Denna uppsats handlar om butiker i Sverige som utvidgat sitt sortiment till att omfatta varor eller tjänster från minst två traditionellt åtskilda branscher. Uppsatsförfattarna försöker systematisera dessa Kombinationsbutiker, samt analysera vilka för- och nackdelar som finns. Med hjälp av ett antal fallstudier från svenska detaljhandelsföretag dras slutsatser om Kombinationsbutikernas karakteristika. Kombinationsbutiker tycks skilja sig åt på flera punkter, bland annat med avseende på avsikter, ägarförhållanden och valda kundsegment. Skalekonomi, möjlighet till differentiering och upplevelseskapande samt ökad kundtillfredsställelse är några av de fördelar med Kombinationsbutiker som särskilt framhålls.

The purpose with this work is to describe the language that is built around the chronic fatigue syndrome (CFS) in Sweden. Our questions are: What does the professional field look like; who writes, about what and for which kind of readers? How do they describe the expressions and the upcoming of CFS? For which reasons can CFS be considered as a medical diagnosis/illness? How can CFS be understood from a social perspective? Our theoretical starting point is a social constructive theory and also Karin Johannisson's theory about medicalization and Foucault?s theory about power. We have from a literature-exposition of Swedish articles from 1989 to 2006, done a social constructive discourse analysis with help from Laclau & Mouffe's discourse theory, and Fairclough's model of social practices. In our textual analysis we found three dominating discourses: A medical discourse, a social/cultural discourse and a general/popular discourse.