var utplacerade mitt i Än under olika lÄnga provtagningsperioder.
RisksamhÀllet, konsumenten och producentansvaret pÄ elektroniska och elektriska produkter.
Uppsatsen behandlar producentansvar för elektriska och elektroniska artiklar, konsumenten och risksamhÀllet (Ulrich Beck). Syftet Àr att belysa producentansvaret för el-produkter ur ett konsumentperspektiv. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ intervju med kommunal tjÀnsteman vid Norrköping kommun, intervjuer med ÄterförsÀljare i Norrköping, flödesschema över el-produkter och information och slutligen har producentansvaret för el- produkter analyserats med utgÄngspunkt i Becks verk RisksamhÀllet. El-produkter inebÀr tidstypiska risker för den reflexiva moderniseringsprocessen. Producentansvaret för el-produkter kan ses som ett försök att lösa problematiken kring resurser som hamnat pÄ fel plats.
Föryngring och produktion av skog pÄ torvmark
Kunskapen kring svensk torvmarksbeskogning Àr undermÄlig. En kunskapslucka som till stor del beror pÄ att torvmark tidigare bedömts som ointressant mark i samband med skogsproduktion. Detta beror mycket pÄ det svenska regelverkets restriktioner mot markavvattning och gödsling samt miljöaspekterna som berörs och den aktivare skötsel som krÀvs. Det ökade behovet av skogsrÄvara gör att skogsbruket söker nya marker dÀr torvmarken har potential att etableras för skogsproduktion.Studien Àr en kunskapssammanstÀllning som lyfter fram kunskap kring skogsbruk pÄ svensk torvmark med fokus pÄ föryngringsprocessen. Finland anvÀnder torvmarker i skogsbruket pÄ ett sofistikerat sÀtt.
Kostnadskalkyl för flis med terminalhantering pÄ Basamyran
AnvÀndandet av skogsbrÀnsle som bioenergi Àr pÄ framfart i samhÀllet bÄde inom Sverige och internationellt. Trots att mÀnniskan har anvÀnt trÀdbrÀnsle i sin vardag sedan begynnelsen kan hanteringen rationaliseras ytterligare. För att hÀnga med och stÄ frÀmst i utvecklingen behövs rationella metoder för bearbetning och hantering av denna förnyelsebara energikÀlla.
Syftet med denna studie Àr att erhÄlla en uppfattning om kostnadsbilden för levererad flis till UmeÄ Energis kraftvÀrmeverk pÄ DÄvamyran, UmeÄ. Flisen transporteras frÄn skog till en tÀnkt terminal pÄ Basamyran i Fredrika. Vidaretransport sker till DÄvamyran med ett avstÄnd pÄ 127 km.