I denna rapport har vi valt att kritiskt granska fastighetsvÀrderingar pÄ en illikvid marknad. Dels i frÄga om metodval, dels om det föreligger nÄgon form av systematisk felkÀlla och till sist om det rÄder oenighet kring tillÀmpningen av IFRS definition av verkligt vÀrde. Kassaflödesmodellen Àr den idag vanligast förekommande vÀrderingsmetoden och ger goda möjligheter till fastighetsspecifika justeringar under kalkylperioden. VÄr uppfattning Àr dock att metoden endast ger sken av noggrannhet dÄ kassaflödet ÀndÄ normeras tÀmligen slentrianmÀssigt samt att osÀkerheten i direktavkastningskrav pÄ en illikvid marknad Àr av överordnad betydelse. Vidare undersöker vi ifall det finns systematiska avvikelser i fastighetsvÀrderingar.

Uppsatsen syftar till att beskriva komvuxelevers politiska vÀrderingar och korrelationen med ett politiskt parti. Avsikten Àr att se om eleverna beskriver partiet som det Àr, dÀr de ser sina egenintressen, eller om de beskriver partiet som det bör vara utifrÄn en idealiserad uppfattning. SamhÀllet förÀndras och partipolitiken med den, dÀrav Àr det min avsikt att se hur detta tar sig utryck i elevernas deltagande i det civila samhÀllet och deras medievana. Detta tolkas sedan i ljuset utav styrdokumenten, för att pÄ sÄ vis ge mina resultat en betydelse för undervisningen inom skolan. Jag anvÀnder mig av statsvetenskapliga och sociologiska teorier för att ge resultaten en teoretisk förklaring, dock Àr enkÀtunderlaget för litet för att göra nÄgra induktiva utsagor.

Denna uppsats behandlar representationer av fadderskap i den kommersiella TV-kanalen TV4?s Faddergalan, ett vÀlgörenhetsprogram som sÀndes mellan Ären 1998-2009, i samarbete med bistÄndsorganisationen Plan Sverige. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur fadderskapet konstrueras genom de representationer av fadder och fadderbarn som existerar i Faddergalan med en utgÄngspunkt i postkolonial teori. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativ metod dÀr diskurs och representation utgjort analysverktygen. Det empiriska materialet som ligger till grund för analysen omfattar samtliga program av Faddergalan som hittills sÀnts.

Konkurrensen om studenter och resurser har o?kat bland universiteten. Fo?r att klara av konkurrensen har universitet aktivt bo?rjat arbeta med varuma?rkesbyggande fo?r att skapa starka varuma?rken. Den sto?rsta delen av forskningen om varuma?rken har bedrivits pa? kommersiella organisationer och den forskning som finns om universitets varuma?rken har inte studerat svenska universitet.

DÄ TV-reklam idag Àr ett frekvent inslag i de kommersiella TV-kanalerna ville vi ta reda pÄ vilken typ av reklamfilm som uppfattades som mest lÀmpad vid varumÀrkesbyggande. För att ta reda pÄ detta valde vi att genomföra kvalitativa djupintervjuer med sex personer, tre kvinnor och tre mÀn, i Äldrarna 18 - 65 Är. Vi valde att avgrÀnsa oss till de tre genrerna humorreklam, kÀnsloreklam och kÀndisreklam, och valde ut tvÄ reklamfilmer inom varje genre som vi ansÄg representativa för respektive genre. Vi valde att anvÀnda oss av semiotik och brand equity som teoretisk ansats dÄ vi ansÄg att de passade vÀl in i vÄr studie.Under intervjuerna visade vi reklamfilmerna för intervjupersonerna och stÀllde dÀrefter frÄgor utifrÄn tvÄ förutbestÀmda frÄgeomrÄden; varumÀrke och reklamfilmsgenre. Majoriteten av intervjupersonerna ansÄg att humor var den genre som var mest lÀmpad vid varumÀrkesbyggande, men nÀr det gÀllde personligt tyckande visade det sig att humor och kÀnsloreklam var lika mycket uppskattade.

Fastighetsbranschen stÄr inför en förÀndring. Forskning tyder pÄ att fastighetsbolag kommer att gÄ mer och mer mot att bli mer traditionella tjÀnsteföretag och att pengar inom branschen kommer att tjÀnas genom att vara en sÄ duktig förvaltare som möjligt i avseende till fastighetsdrift och hyresgÀstförvaltning. Denna kandidatuppsats fokuserar dÀrför pÄ att undersöka hur fastighetsbolag kan utveckla sina tjÀnster mot sina hyresgÀster samt vilka faktorer som kommer vara avgörande i framtiden för att bli ett framgÄngsrikt fastighetsbolag.SyfteProjektets syfte Àr att göra en undersökning över hur fastighetsbranschen troligtvist kommer att förÀndra sitt strategiska arbete mot sina hyresgÀster och vilka faktorer som dÄ kommer att karaktÀrisera ett framgÄngsrikt fastighetsbolag.FrÄgestÀllningar? Vad kommer att vara viktiga framgÄngsfaktorer hos ett fastighetsbolag i framtiden?? PÄ vilket sÀtt bör fastighetsbolag kontakta hyresgÀster och hur ska de samla och dela information om sina hyresgÀster för att kunna förutspÄ deras framtida behov?? Finns det nÄgra sÀrskilda krav pÄ fastighetsbolagets organisation för att tillgodose hyresgÀsternas behov pÄ bÀsta sÀtt?MetodUndersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ intervjuer med representanter frÄn olika fastighetsbolag och representanter frÄn kommersiella hyresgÀster. Sammanlagt har 14 intervjuer genomförts.

Aktuella trender kring stadsodling, ekologism, antikommersialism och sjÀlvhushÄllning visar tecken pÄ att en ny grön vÄg Àr pÄ ingÄng. Hos de nya livsstilsidealen finns en vurm för landsbygden. Ett vÀxande antal personer vÀljer idag, tillskillnad frÄn normen, att flytta ut frÄn stÀderna för att praktisera sjÀlvhushÄllning pÄ landsbygden. Denna uppsats undersöker hur dessa gröna utflyttare motiverar och ger mening till sitt val av livsstil. Det Àr en kvalitativ studie baserat pÄ material frÄn fyra semistrukturerade intervjuer med relativt nyligen utflyttade par.

Principen om fullt skadestÄnd utgör utgÄngspunkten vad gÀller berÀkning av skadestÄnd som uppkommer med anledning av kontraktsbrott. Ett skadestÄnds omfattning begrÀnsas dock pÄ olika sÀtt genom olika skadestÄndsbegrÀnsande metoder.NÄgra skadestÄndsbegrÀnsande metoder som gÀller enligt dispositiv rÀtt Àr adekvanslÀran, köplagens indelning av skador i direkta och indirekta sÄdana samt förutsebarhetsformeln i United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, Vienna 1980. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera vilken eller vilka av de nÀmnda skadestÄndsbegrÀnsande metoderna som bÀst kan anses motsvara mÄlen med att skadestÄndsskyldighet för parter i kommersiella köpeavtal över huvud taget begrÀnsas.Den av Jan Hellner anförda mÄlanalysen anvÀnds för att identifiera de i rÀttskÀllorna nedlagda ultimÀra mÄlen, annorlunda uttryckt syftena eller anledningarna, med att skadestÄndsskyldighet ska begrÀnsas. De identifierade ultimÀra mÄlen utgörs av ett mÄl om att uppnÄ en ekonomiskt effektiv riskfördelning, ett mÄl om att Ästadkomma jÀmstÀlldhet mellan avtalsparter samt ett mÄl om att efterstrÀva största möjliga rÀttssÀkerhet.Den av de analyserade skadestÄndsbegrÀnsande metoderna som bÀst motsvarar de identifierade ultimÀra mÄlen Àr förutsebarhetformeln. Att förutsebarhetsformeln Àr den metod som bÀst motsvarar de ultimÀra mÄlen har i grund och botten att göra med att metoden Àr den av de analyserade metoderna som begrÀnsar en avtalsparts skadestÄndsskyldighet i störst omfattning..

Miljö- och klimatfrÄgor blir allt viktigare och medvetenheten ökar allt mer i samhÀllet. Höga krav stÀlls framförallt pÄ fastighetssektorn som förbrukar en stor del av jordens totala energi. Inom den kommersiella fastighetssektorn Àr det dÀrför mÄnga Àgare som valt att certifiera sina byggnader enligt nÄgot miljöklassificeringssystem. FrÄgan Àr dock om den vÀxande miljötrenden fÄtt genombrott Àven nÀr det gÀller köpcentrum. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka om och hur köpcentrum i Stockholmsregionen arbetar med miljöfrÄgor.Genom enkÀt- och intervjusvar frÄn ett antal olika köpcentrum i StockolmsomrÄdet visar studien att frÄgan om och hur köpcentrum faktiskt arbetar med miljön Àr invecklad och inte har ett entydigt svar.

Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gÀsthamnsverksamheten pÄ Marstrand som KungÀlvs kommun idag stÄr inför. Problemet delas dÀrefter upp i sina separata bestÄndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt bÄtturismen och dess utveckling ges lÀsare. I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka KungÀlvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gÀsthamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gÀsthamnar i Skandinavien. Urvalet av gÀsthamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnÄ god validitet och reliabilitet pÄ uppsatsen. Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i AktieÀgarperspektivet, Intressent?perspektivet samt Agent?Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats. Empirin presenterar resultatet frÄn den kartlÀggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts? och ÀgarförhÄllanden, syftet med gÀsthamnsverksamheten, differentiering samt olika sÀrdrag ges. I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna.

Inkubatorer definieras av National Business Incubation Association som en ?dynamisk process för utveckling av mÀnniskor, affÀrer och företag. Inkubatorn bistÄr entreprenören med aktiv och anpassad managementsupport, finansiella, tekniska och kommersiella nÀtverk samt en kreativ tillvÀxtmiljö med tillhörande kontorsservice?. I detta examensarbete ger vi en historisk tillbakablick och en överblick över inkubatorer verksamma i Sverige.

Det hÀr arbetet handlar om den globala handeln med Liquefied Natural Gas, LNG.LNG Àr naturgas som har gjorts flytande och bestÄr till mer Àn 90 % av metan. Sedanden första kommersiella transporten Àgde rum Är 1959 har den globala handeln avLNG ökat. Mellan 1980-2011 ökade den globala handeln av LNG med nÀra 1000 %.Under samma tidsperiod har den globala kÀnda naturgasreserven ökat med mer Àn150 %. Antalet exportörer och importörer av LNG förutspÄs att öka i framtiden ochunder 2010 kondenserades ca 10 % av vÀrldens totala utvinning av naturgas för attexporteras i form av LNG. Focus i det hÀr arbetet har lagts pÄ att kartlÀggaimporterande och exporterande lÀnder samt rederier som sköter sjÀlva sjötransportenav LNG.En kartlÀggning har gjorts med syfte att beskriva samt förklara den globala handelnmed LNG.

Musikplattformen, som Àr den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vÀnda sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mÄl att erbjuda musikupplevelser av ?högsta kvalitet?. I den hÀr undersökningen försöker jag ta reda pÄ hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som Àr kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för.Undersökningen baseras pÄ en nÀrlÀsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta pÄ vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. PÄ sÄ sÀtt försöker jag visa pÄ vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och pÄ sÄ sÀtt kunna visa pÄ skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet.

I samhÀllet finns oro över den digitala utvecklingens framfart dÀr fokus lÀggs alltmer pÄ att skapa innovation, vilket Àr en tillgÄng ur konkurrenssynpunkt men dÀr individers behov och förutsÀttningar bortses frÄn. Den snabba utvecklingen kan medföra att individer med lÄg förstÄelse och acceptans av informations- och kommunikationsteknik riskerar att hamna utanför samhÀllet. Seniorer Àr den Äldersgrupp vilken har benÀgenhet att besitta en lÀgre förstÄelse och acceptans för den digitala utvecklingen. Detta Àr ett aktuellt dilemma eftersom ett fungerande samhÀlle förutsÀtter att alla individer ska kunna anvÀnda sig av de samhÀlls- och kommersiella tjÀnster som finns att tillgÄ. Till följd dÀrav Àr det oumbÀrligt att utveckla anvÀndbar informations- och kommunikationsteknik vilken möter slutanvÀndares behov och förutsÀttningar.

Det finns flera fördelar med att upprÀtta en databas över en stads trÀd. TrÀden tillför mÄnga vÀrden till stadsmiljön och Àr dÀrför viktiga att sköta om, sÀrskilt eftersom stadstrÀd ofta lever i en utsatt miljö. För att upprÀtta en trÀddatabas för en stad finns det olika metoder för att genomföra inventeringen. De tvÄ huvudomrÄdena Àr dels fÀltmetoder och dels metoder som bygger pÄ fjÀrranalys. FÀltmetoderna kan delas in i terrester inmÀtning med totalstation och i mÀtning med nÄgon typ av handhÄllen GNSS-utrustning.