Syftet med denna studie var att undersöka den didaktiska analysens betydelse för utveckling avlärares kollektiva kompetens i arbetslag. Uppsatsens litteraturdel behandlar bland annat den didaktiska historiken, reflektion, didaktisk kompetens och kollegial handledning. Undersökningen baserades på observationer av arbetslagets möten samt intervjuer av de fyra individerna i arbetslaget. Resultatet speglade lärarnas egna synpunkter och erfarenheter kring verktyget didaktisk analys.Av resultaten från den empiriska studien, kunde konstateras att samtliga lärare ansåg att användandet av didaktisk analys var positivt för arbetslaget. Exempelvis hade de strukturerade träffarna med didaktikern lett till förbättrat samarbete.

Scrum är ett agilt ramverk för projekthantering, tänkt att effektivisera systemutvecklingsarbete och maximera affärsnyttan, bland annat genom användadet av roller, så som en icke detaljstyrande projektledare (ScrumMaster), en engagerad produktägare (Product Owner), och en självständig systemutvecklargrupp med ett brett spektrum av färdigheter (Scrum Team). I följande uppsats ämnar vi att undersöka hur ett Scrum Team och deras arbete blir påverkade av att vara delaktiga i en Scrumimplementering. För att åstadkomma detta har vi genomfört en fallstudie med kvalitativa intervjuer, direktobservationer i arbetsmiljö samt insamlande av dokument. Förutom dessa källor har vi genomfört en expertintervju med en av grundarna bakom Scrum, Jeff Sutherland. Våra fynd tyder på att förändringarna inkluderar en rad faktorer, så som samarbete, transparens och kommunikation, men framför allt en ökning i självbestämmande och självständighet, samt en ökning av kollektivt ansvarstagande.

Uppsatsen syftar till att, ur ett genusperspektiv, undersöka hur manliga och kvinnliga författare beskrivs och det utrymme de får i två antologier för gymnasiet. Uppsatsen brukar två analysmetoder, den kvantitativa metoden används då antal omnämnda författare anges i siffror, och kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning används vid undersökningen av hur manliga och kvinnliga författare beskrivs. I studien framgår tydligt att kvinnliga författare marginaliseras medan de skrivande männen är många till antalet och får stort utrymme. Studien visar vidare att männen beskrivs med högre värderade epitet än kvinnorna. Adjektiv som furstlig och mästerlig är vanliga när det gäller beskrivandet av män, medan beskrivningen av kvinnliga författare är deras biografi, privatliv och verk i fokus..

Vårt syfte med denna undersökning är att få en inblick i elevernas upplevelser av kortskrivning. Som blivande lärare är det av intresse för oss att få deras perspektiv på detta verktygs potential och få en uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter som eleverna anser att det finns med kortskrivning. Vi har gjort två undervisningsförsök i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i undersökningen går i år 7 samt första året på gymnasiet. Utöver undervisningsförsöken har vi genomfört observationer, kvalitativa intervjuer samt närläst elevernas kortskrivningar.

Hur värderar man ett företag som står inför en börsintroduktion? Vilka faktorer skall inkluderas respektive exkluderas vid prissättningen av ett företag? Dessa frågor spelar en central roll i detta arbete.För att på ett så pedagogiskt och korrekt sätt som möjligt kunna urskilja denna verklighet har vi valt att följa ett företag som i skrivande stund står inför en börsintroduktion på den amerikanska börsmarknaden. Detta företag är Fisker Automotive, ett bilmärke som tillverkar miljömedvetna fordon som lämnar minimalt miljöavtryck och som levererar maximal prestanda.Med hjälp av en avkastningsvärdering har vi kommit fram till ett värde på företaget och dess aktie, $42,32. Vi har i arbetet inte spekulerat i huruvida detta är ett över- eller undervärde, utan arbetets fokus har legat på processen att ta fram de variabler som är centrala vid en värdering av företag som inte är börsnoterade..

Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket..

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berättande texter skrivna av elever i årskurs tre. Vårt material är insamlat under våren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit två texter, en inom det nationella provet och en likvärdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien är att undersöka dessa berättande texter i relation till varandra och vårt fokus ligger på textstruktur samt på textens målande språk. Dessa två områden undersöks i separata delstudier och kompareras därefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jämnare nivå än provtexterna.

Tidigare forskning visar att kvinnor oftare reser kollektivt och att män kör mer bil till och från arbetet. Det framgår att vanor och miljömedvetenhet förklarar en del av människors resmönster. Studier visar också att kvinnor värderar bilens symbolvärde lägre än män. I samarbete med Eskilstuna kommun genomfördes en enkätundersökning med 2299 anställda vid Eskilstuna kommun, varav 491 män. Syftet med studien var att närmare undersöka motiv bakom bilanvändning och om dessa motiv skiljer sig åt mellan män och kvinnor i Eskilstuna kommun.

Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn på sin nuvarande karriär och framtida karriärmöjligheter. Urvalet bestod av ungdomar mellan 20-24 år som studerade heltid minst fem kurser på ett komvux inom Stockholms län. Metoden som tillämpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten var att ge en inblick i individens inre värld med fokus på vilka inre faktorer som spelar in vid karriärvalsprocessen. Resultaten visar att ungdomarnas främsta mål är att höja sina gymnasiebetyg för att ta sig in på olika yrkesinriktade högskoleutbildningar.

Studiens syfte var att undersöka det kreativa skrivandets funktioner och drivkrafter. Nio författare intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt. Följande teman framkom: Skrivandet visade sig ha en central roll i livet och upprätthålls allmänt av starka drivkrafter. Genom skrivandet kan man uttrycka sig samt berätta om erfarenheter och dylikt.

Sammandrag Den här undersökningen är en fallstudie som handlar om bedömning av elevtexter. Syftet med studien är att undersöka vad som karaktäriserar elevtexter som lärare bedömer som starka respektive svaga. De texter som analyseras är skrivna av elever i årskurs fem och ingår i en skrivuppgift som genomförts inom den ordinarie undervisningens ramar. Lärarens analys av sluttexterna jämförs med språkteoretiska modeller.      Undersökningens resultat visar att det finns ett starkt samband mellan lärarens bedömning och de språkteoretiska modeller som används i undersökningen. Läraren i fallstudien ligger nära de språkteoretiska modellerna i sina definitioner av kvaliteterna och i värderingen av elevtexterna, men det finns en osäkerhet i lärarens definition av de kvaliteter som mäts särskilt vad det gäller den röda tråden och hur textlängd samt sammanbindningssignaler påverkar texten..

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på sex svensklärares uppfattningar om gymnasie- och komvuxelevers skriftspråkliga förmåga. Syftet har även varit att undersöka dessa lärares uppfattningar om högskolans skriftspråkliga krav och förväntningar, samt hur de uppfattar att de förbereder sina elever för att möta dessa krav. Undersökningen har baserats på sex kvalitativa intervjuer, vilka senare analyserats enligt en fenomenografiskt inspirerad analysmetod, som syftar till att ta reda på uppfattningar snarare än objektivt verifierbara fakta. Resultatet har visat att lärarna upplever att deras elevers skriftspråkliga förmåga har blivit sämre de senaste åren. Det visar sig också att lärarnas uppfattningar om högskolans krav och förväntningar är vaga. Förberedelserna inför högskolan tenderar att ofta handla om formalia, såsom disposition, referatteknik och källhänvisningar och hur man använder sig av dessa vid vetenskapligt skrivande..

Syftet med detta arbete är dels att få en bild av skrivandets artefakter i historien, både i ett allmänhistoriskt och i ett skolhistoriskt perspektiv, och dels få kunskap om elevers förhållande till elektronisk och manuell skrift. En del av syftet är också att ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar det finns vad gäller elektronisk skrift. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt en enkätundersökning.Resultatet visar att pennan och tangentbordet har sina självklara platser bland övriga artefakter för skrivande och att elever använder dessa båda skrivredskap parallellt. Resultatet visar också att det finns både fördelar och nackdelar med att använda elektronisk skrift..

Skambegreppet har kommit att bli allt mer betydelsefullt i mellanmänsklig interaktion. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skam identifieras i terapirummet och vilka vägar som kan tänkas finnas till skamlindring/skambefrielse. Fem intervjuer med fem terapeuter har genomförts. Tre av dessa arbetar i kyrklig kontext och två i sekulär. Två av frågorna i intervjuguiden har berört skam och skuld.

Idag ses personalen som en av företagets viktigaste resurser. Detta gäller främst för kunskapsintensiva företag där medarbetarna fått en allt mer avgörande roll för företagets utveckling och lönsamhet. Det blir allt viktigare för företag att motivera samt belöna de anställda för att de ska uppfylla de mål och strategier som finns inom företaget. Företagsledningen kan använda olika belöningssystem för att få de anställda att agera efter deras intresse. Syftet med denna uppsats är att studera om införandet av belöningssystem alltid leder till ett önskvärt beteende.