Piteå Kommun bedriver Kollektivtrafiken i Piteå tillsammans med Citybuss. Jag har fått i uppdrag av Annika Stenvall, trafikingenjör på Piteå Kommun att ta fram ett förslag på åtgärder gällande kollektivtrafiktillgängligheten till det nya bostadsområdet Långskatan. Under 2013 byggs ett nytt bostadsområde upp vid Långskatan i Piteå. Det finns dock i dagsläget ingen kollektivtrafik vars turer omfattar det nya området. Som en del i Kommunens ambition att öka andelen resenärer med Kollektivtrafiken, samt för att kunna erbjuda en bra kollektivtrafiklösning för de som flyttar in i området är det nu bestämt att en ny busslinjesträckning som innefattar Långskatan ska presenteras.

I Kollektivtrafiken används ett flertal olika prismodeller och biljettsystem. Denna studie utgår ifrån hur lokaltrafiken ser ut i framförallt Uppland där UL, Upplands Lokaltrafik, planerar och upphandlar Kollektivtrafiken till olika utförare. Nackdelar identifieras med dagens prismodeller som hos UL består av zonindelningar för enkelbiljetter samt enhetspriser för periodbiljetterna. Prismodeller bedöms ofta i en skala mellan enkelhet och rättvisa. Problemen som identifierats och som studien särskilt fokuserar på är bristen på rättvisa i dagens prismodell, i form av låg korrelation mellan prissättning och utnyttjande av Kollektivtrafiken.

Kvalitet är idag ett centralt begrepp inom marknadsföringen av tjänster. Men vad är kvalitet och framförallt vad är kvalitet för kunden? Vi har valt att fokusera på kunders kvalitetsuppfattning inom Kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken är en tjänst där kunderna har olika behov, från person till person, som de vill ha uppfyllda. Dessa behov kan dessutom förändras från dag till dag och från resa till resa för samma individ.

Enligt det så kallade fördubblingsmålet skall antalet resor med Kollektivtrafiken fördubblas i Sverige fram till år 2020. För att nå upp till detta behövs inte bara investeringar utan även strukturella förändringar och nya sätt att tänka kring människors resande, ett synsätt som delas av myndigheter och forskningscentra på ett internationellt plan. I detta sammanhang anses det också viktigt att behålla yngre resenärer, vilket ställer krav på Kollektivtrafiken att framstå som ett attraktivt alternativ till motordriven persontrafik. Här syftar det aktuella projektet till att bidra till en förstärkt resupplevelse i kombination med stöd för planering och genomförande av resor. Projektet tar avstamp i ett utnyttjande av modern informations- och kommunikationsteknologi samt i möjligheter inom Webb 2.0 att dela information.

Ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor har medfört ett behov i många kommuner och regioner att verka för ett mer hållbart resande, där minskad bilanvändning ofta är en uttalad målsättning. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera planeringen för att uppnå ett mer hållbart resande. Analyser av planeringen sker utifrån en modell om färdmedelsvalet med fokus på vanebilisten och Kollektivtrafiken. Detta görs i form av en fallstudie baserad på intervjuer i Sveriges fjärde storstadsregion (Linköpings och Norrköpings kommuner). Att åstadkomma ett mer hållbart resande kräver en omställning av Kollektivtrafiken, vilket dock är svårt inom en verksamhet som kan antas vara särskilt stigberoende såsom Kollektivtrafiken är.

Längre resor har blivit nödvändiga för att klara av vardagslivet och bilen upplevs ofta som överlägsen Kollektivtrafiken vilket gjort att Sverige idag är ett samhälle präglat av bilism. Detta påverkar miljön negativt och bidrar till en ökad trängsel. Kollektivtrafiken är en viktig del i att motverka dessa problem. Syftet med denna uppsats har mot bakgrund av detta varit att undersöka hur Kollektivtrafiken kan främjas för att locka fler resenärer med avseende på ett antal påverkandefaktorer.Kollektivtrafiken i Sverige är under förändring i och med en ny kollektivtrafik lag som träder i kraft år 2012 då även kommersiell kollektivtrafik kommer att tillåtas. I Göteborg införs dessutom trängselskatter år 2013 och stora satsningar på Kollektivtrafikens infrastruktur kommer att genomföras framöver inom ramen för det Västsvenska paketet.

Efterfrågepriselasticitet är en väldigt viktig faktor i processen för strategiskt beslutfattande, främst då det gäller prissättningen. Beslutsfattarna vill veta hur en prishöjning kommer att påverka försäljningen av produkten/tjänsten. De kan också ta hjälp av efterfrågepriselasticiteten om deras mål är att vinna marknadsandelar och beräkna hur mycket priset bör sänkas för att få en viss antal nya kunder. Priselasticiteten på efterfrågan av Kollektivtrafiken kan ha många olika användningsområden. Eftersom prissättningen av en sådan tjänst inte bara påverkar hur många personer kommer att använda sig av Kollektivtrafiken utan att också hur många bilar som kommer att finnas ut på vägarna, är det en viktig faktor för en (nuförtiden väldigt eftersträvat) effektiv miljöpolitik.

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i Kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår.

I Kollektivtrafiken är socialt oacceptabla beteenden vanligt förekommande och många anställda blir utsatta för kränkningar såsom utskällningar, förolämpningar och/eller svordomar (Strandberg et al. 2008). Branschstatistik visar att ungefär hälften av samtliga arbetsskadeanmälningar till Arbetsmiljöverket mellan åren 2005-2007 kunnat kopplas till våld, hot eller rån (Strandberg 2008). Både polis och socialsekreterare har en lägre anmälningar andel än Kollektivtrafiken, medan endast yrkesgrupperna kriminalvårdare och väktare har en högre andel.För att ha en möjlighet till att reducera dessa oacceptabla beteenden är det viktigt att studera kundbeteenden och hitta orsaken till att kunder blir missnöjda. Företag och organisationers kunskap om kundbeteenden är en viktig framgångsfaktor.

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i Kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår.

Near Field Communication (NFC) är ett relativt nytt begrepp som har blivit mycket aktuellt under de senaste åren. NFC bygger på en redan befintlig teknik, som kallas Radio Frequency Identification (RFID), som är en teknik som har till uppgift att läsa information på avstånd med hjälp av radiovågor. NFC används redan flitigt i Japan, men har ännu inte riktigt slagit igenom i västvärlden. Det finns dock en del företag som anammat tekniken, då de använder den som exempelvis passerkort. Exempel på företag som använder sig av NFC i Sverige idag är ?ICA to go? och ?SAS?.

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i Kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår.

Efterfrågepriselasticitet är en väldigt viktig faktor i processen för strategiskt beslutfattande, främst då det gäller prissättningen. Beslutsfattarna vill veta hur en prishöjning kommer att påverka försäljningen av produkten/tjänsten. De kan också ta hjälp av efterfrågepriselasticiteten om deras mål är att vinna marknadsandelar och beräkna hur mycket priset bör sänkas för att få en viss antal nya kunder. Priselasticiteten på efterfrågan av Kollektivtrafiken kan ha många olika användningsområden. Eftersom prissättningen av en sådan tjänst inte bara påverkar hur många personer kommer att använda sig av Kollektivtrafiken utan att också hur många bilar som kommer att finnas ut på vägarna, är det en viktig faktor för en (nuförtiden väldigt eftersträvat) effektiv miljöpolitik.

I Kollektivtrafiken är socialt oacceptabla beteenden vanligt förekommande och många anställda blir utsatta för kränkningar såsom utskällningar, förolämpningar och/eller svordomar (Strandberg et al. 2008). Branschstatistik visar att ungefär hälften av samtliga arbetsskadeanmälningar till Arbetsmiljöverket mellan åren 2005-2007 kunnat kopplas till våld, hot eller rån (Strandberg 2008). Både polis och socialsekreterare har en lägre anmälningar andel än Kollektivtrafiken, medan endast yrkesgrupperna kriminalvårdare och väktare har en högre andel.För att ha en möjlighet till att reducera dessa oacceptabla beteenden är det viktigt att studera kundbeteenden och hitta orsaken till att kunder blir missnöjda. Företag och organisationers kunskap om kundbeteenden är en viktig framgångsfaktor.

Uppsatsen behandlar frågan om huruvida en totalt skattefinansierad kollektivtrafik med nolltariff kan anses vara rättvis och effektiv. Organisationen Planka.nu:s argument för nolltariff i Kollektivtrafiken analyseras med utgångspunkt i free ridning-problemet och individens betalningsvilja. Den skattefinansierade nolltariffen jämförs med marginalkostnadsprissättning och tvådelad tariff, som är två teorier om optimal prissättning av kollektiva varor. Kollektivtrafik beskrivs som en klubbvara med vissa positiva externa effekter samtidigt som varans substitut väntas generera negativa externa effekter. I uppsatsen antas den samhällsoptimala mängden kollektivtrafik vara högre än summan av alla individers individuella efterfråga p.g.a.