Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera lärares didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling i förskoleklass respektive årskurs 1. Som grund ligger ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt forskning om barns literacyutveckling, och med utgångspunkt i detta samt i min studie har didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling kunnat belysas och diskuteras.Inför min studie ställde jag mig den vida forskningsfrågan: Hur arbetar ett par lärare i förskoleklass respektive årskurs 1 i två olika skolor för att befrämja barns literacyutveckling och vilka skäl anger de till detta? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med och observationer av fyra olika lärare från två olika skolor, som alla är eller nyligen varit verksamma i förskoleklass eller årskurs 1. I analysen av lärarnas tankar kring arbetet med barns literacyutveckling har olika kategorier vuxit fram, där den mest övergripande, som genomsyrar hela analysen och diskussionen, kom att bli huruvida arbetet med barns literacyutveckling sker i för barnen meningsfulla sammanhang eller ej.I min studie framkom det att lärarna delvis arbetar enligt traditionell behavioristisk teori och ett syntetiskt synsätt, men också enligt en modernare sociokulturell teori och ett analytiskt synsätt. Att utgå från en meningsfull helhet, som läsning med meningsinnehåll, eget skrivande samt samtal och lek/dramatisering, och att i detta jobba med de viktiga beståndsdelarna, det vill säga bokstav ljudförhållandet, lyfts fram i detta arbete.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Masteruppsats är ett resultat av det utvecklingsprojekt jag bedrev under 2009-2014 inom ramen för förarutbildningen som bedrivs på gymnasieskolans och vuxenutbildningens inriktning Transport. Arbetet ska ses i ljuset av den magisteruppsats jag skrev 2013, Förarutbildning och kunskapsbildning ? en studie om förarutbildningssystemet.Utvecklingsprojektets syfte var att undersöka om det var möjligt att nå djupare och mer varaktig kunskap, främst när det gäller de "mjukare" målen inom förarutbildningen: riskmedvetenhet, uppmärksamhet, nyfikenhet, erfarenhet och ödmjukhet. Alltså de kunskapsfält som inryms inom körkortsmålen tre och fyra: resande med bil i speciella sammanhang och personliga förutsättningar och målsättningar i livet.Uppsatsen beskriver mina tankar, försök och trevanden för att skapa djupare och mer varaktig kunskap hos eleverna än vad jag upplevde att den traditionella förarutbildningen gav. Utvecklingsprojektets exempel visar att det är möjligt och att framgången ligger i ett stort fokus på de "mjukare" kunskaperna - de generella kompetenserna - som ödmjukhet, reflektion, nyfikenhet, självverksamhet, m.fl.

Studien syftar även till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjälpmedel stimulerar läs- och skrivinlärningen. Vår uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vi undersöker vad forskningen säger i ämnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. Såsom skolans verksamhet ser ut är det i själva verket en viktig förutsättning för individuell framgång att man tidigt har språket i sin makt ? muntligt och skriftligt språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet på Möllevången, ett område i Malmös innerstad, och syftet är att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förändring i ett samhälle där modernitetens sammanhang ifrågasätts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur världen uppfattas. Frågeställningen lyder: Hur kan vi förstå förhållandet mellan plats och politisk identitet på Möllevången?Uppsatsen utgår från en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. Här diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men även hur identitetsskapandet påverkas av sociala relationer och maktförhållanden.Analysen grundar sig på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda på Möllevången, och bygger på fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Syftet med vår rapport är att undersöka barnlitteraturen som ett specialpedagogiskt verktyg. Vi lyfter barnlitteraturens möjligheter och vi vill bidra med ett specialpedagogiskt verktyg. Vi har producerat en bilderbok som riktar sig främst till barn i koncentrationssvårigheter i åldrarna 3 till 5år. Barnboken syftar till att stärka barns självkänsla och identitetsutveckling samt att skapa förståelse och igenkänning hos barn i behov av särskilt stöd. Berättelsen i vår barnbok handlar om fyra karaktärer, alla med olika egenskaper som kan relateras till olika typer av koncentrationssvårigheter, där var och en av egenskaperna framställs som något positivt och som har ett värde i sig.

För att ha en chans att ändra trenden med ökande utsläpp av växthusgaser är internationella samarbeten nödvändiga. Därför har EU genom miljökvalitetsmålet Begränsad Miljöpåverkan satt krav på högsta tillåtna utsläpp av växthusgaser. Att sänka energianvändningen för upp- värmning är ett steg i att även sänka utsläpp av koldioxid, som är en av växthusgaserna. Sänkning av energianvändning kan göras på flera sätt, bl.a. genom att öka tjockleken på isoleringen eller återvinna värmen i frånluften. Men dessa åtgärder ska inte helt okritiskt göras.

Syfte: Syftet med mitt arbete är att söka de idémässiga tanketraditionerna bakom människan försök att hitta vetenskapliga verktyg för att mäta världen. Människans önskan att mäta mänskliga egenskaper har tagit sig olika uttryck i olika tider och sammanhang. Mina frågor genom arbetet är: 1. Varifrån kommer önskan och hur uppstod behovet av att mäta världen? I denna fråga finns också delfrågorna vilka är det som drivit på denna önskan och hur framväxandet av en apparat för att mäta världen skedde? 2.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förståelse för två studiegruppers dynamik och individens lärpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lärplattform. Grundläggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lärpotential, med tonvikt på dialog och kommunikation. Respons och återkoppling från sändare och mottagare är det som utgör den aktiverande principen då den ligger till grund för förståelse i dialogen. Metoden som är en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats på en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lärplattformen där kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lärandet (PBL).

Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever.Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande.

Syftet med examensarbetet var att belysa hur pedagoger ser på skriftspråket som social markör. I vår bakgrundsbeskrivning utgår vi från Bourdieus begrepp; symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital samt habitus, som bidrar till att reproducera samhällsklasser främst inom utbildningssystemet. Dessa har en avgörande roll för människors fortsatta livschanser och tillgång/begränsningar av maktpositioner i samhället. Vi belyser även Bernsteins resonemang, kring språkkoder kopplat till social klass, vilka han benämner som utvecklad respektive begränsad kod. Barns språk och uppväxtmiljö är de faktorer som är bidragande för skolprestationer, och som avslöjar identiteter i kommunikativa sammanhang.

Att försöka stärka elevens roll i utvecklingssamtalet är ett sätt att hjälpa eleven till vuxenhet. Att eleven tränas i att nå ett ?större språk? är angeläget inte minst för en svensklärare som skall verka som elevhandledare. Språk ger eleven plats på arenan, det vill säga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, då jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta är mottagare/ objekt för information från skolan och kommentarer från föräldrar och inte är aktivt deltagande.

Problem: Klimatdebatten skapar frågeställningar kring hur resenärer ställer sig till turismresandets negativa miljöpåverkan. Vi undersöker hur resenärer reagerar på klimatförändringens problematik, deras agerande vid konsumtion av resor samt ansvarskänsla inför turismresandets konsekvenser. Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om resenärers attityder till hur transporter inom turismnäringen påverkar miljön samt att belysa resenärers inställning till individuellt respektive kollektivt ansvar kring resandets miljöpåverkan. Metod: För insamling av det empiriska materialet har vi använt en kvalitativ metod. Vi har använt oss av fokusgrupper då metoden söker förståelse för människors sätt att resonera och reagera i gruppsammanhang.

Vid en intensivvårdsavdelning (IVA) vårdas svårt sjuka patienter med risk för eller pågående svikt av vitala funktioner. Ett stort problem för intensivvårds patienter är att de ofta har minnesluckor från vårdtiden. Att föra dagbok och ta fotografier inom intensivvård är ett sätt att dokumentera för patienten den vård som bedrivits och det som har hänt under deras vistelse på IVA, vilket har stor betydelse för patienten i efterförloppet. I den högteknologiska vården som bedrivs på IVA är dagboken ett sätt för sjuksköterskan att skapa en vårdrelation med patienten och de närstående och därmed se patienten som en människa och inte ett objekt. Dagboken kan även användas som en form av kommunikationskanal/informationskanal mellan sjuksköterska, patient och närstående.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning några gymnasielärare har om andraspråkselevers attityder till skriftspråket och jämföra dessa med de svar sex andraspråkselever givit i en tidigare genomförd studie (se Kanmert 2011). Studien syftade även till att undersöka lärares syn på, och attityder till, undervisning av andraspråkselever samt hur de bedömer elevernas förutsättningar att uppnå angivna kursmål. Studien har en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning. Materialet samlades in genom intervjuenkäter innehållande öppna frågor samt flervalsfrågor.Resultatet visade att lärarnas uppfattning till största delen skilde sig från andraspråkselevernas. Det framgick också att ämneslärare tenderar att skjuta över upplevda svårigheter på eleverna.