This is a qualitative study based on eight interviews, four of which have been probation inspectors and three have been external controllers, or controllers as they say, and one have been an email interview with the headquarters of the correctional treatment. The interviews have been made on probation service offices in southern Sweden.The purpose of this study is to investigate how the professionals in Probation service see their work with intensive supervision with electronic monitoring. We are interested in their work from mainly three aspects, how they look at their control, how they see the intensive supervision with electronic monitoring as collective punishment and how they work with the client's family.In our results it emerges through interviews that probation staff in general find it difficult to work with the Children Convention (CRC) and the law when it comes to intensive supervision with electronic monitoring. They mostly do not believe that intensive supervision with electronic monitoring is a collective punishment for the adults but when it comes to children it becomes a longer discussion with different arguments and thoughts.Our results have found that in comparison to prison, most people seem to find that intensive supervision with electronic monitoring is a decent punishment. Most of the professionals are aware, and think it's important to recognize, that they are in a position of power in relation to the client.In the analysis, we establish an outcome from the interviews into our theories and trying to find a connection between them..

Ett nytt globalt system, inte nytt i tiden, dock i omfattning och påverkan, håller på att förändra maktordningen och de politiska relationerna så som vi känner dem. Detta innebär bland annat att ansvarsfördelningen mellan offentliga och privata aktörer blir mer oklar och tar nya former. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) syftar på det etiska ansvar företag bör ta för sin verksamhet, såväl inom den egna organisationen som i det omgivande samhället. Den frågeställning den här uppsatsen söker besvara gäller varför CSR blivit en allt viktigare del av företagens policy? Uppsatsens fokus ligger på globaliseringsteori och slutsatsen blir att förklaringarna till CSR kan delas in i såväl etiska och praktiska, som kosmopolitiska.

Syftet med vår studie är att genom kvalitativa intervjuer söka förståelse för hur elever i en högstadieklass på en skola i Halmstad skapar sin identitet i relation till den ofrivilliga gruppen. Vi använder oss av begreppen konformitet och nonkonformitet för att undersöka hur identitetsskapandet påverkas av detta. Den kvalitativa metod vi har använt oss av är intervjuer, som vi genomförde med tio elever i en och samma skolklass. Anledningen till att vi har använt oss av denna metod är för att söka förståelse för elevernas egna upplevelser och erfarenheter av identitetsskapande i en ofrivillig grupp.Den slutsats vi drar är att identitetsskapande hos eleverna påverkas av konformiteten i klassen. Dessutom kan nonkonformitet leda till utanförskap hos de elever som inte klarar av att anpassa sig till de andra eleverna.

Många hus från miljonprogrammet är idag i behov av flera större renoveringsåtgärder. Husen från miljonprogrammet har betydligt högre energiförbrukning än vad dagens byggkrav tillåter, och med nya mål från bland annat EU och Sveriges regering som snart träder i kraft, är det viktigt att något görs åt dessa energislukande byggnader. Syftet med rapporten är att jämföra ett renoveringsalternativ med ett nybyggnationsalternativ ur en ekonomisk- samt ur en energisynpunkt. Målet är att föreslå det mest lönsamma alternativet. För att nå målet kommer program som Revit Architecture, IDA ICE och BidCon användas samt litteraturstudier.

In this study thoughts of the individual?s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory.A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ?construction?, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination.

In this study thoughts of the individual?s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory.A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ?construction?, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination.

Idenna studie har vi undersökt hur massmedier presenterat våldshandlingar övertid. Det som vi undersökt är om det finns urskiljbara faser i massmedialapresentationer av våldshandlingar. Vi har utgått från fallet Breivik och Norgeattentatet2011, som vi menar är ett mediebelyst fall som kan kasta ljus över andravåldshandlingar. Vi har använt oss av Grundad Teori som kvalitativ metod och analyseratsammanlagt 80 stycken tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Expressen,Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultatet visar att det finns urskiljbarafaser och dessa faser har vi benämnt som:Det ofattbara, Kollektiv bearbetningfrån det ofattbara, Det ofattbarapolitiseras och Det ofattbara blir enreferens.

Innovation är ett väl debatterat ämne inom företagsvärlden liksom för forskningsvärlden och beskrivs oftast som motorn för ett företags tillväxt. Dess betydelse är någonting som har forskats på långt bakåt i historien. Men på senare tid, har en kombination av olika faktorer, för att inte nämna de teknologiska framsteg som gjorts de senare decennierna, haft ett stor inflytande på hur innovation idag har förändrats. De närmaste åren har innovation och dess process blivit allt kortare och den aktiva konkurrens som sker i dagens marknad har lett fram till en ny sorts innovation, så kallad Öppen innovation (Chesbrough H. , 2003a), vilken tillför till dagens innovation nya sätt för företag och organisationer, inte bara att verka inom företagets ramar, utan att även interagera med sin näromgivning för att skapa innovation.

Syfte med detta arbete är att utifrån ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vård och omsorgssektorn. Ansatsen i studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med personal inom vård- och omsorgssektorn samt fältanteckningar. Vi har utgått från fenomenologin vilket innebär att empirin och analysen utgår från våra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som används i analysen utgår från bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.Studien visar att begreppet omsorg är svårt att definiera och saknar klara gränser, då omsorg är kontextbundet och beroende av de många relationer som existerar i omsorgssituationen och påverkar den omsorgs som ges. Detta innebär att förväntningarna på omsorgens karaktär skiljer sig åt, då olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende på individers olikhet och aktuell situation.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lärares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende användningsområde och faktorer, som möjliggör och försvårar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lärarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet påverka arbetssätt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven tränas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av råd (klass- elev, matråd mm).

Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati använts och tolkats idag men också historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar på frågor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakåt i tiden också hur den demokratiska fostran väntats gå till samt vad i samhället som påverkat demokratisträvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara på frågorna har en dokumentstudie gjorts, där styrdokument för skolan från slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gåtts igenom. Med hjälp av denna senare litteratur har en allmän historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar två dimensioner av begreppet nämligen form-funktion och kollektiv-individ.

Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt.Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.

SVT Nordnytt är Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram för Norrbotten.Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på hur sändningarna har nyhetsvärderats, hur de har sett ut utifrån ett semiotiskt perspektiv och hur de fungerat på teven som medium, utifrån SVT Nordnytts nyhetssändningar som gått 21:45 på vardagar.Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys för att kunna svara på hur nyhetsvärderingen gått till och hur sändningarna fungerat på teven som medium. Vi använde oss även av en kvalitativ analys utifrån ett semiotiskt perspektiv, då vi analyserade de fyra högst nyhetsvärderade inslagen utifrån denotation och konnotation. Detta för att ta reda på hur sändningarna sett ut utifrån ett semiotiskt perspektiv.Vår slutsats var att SVT Nordnytt värderar nyheter om politik högst och att de följer den traditionella nyhetsvärderingen som vi har använt oss av i denna uppsats. De når även ut till publiken genom identifikation, men det är något SVT Nordnytt skulle kunna arbeta mer med. Genom att titta på vår undersökning utifrån ett semiotiskt perspektiv kom vi fram till att mycket av det som visas kodas på sådana sätt att bara ett visst kulturellt kollektiv kan förstå sändningarna.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur väl våra fallföretags belöningar stämmer överens med de önskemål och preferenser som dagens universitets- och högskolestudenter har. Uppsatsen skall alltså vara av deskriptiv karaktär med fokus på överensstämmelse mellan våra två empiriska material. Vi har valt att använda teorier inom områdena motivation, prestation och belöningar. Dessa kommer sedan sammantaget att ge enhetlig uppfattning och fungera som ett sammanknutet analysverktyg. I vår uppsats har vi haft ett induktivt angreppssätt.

Redovisningen av kundfordringar är komplex. Posten är förhållandevis svår att värdera och en felaktig värdering kan förvränga företagets finansiella ställningar. IAS 1 p.9 har ett fåtal regler som uppfattas som vaga för redovisning av kundfordringar vilket gör att skillnaderna ökar. Framförallt öppnas det upp utrymmen för manipulation av redovisningen.Syftet med studien är att ge en bättre förståelse av hur kundfordringar redovisas och att tolka och analysera hur upplysningar av redovisningsmetoder i årsredovisningar underlättar förståelsen av innehållet i rapporteringar. För att syftet ska uppnås studerades 24 företag.Studien visade att även fast alla undersökta företag är börsnoterade (på large cap OMXS30) så råder det stora skillnader i deras disclosure av information kring tillämpande redovisningsmetoder.