Rökning orsakar idag mycket ohälsa i samhället. Sjukdomar såsom Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och lungcancer har starkt orsaksamband till rökning. Vidare är tobaksrökning ett av de folkhälsoproblem som går att förebygga och en allmän samhällskampanj förs för att minska antalet rökare. Rökande patienters hälsa, och dess dimensioner av friskhet, sundhet och välbefinnande är svåruppnåeliga vid lungsjukdom då samtliga dimensioner påverkas. Syftet med studien är att belysa hur rökande patienter upplever det är att leva med en rökningsrelaterad lungsjukdom.

Detta examensarbete är en utvärdering av den kvalitativa jämställdheten på en Individ och -familjeomsorgsavdelning. Som utgångspunkt för utvärderingen har vi använt oss av olika dokument som innehåller riktlinjer gällande jämställdhet. Den jämställdhet som oftast diskuteras, för personal i arbetslivet, idag är en kvantitativ jämställdhet med betoning på antal kvinnor och män. Vi vill därför lyfta fram den kvalitativa jämställdheten som en kvalitets ? och utvecklingsaspekt för organisationen och medborgaren.

Inom området för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrån ett medieetnografiskt perspektiv. I studien används kvalitativa intervjuer då målet är att få en förståelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av ämne då jag själv är en del av technoscenen.          De frågeställningar som besvaras är:Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen?Hur kan identitetsprocesserna förstås i relation till den enskilda utövaren?Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen?Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder på att identitet skapas på skilda sätt och framträder olika starkt beroende på den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har också visat varför en individ väljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas från andra subkulturella företeelser.

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur våld i nära relationer framställs i tidskriften Socionomen. Vår empiri består av 42 artiklar som berör våld i nära relationer. Artiklarna är publicerade mellan åren 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsområdet. Som analysmetod används en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet.

2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor.

Dumpstring är en handling som innebär att man ?dyker? i soptunnor och containrar efter slängda saker, såsom mat eller möbler.Uppsatsens syfte är att besvara huruvida dumpstring utgör ett motstånd och i så fall på vilket sätt samt undersöka vilka förutsättningar det finns för dumpstringen att växa och mobilisera sig som en motståndsrörelse. För att besvara dessa frågor har kvalitativa intervjuer genom­förts. Materialet har därefter analyserats utifrån teorier kring motstånd och makt.Resultatet visar att dumpstringen utgör ett motstånd mot den rådande diskursen kring mat, sopor och konsumtion i samhället. Dumpstrarna utmanar grundläggande normer i samhället genom att tydligt avvika från dessa.Undersökningens resultatet visar även att dumpstrarna går att finna i skärningspunkten mellan ett oorganiserat, individuellt vardagsmotstånd och ett organiserat, kollektiv motstånd - en så kallad social rörelse.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthålla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrån antagandet att en sådan EU-identitet är en form av kollektiv identitet och formas i ett föränderligt samhälle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett föränderligt samhälle, där kollektiv identitet ses som en förutsättning för gruppers och samhällens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s åtgärder för att skapa eller vidmakthålla EU-identiteten samt de åtgärder som traditionellt används på nationell- respektive organisationsnivå. Nationella identiteter skapas via uppifrån styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur det är att leva med någon annan människas hjärta eller lever i sin kropp. En begränsning gjordes till enbart transplantationer av hjärtan och lever eftersom dessa har det gemensamt att donatorn måste vara död för att kunna transplantera ett sådant organ. Sammanlagt analyserades åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fem slutkategorier: att vara tacksam över sitt nya liv och leva varje dag fullt ut: kroppen som ett hot och ett hinder: att få stöd från människor runt omkring och från tron på Gud: att känna sorg och skuldkänslor över donatorns död: att ångra transplantationen. Personer kände en stor tacksamhet för gåvan till nytt liv och de ville därmed leva varje dag fullt ut.

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas.

Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem, då våldets konsekvenser innebär ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever mötet med hälso- och sjukvården. En litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger på tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att känna rädsla, skam och skuld samt Att inte känna stöd.

The purpose of this study is to examine the personnel?s perspective on how the emotions shame and guilt are present in the treatment of female addicts on an LVM institution. Three questions have been designed to meet the objective: How do they work in the treatment with guilt and shame, how important is it to work with these feelings and what significance does genders have in relation to shame, guilt and treatment? A qualitative approach and techniques have been used to obtain the result. The study's theoretical starting point consists of three themes: gender theory, labeling theory and a theoretical approach to the concepts of guilt and shame.

Hur kan urban odling skapa nya sociala nätverk mellan människor och få dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nätverk och sociala kopplingar mellan människor, och överbryggande socialt kapital är då sådana nätverk mellan människor från olika grupper i samhället. En historisk återblick ges kring hur socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital, har skapats både i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram från slutet av 1800-talet och fram till idag. Därefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nätverk och möten, utan att använda begreppet socialt kapital.

Denna uppsats syftar till att utreda de förutsättningar under vilka upphovsrättsorganisationers aktiviteter utgör missbruk av dominerande ställning. Uppsatsen bygger på en analys av samtliga rättsfall från högsta instansen på både nationell och EU nivå. Kommentarer till dessa rättsfall från både svenska och utländska rättsvetenskapsmän utgör ett annat viktigt material. Vad gäller lag och förarbeten, står Konkurrenslagen, EG-fördraget och Upphovsrättslagen med tillkommande förarbeten i centrum. Det finns ingen gemenskam EU-upphovsrätt.

Att drabbas av diabetes typ II innebär att drabbas av en kronisk sjukdom, vilket innebär en förändrad livssituation för personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetes typ II. Tolv internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehålls analys med manifest ansats och resulterade i fyra kategorier: Att förneka sjukdom och känna skuld och rädsla, Att dagligt liv förändras och begränsas, Att ha brist på stöd och information, Att lära sig leva med sjukdomen och uppskatta en god livsstil. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ II beskrev det som en stor livskris att få sjukdomen med känslor som rädsla, skuld och förnekelse. De beskrev att det var svårt att hantera diabetes utan hjälp från någon och därför var vikten av stöd och information från sjukvården nödvändig.

Lungcancer orsakas till 80-90% av rökning i Sverige men det finns andra orsaker till sjukdomen som ibland glöms av. Symtomen vid lungcancer kan variera men det första symtomet är vanligen hosta. Det finns en risk att människan i omgivningen samt sjukvårdspersonal har en förutfattad mening om att patienten orsakat sig sjukdomen själv genom sin rökning. Detta kan bli ett lidande för patienten i form av skuldkänslor. Syftet med litteraturstudien är att beskriva den levda erfarenheten patienter med lungcancer har i mötet med vården.