Sökresultat:
691 Uppsatser om Kommersiella sjöfart - Sida 7 av 47
Burning Beauty & Konstkritiken : David LaChapelle pÄ Fotografiska museet 2012-2013
Syftet med undersökningen Àr att analysera hur svensk dagspress framstÀller Fotografiska museets utstÀllning Burning Beauty med fotografier av David LaChapelle genom hur konstkritikerna framstÀller konsten och konstnÀren som person. Undersökningsmaterialet bestÄr av artiklar, konst- och kulturtidskrifter, nÀttidskrifter och radioreportage i Sverige under eller inför utstÀllningen. Jag har genom att nÀrlÀsa artiklarna undersökt vilka ord och formuleringar som förekommer vid beskrivningen av utstÀllningen, konstnÀren och konsten.Konstkritikerna framstÀller utstÀllningen som vÀlgjord och ett unikt tillfÀlle att fÄ se en konstnÀrskarriÀr under ett och samma tak dÄ den innehÄller över 250 bilder frÄn 1980-talet fram till 2012. Det Àr den största utstÀllningen som Fotografiska museet visat och den största utstÀllningen som LaChapelle haft. Den liknas vid en neonlysande regnbÄge som följer vÀggarna pÄ Fotografiska.
Hetare med HIIT eller lite mer av LIT?
Bakgrund: Högintensiv intervall trĂ€ning (HIIT) har i tidigare studier visat sig vara mer effektiv för att öka den maximala syreupptagningsförmĂ„gan (VO2Max) Ă€n lĂ„gintensivtrĂ€ning. Det finns fĂ„ studier som undersökt sĂ„dana anaeroba intervaller som kombinerar maximal sprintning med efterföljande högfart och slutligen gĂ„ng i normal takt. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka vilken av löpningsmetoderna högintensiv intervall trĂ€ning och lĂ„gintensiv trĂ€ning ger mest ökad maximal syreupptagningsförmĂ„ga samt bĂ€st aerob och anaerob prestationsförbĂ€ttring.Metod: 9 mĂ€n och kvinnor valde att frivilligt delta i studien och delades in i antingen en högintensiv eller lĂ„gintensiv grupp. Testerna bestod av ett Ă
strandtest, 2,5 km löpning och 30m sprint. HIIT gruppens intervaller kallades 20:55:20 dÄ deltagarna först sprang 20 sekunder maximal fart, sedan 55 sekunder i hög fart för att slutligen gÄ i 20 sekunder.
Giv oss idag vÄrt dagliga bröd - eller inte? : En studie om hur hÀlsotrender har pÄverkat PÄgens kommunikation
InternprissĂ€ttning Ă€r vanligt inom dagens koncerner och vĂ€xer mer allt eftersom vĂ€rldshandeln har globaliserats. AnvĂ€ndandet av internprissĂ€ttning för att öka vinsten Ă€r en diskussion som tog fart redan pĂ„ 1950-talet. En diskussion som baserats pĂ„ att bolag medvetet förbĂ€ttrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ămnet Ă€r speciellt dĂ„ det krĂ€ver kunskap inom bĂ„de företagsekonomi och juridik.
"Ring P1 pÄ syra" : Om Radio 1, den kommersiella pratradion i Sverige
I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell a?siktsradio. Denna uppsats so?ker att besvara hur Radio 1:s utbud och inneha?ll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna fra?n den amerikanska fo?rlagan samt vilken position Radio 1 har pa? den svenska radiomarknaden.
Kommersiella fastigheter pÄ auktion : En kartlÀggning av auktionsformatets för- och nackdelar
In today?s technological society, there are increasingly less physical demands on the locomotor system. However, despite that notion strength and function in the hand?s complex biomechanical system are in fact both needed to cope with daily life. The grip function is a main function in the hand and is used in many examples of scientific research, for instance when assessing physical health and predicting the probabilities of premature mortality.
Sekretessavtal : Kan ett sekretessavtal i kommersiella förhÄllanden som gÀller för all evig tid jÀmkas med stöd av 36 § avtalslagen?
When a company is part of an agreement there is a risk that one of the collaborators pursues similar business and takes up competition with the partner or chooses to reveal information about their partner to other parties. To avoid this, companies establish a confidentiality agreement that prohibits the parties to reveal any information. Confidentiality agreements that are eternal have become more common in Swedish contract law in commercial relations. As a result, disputes between collaborators have occurred regarding the unreasonable length and validity of the agreement at a later stage.When a confidentiality agreement is considered to be unreasonable, 36 § of the Swedish contract law (AvtL) can be applicable. The paragraph deals with the legitimacy and the opportunities of re-adjustment of the unreasonable contract.
Bland maffiasöner, hedersmördare och hemmafruar : En kvalitativ studie av gymnasieelevers konstruktion av genus, klass och etnicitet i pedagogiska rollspel
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur annonseringar om reporÀnteförÀndringar pÄverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om rÀntenivÄn har en lÄngsiktig effekt pÄ dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det faststÀllas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa tvÄ branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfÀlle. Studien anvÀnder sig av en eventstudiemetodologi med sekundÀr data dÀr tillkÀnnagivanden angÄende rÀnteförÀndringar frÄn Riksbanken anvÀnds som eventdag frÄn perioden 2000-2009. Sju företag frÄn OMX Large Cap Àr indelade i tvÄ sektorer dÀr den abormala avkastningen frÄn varje bolag berÀknas för att se om det förekommer nÄgra skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den Ärliga rÀntenivÄn pÄverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag pÄ lÀngre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporÀnteförÀndringar och banker dÀr dock inga avgörande slutsatser angÄende orsaken till detta kan faststÀllas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan rÀnteförÀndringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.
Rykte Àr A och O, det Àr en förtroendebransch det hÀr : En studie av auktoriserade revisorers förhÄllningssÀtt till skadestÄndsrisken och risken för försÀmrat rykte
En revisor som ÄsidosÀtter sina uppgifter kan bli skadestÄndsskyldig och en skadestÄndstalan mot en revisor leder i regel till att denne fÄr ett försÀmrat rykte, Àven i de fall dÄ revisorn faktiskt frias. Idag arbetar mÄnga revisorer pÄ stora revisionsbyrÄer och mÄste dÄ följa bÄde professionella och kommersiella vÀrderingar. Vissa studier visar att dessa olika vÀrderingar Àr svÄrförenade och att problem kan uppstÄ nÀr professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer dÀr ocksÄ kommersiella vÀrderingar finns. Syftet med denna studie Àr dÀrför att analysera vilken av skadestÄndsrisken och ryktesrisken som upplevs vara vÀrst samt hur riskerna upplevs pÄverka revisorers arbete i en kontext dÀr de mÄste förhÄlla sig till en professionell sÄvÀl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade revisorer pÄ tre av de största revisionsbyrÄerna i Sverige.
"Att ej lÀngre sofva feghetens och liknöjdhetens sömn" Politisk identitet, kön och klass i textilarbeterskornas tidiga fackliga organisering i Malmö mellan Ären 1889 och 1902
Politisk identitet och klass- och könsmÀssiga strukturer undersöks i den tidiga fackliga organiseringen bland textilarbetarkvinnor i Malmö mellan Ären 1889 och 1902. En tid av öppningar i tolkningen av könsmönstren Àr mÀrkbar nÀr den svenska fackliga organiseringen tar fart i slutet av 1800-talet. Kvinnorna tar sig ett utrymme som sedermera blir ifrÄgasatt..
Teknologins utveckling och kommersiella vÀrden i butik ? Detaljisters syn pÄ modebutikers utveckling.
Utvecklingen av modern teknologi gÄr framÄt i en rasande takt och de fysiska butikerna behöver skapa unika lösningar vilket gör att de kan locka konsumenter med bÄde emotionella och funktionella shoppingvÀrden. Internetbutikerna lockar med deras tillgÀnglighet, vilket har lett till att de flesta detaljister idag har en webbshop. Flera detaljister har Àven börjat integrera deras onlinebutik med deras fysiska butik genom anvÀndning av surfplattor i butikerna; vilket har banat vÀg för omnichannel. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om teknologins möjligheter och fördelar gÄr att kombinera med den fysiska butikens företrÀden i sÀljprocessen. Författaren har undersöka hur ett framtida butikskoncept kan komma att se ut.
FörÀndringar i varumÀrkeskoncept : En studie av SVT:s förÀndringsarbete
Syftet med denna studie Àr att analysera hur SVT jobbar med och anvÀnder sig av förÀndringar i koncept och om detta i sin tur pÄverkar varumÀrket. Vi vill se till det unika i SVT:s situation i och med deras public serviceuppdrag och om detta pÄverkar arbetet med programmen. Vi Àmnar studera detta genom tvÄ av SVT:s mest populÀra program, för att se om vi kan se dem som varumÀrken och vad som förÀndrats efter att framtrÀdande attribut har bytts ut.Vi har i denna studie sett till vad ett varumÀrke Àr, vilka bestÄndsdelar ett varumÀrke har enligt Aaker (2002). Vi ser till hur förÀndringar av ett varumÀrke kan gÄ till utifrÄn Kapferers (2004) modell samt teoretikers ord om icke- kommersiella organisationers svÄrigheter.Empirin Àr hÀmtad frÄn tre olika intervjuer, den första med varumÀrkesansvarig pÄ SVT, den andra med PÄ spÄrets producent och den tredje SÄ ska det lÄtas projektledare. Vi har Àven sett till den information SVT ger ut via sin hemsida och sina public servicerapporter.Vid förÀndringar ser vi att de bÄda programmen förÀndrar med en viss försiktighet och verkar för att behÄlla programmens kÀrna.
Befordringsfel pÄ internet i förhÄllande till kommersiella avtal
Syftet med denna uppsats Àr att klargöra om bestÀmmelsen om befordringsfel i 32§ 2st. AvtL kan tillÀmpas pÄ kommersiella avtal som sluts via e-post. BestÀmmelsen tar enligt ordalydelsen sikte pÄ nÀr en viljeförklaring förvanskas till följd av telegrafering eller genom ett bud. Vid avtalsslut som sker via e-post anses parterna komma i direkt kontakt och dÄ försvinner det som lagstiftaren Àmnat, d.v.s. att felet inte berott pÄ avsÀndaren sjÀlv.Av praxis framgÄr det att bestÀmmelsen om befordringsfel sÀllan Äberopas för fel som uppkommer under befordran.
Att bygga upp ett personligt varumÀrke i ett kommersiellt syfte
Bakgrund: De flesta personer kÀnner vÀl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer mÄnga gÄnger betraktas som kommersiella produkter. De Àr personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumÀrke. Denna förekomst förenat med varumÀrkesstrategi, föder tanken om varumÀrkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, dÀr vi istÀllet för produkter pratar om individer.
NÀr fibern kom till byn : om socialt kapital, mötesplatser och drivkrafter i en vÀrmlÀndsk by
Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker med rasande fart och pÄ landsbygden sker den med hjÀlp av lokala krafter. Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka hur en fiberförening i VÀrmland har organiserat sig och hur mÀnniskor har upplevt och pÄverkats av etableringen. För att uppnÄ detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med sex personer i VÀsterrottna, som har varit mer eller mindre engagerade i projektet. Materialet analyseras med fokus pÄ socialt kapital och governance. Resultaten visar att drivkrafterna bakom varför man vÀljer att mobilisera sig skiljer sig Ät, samtidigt som tillit, nÀtverk och mötesplatser Àr viktiga delar i bredbandsetableringen..
Marknadens mekanismer kontra en utökad tillÀmpning av § 36 2 st. avtalslagen vid reglering av avtalsförhÄllanden mellan kommersiella avtalsparter.
Problemformulering: Behövs det en utökad tillÀmpning av § 36 Avtalslagen nÀr det gÀller avtalsförhÄllanden mellan företag eller skall marknadsmekanismerna antas fungera och tillÄtas reglera förhÄllandena mellan kommersiella avtalsparter? Syfte: Uppsatsen syfte Àr att undersöka om det finns incitament för samhÀllet att reglera avtalsförhÄllanden mellan stora och mindre företag mer Àn vad som Àr fallet idag Metod: Jag kommer att studera ekonomisk spelteori och tolka rÀttskÀllor för att se om man kan finna gemensamma beröringspunkter nÀr det gÀller intresset av att skydda den svagare parten i ett avtalsförhÄllande. AvgrÀnsning: Jag begrÀnsar min undersökning till svensk lagstiftning, doktrin och praxis nÀr det gÀller jÀmkning av ojÀmlika avtalsförhÄllanden. Spelteorin begrÀnsas till de mest grundlÀggande begreppen Resultat: Svensk lagstiftning Àr tillrÀcklig, en skÀrpt lagstiftning skulle resultera i att svenskt nÀringsliv skulle fÄ konkurrensnackdelar av att mÄsta verka under mer ogynnsamma förhÄllanden Àn sina internationella konkurrenter. I en ekonomiskt globaliserad vÀrld mÄste alla aktörer anpassa sig efter konkurrenterna.