Sökresultat:
229 Uppsatser om Kollektivtrafik - Sida 16 av 16
Från icke-stad till stad? Fallstudie: Viksjö
Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom
förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att
fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har
varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella
staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått
ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och
även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag.
Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att
tillföra element till Viksjö som gör att området har potential
att fungera och upplevas som en stad.
Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som
består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett
mindre centrum med ett antal flerbostadshus. I centrum har
en viss punktvis förtätning skett men annars ser Viksjö ut som
när det byggdes. Viksjö är uppbyggt utav flera småhusområden
där varje område bildar en egen enklav som är
kopplad till en matargata som leder till huvudleden genom
Viksjö ? Viksjöleden.
INTEGRERINGSMODELLEN - Ett användbart planeringsverktyg för att beskriva fysiskaintegreringsförutsättningar? : UNDERSÖKNING OCH ANALYS AV EN METOD FÖR BEDÖMNING OCH REDOVSING AV FYSISKA STRUKTURELLA INTEGRERINGSASPEKTER
SammanfattningUnder en relativt lång tid har det inom samhällsplaneringsdebatten framhållits vikten av att verka för en utveckling som tar oss från funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder närhet, jämlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess väl sammanlänkade och integrerade stadsdelar och funktioner. En tydligt rådande trend och utveckling inom stadsplanering är också den ökade fokuseringen på att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvärdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hållbarhetsperspektiv, vilket bl.a. märks i utvecklandet av hållbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som ställs på holistiska delanalyser och redovisningar i dessa.Hur problem, förutsättningar och innebörden av olika strukturella lösningar framställs kan ha en stor betydelse för vilken lösning som väljs samt hur väl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av värde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsättningar och förändringsförslag.Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i städer- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mäta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika beståndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslås, den s.k.
?Utveckla Arkösund! ? ett förslag till bebyggelse, planstruktur och utveckling av skärgårdssamhället Arkösund i Norrköpings kommun?
Sammanfattning Arkösund är ett samhälle beläget på Vikbolandet i Östergötlands skärgård och utgör Norrköpings kommuns enda större semesterort vid havet. Ortens avstånd till Norrköping är cirka 50 kilometer. Med sin skärgårdsmiljö och marint förknippade aktiviteter är samhället en stor tillgång för kommunen. Arkösund har i dagsläget en permanent befolkning på drygt 200 personer. Arkösunds utveckling tog fart kring mitten på 1890-talet när en järnvägsförbindelse till Norrköping, den så kallade Vikbolandsbanan, iordningställdes.
?Utveckla Arkösund! ? ett förslag till bebyggelse, planstruktur och utveckling av skärgårdssamhället Arkösund i Norrköpings kommun?
Sammanfattning
Arkösund är ett samhälle beläget på Vikbolandet i Östergötlands skärgård och
utgör Norrköpings kommuns enda större semesterort vid havet. Ortens avstånd
till Norrköping är cirka 50 kilometer. Med sin skärgårdsmiljö och marint
förknippade aktiviteter är samhället en stor tillgång för kommunen.
Arkösund har i dagsläget en permanent befolkning på drygt 200 personer.
Arkösunds utveckling tog fart kring mitten på 1890-talet när en
järnvägsförbindelse till Norrköping, den så kallade Vikbolandsbanan,
iordningställdes. Tanken var att hamnen i Arkösund skulle komplettera
Norrköpings hamn, som var belagd med is under den kalla delen av året. Den
nyöppnade järnvägslinjen lade grunden till en positiv utveckling av samhället.