Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen.

Denna studie har som övergripande syfte att utifrån hur tre lärare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap på dramalektionerna i skolan. För att få svar på mina frågor använde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalärare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrån lärarnas utsagor inte bedrivs någon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening på dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. Utifrån definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det därför entreprenörskapsundervisning på dramalektionerna i form av entreprenöriellt lärande.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur motivationen ser ut på Veidekkes projektet Pelarbacken och att skapa en förståelse för de anställda samt vad som gör dem motiverade till att vilja utföra ett bra arbete. För att illustrera hur de anställda upplever att de motiveras har utgångspunkten varit inre- och yttre motivation, belöningssystem samt motivation genom uppsättning av mål. Studien baseras på enkätsvar från sju av de anställda på projektet samt intervjuer med fyra av de anställda. Studien visar att vad som motiverar de anställda är väldigt individuellt då svaren i enkäterna var spridda. Det finns några faktorer som de anställda till största del var överrens om motiverade dem, dessa faktorer är positiv feedback, omväxlande arbetsuppgifter och utmaningar.

Studiens syfte är att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen är etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fältintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrån Edgar Scheins ledarskapsteori baserad på olika människosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning är till stor del informellt.

Uppsatsen a?r en litteraturstudie med fokus pa? psykodynamiska teorier och musik- terapi i grupp. Analysresultaten visar teman som mo?jliggo?r fo?rsta?else av musikens roll och dynamik: Inledningsvis beskrivs hur psykoanalytisk teori kan beskriva musik. Baserat pa? den metod Heidi Ahonen-Eerika?inen (2007) utvecklat, Group Analytic Music Therapy (GAMT), analyseras hur musik kan fungera som en bro mellan medvetna och omedvetna processer i en terapigrupp.

Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen.

Min avsikt var att undersöka om det gick att tolka Oden och några av berättelserna kring honom som en bild av individuationsprocessen. Min slutsats är att det låter sig göras. Berättelserna kring Oden innehåller element som mycket väl går att koppla till jungianska begrepp.· Han möter och konfronterar sin skugga. Detta sker både i fallet med Vaftrudner och med Loke. Han ser dem i ögonen, och i fallet med Loke går han så långt att han ingår fosterbrödralag med denne.· Han genomgår kris och lidande för att kunna gå vidare och växa i vishet.

Denna uppsats beskriver bostadsmarknaden i S:t Petersburg i två delar. Den första redogör för dess uppbyggnad i termer av arkitektur, stadsdelar och ägande ? inklusive det rätt unika bostadsformen kommunalka ? kollektiva lägenheter där individer äger enstaka rum och delar på kök och badrum. Därefter redogörs de främsta faktorer bakom utvecklingen på den under de tio åren fram till 2006. Bland dessa är det stora missnöjet med befintliga bostäder, en omfattande nybyggnation i stadens ytterkanter och den kraftiga utvecklingen på hypotekslånemarknaden.I den andra delen görs en hedonisk prismodell utifrån en logaritmisk regressionsanalys av 16 000 bostäder till salu i stadens största bostadsguide där pris är den beroende variabeln och bostädernas egenskaper som yta, stadsdel, avstånd till centrum och arkitekturstil är de oberoende variablerna.

Omfattningen av forskning gällande ungdomars tillit och identitet är något sparsam. Denna undersökning är en kartläggning av hur ungdomar i två områden i Göteborgsregionen skiljer sig åt i dessa avseenden. Som basis för undersökningen utförs intervjuer med fokusgrupper från högstadieskolor. Frågorna gäller gruppers kollektiva identitetskänsla och grad av tillit till samhället i stort. För att genomföra kartläggningen utgår man från tidigare forskningsrön på området och fördjupar sig i innebörden av begreppen identitet och tillit, vilket sedan sätts i relation till den eget utförda undersökningen.

Studier om etnicitet och kollektiva identiteter präglas till stor del av det konstruktivistiska perspektivet. Denna uppsats inriktar sig till att förklara ett folkmords uppkomst utifrån nämnda teori, något som inte på ett metodiskt vis tidigare gjorts.Fallet vi har valt att analysera är folkmordet som utspelades i Rwanda år 1994. Med utgångspunkt från olika författare och forskare, med konstruktivistisk inställning, har vi identifierat tre centrala premisser för uppkomsten av vad vi kallar negativ oss och dem bildning, som i sin absoluta förlängning kan ge upphov till ett folkmord. Dessa tre premisser eller faktorer, framlyfta ur konstruktivismen är: historiken, socioekonomiska aspekter och den rådande diskursen.Vi har kommit fram till att den negativa synen mellan två folkgrupper till stor del uppstår utifrån dessa faktorer och kan i förlängning leda till ett folkmord. Därtill visar vi på att såväl strukturer som aktör spelar en viktig roll i processen som leder till folkmord..

I va?rt samha?lle har bilden fa?tt en allt sto?rre betydelse fo?r att fo?rse oss med information om va?r omva?rld och det fo?rflutna. I ett modernt samha?lle utgo?r bilder fra?n kameror va?r huvudsakliga ka?lla till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom pa? va?ra museer skapar vi en fo?resta?llning om hur va?rlden sa?g ut fo?rr.

Syftet med denna studie var att undersöka den didaktiska analysens betydelse för utveckling avlärares kollektiva kompetens i arbetslag. Uppsatsens litteraturdel behandlar bland annat den didaktiska historiken, reflektion, didaktisk kompetens och kollegial handledning. Undersökningen baserades på observationer av arbetslagets möten samt intervjuer av de fyra individerna i arbetslaget. Resultatet speglade lärarnas egna synpunkter och erfarenheter kring verktyget didaktisk analys.Av resultaten från den empiriska studien, kunde konstateras att samtliga lärare ansåg att användandet av didaktisk analys var positivt för arbetslaget. Exempelvis hade de strukturerade träffarna med didaktikern lett till förbättrat samarbete.

Det moderna konventionella jordbruket bidrar till flera olika typer av miljöproblem i Sverige och i världen. En förändring behövs för ett hållbart jordbruk nu och i framtiden. Denna förändring måste i stor grad innefatta jordbrukarna som är aktiva inom den konventionella produktionen. Jordbrukarna framställs ofta som bovarna i dramat och regleras idag med olika politiska styrmedel för att deras miljöpåverkan ska minska. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur de konventionella jordbrukarna upplever sitt arbete och liv.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om de faktorer som bestämmer efterfrågan på lokal och regional kollektivtrafik. För att uppfylla syftet estimeras efterfrågemodeller med hjälp av data från Linköpings tätortstrafik och Sveriges länstrafikbolag. Modellerna formuleras med utgångspunkt från ekonomisk teori och tidigare studier innom området. Bland annat konstateras att resenärens tid är en viktig produktionsfaktor vid produktion av transporttjänster. I modellerna som formuleras förklaras resandet med den monetära avgiften för en resa, realinkomst, bilinnehav per person, petroleumpris och utbudskilometer per innevånare.