Resande har blivit en stor del av vårt samhälle och livsstilen för många unga människor idag. Min studie är ett försök att belysa vad som får oss att söka vår identitet i kulturer långt från våra egna, och hur dessa kulturer uttrycker sig själva. Hösten 2001 gick Sverige med i ett arrangemang som runt tio länder har med Australien, nämligen working/holiday-visumet. Detta och en rad andra aspekter har ökat resandet till denna del av världen. Den antropologiska metoden av fältobservationer och intervjuer med resenärer inbjuder till kunskap om hur denna arena av backpckers ser sig själva och vad som skapar denna kultur från ett inifrån-perspektiv..

Studien bygger på en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf Hjältar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag på hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat på att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhället. Studien visar hur invandrare framställs som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sätts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kunskap skapas, sprids och bibehålls i ett kunskapsföretag. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med anställda i olika befattningar på Ernst & Young. Det visar sig att Ernst & Youngs positiva inställning till kunskap har stor inverkan på spridningen av den. Det finns en stark kultur som fungerar som en drivkraft för de anställda. Dock kan den höga graden av sekretess ha negativ inverkan på spridningen av kunskap.

Bakgrund/Syfte: Inom äldreomsorgen har det visat sig att personalen har en stor betydelse i att de äldre ska få ett trivsamt boende. Kulturaktiviteter har visats sig öka kommunikationen mellan de anställda och mellan de anställda och de äldre. Syftet med denna studie var att belysa hur anställda inom äldreomsorgen upplever ett hälsofrämjande projekt med inriktning kultur som arbetsmetod.Metod: En kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med personal inom äldreomsorgen. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till textfil och den analys som användes av data var temaanalys.Resultat: Resultatet delades in i två teman barriärer och hinder och möjligheter. I resultatet visade det sig att informanterna upplevde att tid och ekonomi var barriärer för att utföra kulturaktiviteterna.

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fältet och en estetisering av det ekonomiska fältet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och näringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock ännu inte konceptualiserats. Genom att vända blicken bort från sponsringsbegreppet och istället förstå samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, där förståelsen samarbetenas dynamik tillåts införliva social interaktion och utveckling av attityder, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Utbytesrelationen kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kunskapsutbyte och lärande.Denna studie som syftar till att förstå samarbeten mellan kultur och näringsliv har utvecklats runt två empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gå bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnärerna i Splintermind samt projektet ?Hör upp Stockholmare!?, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förståelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstå samarbetenas dynamik.

Det här arbetet är en jämförande kvalitativ studie av den svenska och kinesiska ledarstilen. Denna studie är till för den som ska åka iväg och jobba i Kina i en ledarroll. Det är inte en lätt uppgift då dem två ledarstilarna skiljer så väl åt, vilket har sin grund i att båda kulturerna också skiljer sig åt. Studien går därför in och redovisar för båda kulturerna, jämför och letar efter skillnader samt likheter. Den börjar med en redovisning av vad kultur är som definierat av den framstående kulturforskaren Geert Hofstede.

Syftet med denna uppsats är att titta närmare på hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. Frågor som hur dessa skillnader påverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet så tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus på kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehåller de svar som vi samlat in från de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet är uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jämför den teoretiska basen med den insamlade empirin från våra intervjuer.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför kläder och designuppfattas annorlunda i det land där kläderna designas och eventuellttillverkas i förhållande till hur plaggen uppfattas i andra länder där desäljs. Metod: Då vårt ämne rör konsumenters subjektiva uppfattningar har vi använtoss av ett kvalitativt angreppssätt. Vi har intervjuat respondenter i tvåolika länder, Spanien och Sverige angående två klädesföretag, H&M ochZara, som har dessa två länder som hemland respektive utland. Vi hardärefter analyserat empirin genom att sätta den i ett teoretiskt perspektiv. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska grunden i uppsatsen utgörs av tre teoriområden:Marknadsföringsteori ur ett företagsperspektiv, som tar upp faktorer hosföretagen som kan bidra till de skillnader konsumenterna upplever finnseller inte finns mellan klädkedjorna; Konsumentpsykologisk teori somökar förståelsen för de psykologiska processer hos konsumenterna sompåverkar hur företagen och deras marknadsföringsstrategier upplevs, ochimage skapas; Kulturrelaterad teori som försöker förklara den effektkulturskillnader får på konsumentbeteende, vilket är relevant då vi ämnarjämföra två länder med olika kulturer.

Syftet med studien är att ta reda på hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med fokus på kulturell mångfald i förskolan. I studien undersöks dels hur förskollärarna förhåller sig till begreppet kulturell mångfald i verksamheten med barnen, dels vad de lyfter fram som viktigt i kontakten med föräldrarna sett ur detta perspektiv. Vidare studeras vad förskollärarna anser om den egna kompetensen beträffande kulturell mångfald i förskolan. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer. Förskolorna som ingick i studien bestod både av homogena och av heterogena barngrupper utifrån den kulturella aspekten.Tydlighet i mötet både med barnen och deras föräldrar, samt öppenhet, nygikenhet och förmåga att se till hela individen är enligt förskollärarna det essentiella i arbetet med kulturell mångfald.

Den här uppsatsen belyser barns/elevers uppfattningar och tankar kring den kinesiska kulturen. Men även hur Swedish School Beijing tar till vara på den nya kulturen i undervisningen. Vidare belyser den om svenska elever i utlandet får möjlighet till en likvärdig utbildning som de eleverna i Sverige får. Uppsatsen upplyser även er läsare om hur lärarna arbetar på Swedish School Beijing och i den mån de tar tillvara på den nya kultur som barnen/eleverna möter i Kina. I litteraturdelen tas det upp vilka olika kulturkrockar som kan uppstå vid flytt till ett nytt land med ny och annorlunda kultur.

Steen, Karl (2010). Engelska som demokratiämne: En analys av två läroböcker. (English as a Subject that Promotes Democracy: An Analysis of two Textbooks). Skolutveckling och ledarskap, Examensarbete, Lärarutbildningen 90hp, Malmö högskola. Syftet med föreliggande uppsats är att granska två läromedel i engelska för gymnasieskolans kurs A i förhållande till perspektivet engelska som demokratiämne. Jag har valt textanalys som metod.

Sverige är ett mångkulturellt land med invandring sedan en lång tid tillbaka. Det finns idag cirka 200 000 muslimska kvinnor i Sverige och sjukgymnaster möter dagligen muslimska kvinnor i sitt yrke, vilket kan ge upphov till problem av språklig, kulturell, etnisk och medicinsk art. Syftet med studien var att belysa sjukgymnasters erfarenheter av att arbeta med patientgruppen muslimska kvinnor. Fem sjukgymnaster i invandrartäta förorter i södra Sverige deltog i studien. Resultatet i studien visar att informanterna upplever stora individuella skillnader hur kultur och religion påverkar de muslimska kvinnornas synsätt och därmed agerande vid kontakt med sjukgymnast.

Det mänskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen är ett återkommande tema i mitt konstnärliga arbete. Människan är inbegripen i ett bräckligt maktförhållande som hela tiden måste underhållas. Våra gränser delar upp landskapet i olika delar genom vägar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trädgårdar, odlingar och industrier. Det mänskliga ingreppet kan också vara små subtila skillnader i det orörda landskapet som låter dig ana att någon varit där.Jag har inte för avsikt att framhålla en särskild sorts natursyn. Det är en mängd nedslag på kartan.

Det finns många olika motiv för företag att sponsra kultur men kulturinstitutioner har dåligt utvecklade erbjudandestrategier för att framhäva hur företag gagnas av samarbetet. Mellanhänder med nisch mot kultursponsring kan etableras för att marknadsföra kulturinstitutioner mot potentiella sponsorer. En ändrad lagstiftning tycks öka intresset för företag att sponsra kultur. För att maximera nyttan av sponsringssamarbetet krävs en utvecklad sponsringsrelation som är ömsesidigt värdeskapande och där parterna uppfyller alla nivåer av kunskapsutbyte. Relationerna inom kultursponsring påverkas mer av kulturinstitutioners storlek än av företags..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ledare förändrar eller anpassar sitt sätt att leda, när de arbetar i en annan kultur än den de är uppväxta i. Vi avgränsar studien till att studera skandinaviska ledare i Kina som leder kineser. Vi har genomfört 11 intervjuer med skandinaviska ledare, både på plats i Kina och i Sverige. Vi har även intervjuat en svenskfödd kines och diskuterat kinesisk kultur och kinesiskt ledarskap med honom. Vårt empiriska resultat utgörs av de 11 intervjuerna och som teoretiskt stöd har vi utfört litteraturstudier med fokus på ledarskap, kultur och interkulturell intelligens.