En omdiskuterad fråga inom upphandlingsvärlden har på senare tid varit om upphandlande myndigheter i upphandlingar kan ställa krav på verksamhetsövergång. Ett sådant krav innebär att myndigheten kräver att den nya leverantören ska iaktta 6 b § LAS och dess rättsföljder, oavsett om 6 b § LAS är tillämplig eller inte. De rättsföljder som 6 b § LAS ger upphov till är att arbetstagare hos den nuvarande leverantören går över till den nya leverantören med samma villkor, att övergången inte är en giltig grund för uppsägning och att de Kollektivavtal som berörda arbetstagare omfattas av följer med till den nya arbetsgivaren. 6 b § LAS grundar sig på ett EU-direktiv, det så kallade överlåtelsedirektivet. För att kunna ställa ett sådant krav måste kravet vara förenligt med upphandlingslagstiftningen, bland annat reglerna kring sociala hänsyn, och de upphandlingsrättsliga principerna.

Genom att välja de länder inom EU som kan tänkas ha störst inverkan inför framtidens EU-rätt försöker vi urskilja genom arbetsrättshistorien vad det finns för traditioner när det gäller sedvänjor, arbetarrörelser och arbetsrätt. Uppsatsen är en komparativ studie för att belysa de fyra ländernas olikheter och likheter. Dessutom försöka analysera orsaker och orsakssamband. De länder som studeras närmare i uppsatsen är Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Ett av länderna var först med att lagstifta Kollektivavtalet och det var redan i slutet av 1800-talet.

I byggbranschen förekommer huvudlöneformerna tidlön och prestationslön. Tidlönen är en fast lön som utbetalas månadsvis medan prestationslöneformen innebär att arbetstagaren får betalt efter prestation, baserat på tid eller mängd. I regel är prestationslönen uppdelad på en fast del och en rörlig del, där den rörliga delen kallas överskott. Överskottet betalas vanligtvis ut var tredje månad efter en s.k. avstämning, där man kontrollerar produktionens resultat samt vilken ersättning arbetslaget eventuellt har rätt till.

1 augusti 2011 upphävdes Arbetsmiljöverkets dispens för uttag av extra mertid och extra övertid. Istället är det nu upp till arbetsgivaren att bedöma ifall det finns särskilda skäl för uttag av extra övertid och extra mertid samt att bedöma att situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt. Skyddsombuden får nu som ett led i regleringen möjlighet att göra framställningar till arbetsgivaren om det behövs för att säkerställa att arbetstidslagen följs.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka omständigheter och situationer, som krävs för att en arbetsgivare ska kunna ta ut extra övertid och extra mertid. Uppsatsen beskriver den gällande rätten för uttag av extra övertid och extra mertid. Syftet har också varit att redogöra för hur skyddsombudens befogenheter har påverkats av de nya reglerna kring uttag av extra övertid och extra mertid.Uppsatsen har baserats på en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att den har haft sin utgångspunkt utifrån olika befintliga rättskällor.

The principle of proportionality is a guideline to interpret laws and agreements. The guideline has emerged within the EC-law as a moral aid to interpret laws. During the development of the guideline the EC Court of Justice has had the expression "appropriate and necessary" in mind. To consider the act as proportional it must fullfill the purpose, but not be more invasive than necessary. The advantage of the act must be proportional to the risk of damage.

Syftet med studien var att undersöka och analysera löneprocessen vid LKAB. Detta med fokus på de moment som rör interaktionen mellan chef och medarbetare. För att uppnå syftet har tolv kvalitativa intervjuer gjorts med chefer och fackligt förtroendevalda. Intervjuerna med de fackligt förtroendevalda är främst för att skapa en bild av dagsläget samt för att få en ökad förståelse för löneprocessen sett ur deras synvinkel. Resultatet visar på att det finns en tvetydighet i direktiven vilket skapar en osäkerhet bland både chefer och medarbetare.

Idrottsjuridiken är ett underutvecklat rättsområde i Sverige och inom ämnesområdet finns mängder av frågor som behöver analyseras ytterligare. En sådan fråga är omfattningen av fotbollsspelarens arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter gentemot sin klubb. Fotbollsspelare utgör en speciell grupp på arbetsmarknaden som i många avseenden skiljer sig från normen av ?vanliga? anställda. Någon svensk rättspraxis för huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare finns ej.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden är uppbyggd kring välorganiserade arbetstagare och arbetsgivare. Idag är det allt fler arbetstagare som väljer att stå utanför facklig organisering. Detta kan i framtiden bli ett hot mot den rådande svenska arbetsmarknadsmodellen. Idén till uppsatsen väcktes ur föreställningen om att det finns ett behov av att förstå varför medlemmar väljer att gå ur facket innan man börjar rekrytera nya. Detta för att stoppa tappet så att inte de nyrekryterade snart går ut ur facket igen.

Förändringar i företags verksamhet och i omvärlden har lett till att det blir allt viktigare för företag att fokusera på och vårda sina kundrelationer. Det är därför av stor betydelse att företag satsar på ?rätt? kunder, det vill säga de kunder som är lönsamma för företaget. Problem som kan uppkomma om företag inte är medvetna om kundernas värde är att resurser kan missallokeras och för mycket pengar kan läggas på olönsamma kunder. Trots detta är det i dagsläget många företag som inte beräknar sina kunders lönsamhet.

Abstract The overall aim of this paper is to examine the impact of ideologies and norms on a legal system. Against a background of a description of the hierarchy of norms in Swedish labour law and in European Union law, respectively, the paper aims to specifically demonstrate the problems caused by the different hierarchies of norms when implementing EU directives in Swedish labor law. The research question examines how the trade unions? right to industrial action towards an undertaker providing transnational services by posting of workers, is affected by the implementation of the Directive 96/71/EC of the European Parliament and of the Council of 16 December 1996 concerning the posting of workers in the framework of the provision of services. The paper answers the question under what conditions the Swedish trade unions have the right to take industrial action in situations of posting of workers. Through the study of sources of law and adhering to traditional jurisprudence, this paper investigates the legislation regarding trade unions? rights to take industrial action in situations of posting of workers. In addition to the jurisprudential research, a glance at the history of ideologies is provided.

Föreliggande uppsats behandlar lönesättning på den svenska arbetsmarknaden. Lönesättningen i Sverige är inte i vidare utsträckning reglerad i lag. Grunden för lönesättningen är att det råder avtalsfrihet och att det är upp till arbetsmarknadens parter att genom Kollektivavtal reglera området. Kollektivavtalen innehåller olika typer av reglering avseende arbetsgivarens lönesättning, exempelvis anges ofta minimilöner samt utrymme för lönehöjningar vid lönerevision. Avtalen innehåller dessutom oftast lönesättningsprinciper för hur löneutrymmet ska fördelas mellan enskilda arbetstagare.

Namnet på uppsatsen är Svenska modellen och dess nya utmaningar. Frågeställningarna jag har är om den svenska modellen är förenlig med de åtaganden som den europarättsliga reglering, som Sverige genom medlemskap i EU och Europarådet, har att följa. En underliggande fråga som jag ville undersöka var om modellen klarar av att leverera eller om den är ineffektiv, då modellen har beskyllts för att vara oflexibel och därmed inte skapar den tillväxt och de nya arbeten som krävs. Syftet med uppsatsen är att se om de tre politiska målsättningarna som ställts upp, välfärd genom en gemensam marknad, skyddandet av mänskliga rättigheter genom människorättskonventionen och välstånd genom delaktighet i arbetet är förenliga. Genom uppsatsen har jag försökt besvara detta genom att ta utgångspunkt i två konflikter på arbetsmarknaden, Kellermanfallet och Vaxholmskonflikten, som drivits vidare till prövning i Europadomstolen respektive EG-domstolen.

White- and blue collar workers traditionally belong to different unions and, therefore, are covered by different collective agreements. Collective agreements for different employee categories create internal divisions, which mean that white collar workers are not obliged to do work that falls under a blue collar agreement and reversed. Historically the difference between white- and blue collar work has been fairly sharp and so has the difference between collective agreements. Due to the continuous development of technology white- and blue collar work within production has become less clear. This has resulted in an increasing amount of disagreements regarding what collective agreement should apply and whether the employee is obliged to perform different work tasks.

Under år 2011 började den nya skollagen i Sverige tillämpas. Lagen markerar på ett tydligare sätt att skolan ska ta hänsyn till den enskilda individens behov i undervisningen. Kommunerna brottas med att hålla en given budget och det gör att lärartätheten inte är tillräckligt stor för att till fullo kunna uppfylla kraven. Allt mera av lärarnas arbetstid går åt till att dokumentera eleverna. Det handlar då inte bara om kunskapsinhämtning utan exempelvis åtgärder för att stävja mobbing, elevens hälsa och det som kommer fram vid utvecklingssamtal.

SammanfattningTidsbegränsade anställningar är ingen ny förekomst, utan behovet fanns även innan 1974-års LAS trädde i kraft. Däremot aktualiserades problematiken på allvar då en restriktiv bestämmelse gällande tidsbegränsade anställningar fördes in i lagen. Dagens reglering återfinns i 1982 års anställningsskyddslag. Problematiken rör dock än idag balansen mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intresse av flexi¬bilitet respektive trygghet. Det är viktigt att finna en lösning pga det ökade antalet tids¬begränsade anställningar.