The study is a qualitative textual analysis comparing how two newspapers fromSmåland reacted to Nazi Germany during the interwar period. The purpose of the studyis to illustrate how newspapers' political orientation may influence its content. Theexamined material is limited to letters to the editor, editorials and columns. The twopapers are of different political orientations, Smålänningen is bourgeois andKronobergaren is social democratic. The theoretical basis is founded in Klas Åmarksperspective on Sweden's position in the war, the so-called small state realistic paradigmand the moral perspective, as well all Kosellecks theory about the written word.

Den heliga kungen och den saliga änkan is a comparative study of the saint legend of Erik and the saint legend of Elin as they are represented each saint?s officium. The base for these comparisons is the question of what general similarities, and differences, there are as well as an immerse investigation of how these legends portray halidom and finally how the issue of femininity and manliness are portrayed through these two legends. During the thesis apparent similarities appear in how the legends are structured; a template seems to have existed in which the content of what a legend should include is stated. Erik, as well as Elin, are of noble birth and are portrayed as godly people who live bountiful and ascetic lives.

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förändringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat våld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig något ifrån varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt åtta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjänst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick från att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsätt, skulle kunna användas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvåld.Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förändra grundproblemet, d.v.s. hederstänkandet i familjerna. Däremot kom det fram från samtliga respondenter att de kände igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket säkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.Alla respondenter har också beskrivit att en stor svårighet är att hedersförtryck oftast är sanktionerat av ett kollektiv, vilket är väldigt främmande för det svenska samhället där våld mot familjemedlemmar nästan alltid utförs av en gärningsman.

AbstractWith the murder of Fadime in 2002 honor killings and honour related oppression became a subject of wide public debate. The question was raised whether the Swedish social services had the knowledge and the resources necessary to face the issue with honor related oppression.This study is about the views on honor related oppression among oppressed women and professional social workers and aims to explore the relationship between social worker and client in an honor related context. Does the risk of culture clashes pose a problem in dealing with the Swedish authorities and do Swedish social workers have the necessary tools to help the, often young, oppressed women that seek their aid? This is a qualitative study based on five individual interviews: Two former victims of honour related oppression, two professional social workers and one relative of a young girl who was the victim of an honor killing.Observations:The social workers found that they had adequate resources at hand but that awareness among employees in the social services needed to be improved.The clients felt that the help they?ve received from the social services was helpful but that more information to the public about available resources was necessary along with a better understanding of the differences between their own culture and that of the Swedish society. The clients expressed that the realization that they were being oppressed didn?t come overnight.

This thesis explore women?s needs when reentering society after having served a sentence at the female prison Färingsö, outside Stockholm and whether those needs are being met in the reentry strategies that are being provided. Parallel to this the thesis also examines if there, based on nonconformity and gender theories, is a socially constructed representation of women maintained in the rehabilitation work.The method of this thesis applied semi-structured interviews and used snowball sampling to expand the network of informants to obtain the data necessary. Totally five interviews were carried out. Previous research has shown that women in prison have much more complex problems than men and that there is a need for reentry strategies that take gender in account.The results showed that in terms of being able to reenter back in society, women needed help to structure a previously chaotic life.

Det problem som ligger till grund för detta arbete är att det enligt lägesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gällande kvalitet och omfattning med avseende på studie- och yrkesvägledningen på Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslångt lärande från studie- och yrkesvägledarnas sida för att upprätthålla god kvalitet och professionell standard på studie- och yrkesvägledningen enligt Lärarnas Riksförbund. Syftet är att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor gör för att främja livslångt lärande. Vidare är våra frågeställningar: Vilket lärande talar studie- och yrkesvägledarna om att de utövar i sitt arbete? På vilket sätt nyttjar studie- och yrkesvägledarna sitt sociala nätverk för att upprätthålla det livslånga lärandet? Det framkom att studie- och yrkesvägledare både tillämpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lärande.

Uppsatsen Den performativa uppväxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen används såväl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bärs upp av de logiska fundamenten isärhållning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterära verk som analyseras är Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp och Tonys läroår, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvägagångssätt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterära skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet.

Democracy is said to uphold the dearest values and be the most moral system. But it cannot be characterized as a rigid "syste" but a continuously changing political framework, under which aims and values can be fulfilled - and replaced.The increasingly diverse and ever-changing environment of contemporary democracies forces change upon the systems' natural evolution, which makes their future features uncertain and unforeseeable. A powerful change-force doctrine does however claim change is mainly (or merely) caused by the power of ideas; the elite power over ideas can thus provide a natural foundation for the analysis of the direction of development for democracy. This study aims to provide such a foundation by reconstructing empirical and normative descriptions of democracy at two certain points in time, following extensive government studies.As a tool for analysis, this study identifies values of substantial and procedural character central to democracy theory and discourse. It further creates ideal types of democracy based on these values, to which the nature of democracy is measured.

Medierådets rapport Ungar och medier 2010 belyser att barn och ungdomar mellan 9 till 16 år tittar på TV minst en timme om dagen.[1] Enligt Huntemann och Morgan har TV stort inflytande på hur denna åldersgrupps värderingar formas, vad de tänker på och pratar om.[2] Vi har genomfört en textanalys av Sveriges Televisions ungdomsserie Vilma och empirin i vår studie har varit avsnitt ur serien. Syftet med textanalysen var att undersöka vilka budskap serien förmedlar till sin målgrupp, som är ungdomar i åldern 12 till 15 år[3], och hur de förmedlar dessa budskap. De teorier som har legat till grund för forskningen är hermeneutik, kritisk diskursanalys och semiotik.Resultatet av de tolkningar som vi gjort i vår analys är; att serien Vilma med hjälp av dess karaktärer förmedlar moraliska budskap till sin målgrupp. Vår tolkning av moraliska budskap är ?budskap som formar en god samhällsmedborgare?.

Illegal fildelning är ett världsomfattande problem som har skapat heta debatter i många länder. I Sverige är den illegala fildelningen ett vanligt förekommande fenomen. För att komma till rätta med denna verksamhet har vår egen upphovsrättslag uppdaterats och den omdiskuterade IPRED-lagen införts. Trots detta är företeelsen illegal fildelning fortfarande vanligt förekommande i dagens Sverige. Den här studien har haft som syfte att undersöka varför personer fortfarande fildelar samt vad som skulle få dem att sluta med denna verksamhet.

The purpose of this study is to first investigate how a group of Syriac women participating in the Syriac/Aramaic Academics Association (SAAF ? Syrianska/Arameiska Akademikerförbundet) at a Swedish university perceive their ethnic identity, and maintain it in the mainstream Swedish society. Furthermore, it considers whether SAAF as an ethnic institution provides an arena for the reproduction of social capital in interaction with the women's families. This study is based on previous research and theories of ethnic identity and its role in the building of social capital within so-called ethnic groups. The method used for this study involves qualitative interviews, to achieve its aims.

Inledning: Begrepp som ?tyst kunskap?, ?praktiskt vetande?, ?erfarenhetsbaserad kunskap? samt ?fronesis? har förekommit under sjuksköterskeutbildningen men fördjupning och praktisk förankring saknades av dessa begrepp. Upplevelsen var att fokus i de praktiska lärandemomenten lades på ett tekniskt kunnande, på bekostnad av kunskaper kring det mellanmänskliga mötet. Detta skapade en diskrepans mellan utbildning och arbete eftersom det förväntas att sjuksköterskan ska besitta denna form av kunskap i arbetslivet. Med denna kunskapsbrist försvåras förståelsen för vad ord som empati, etik, moral och lyhördhet har för betydelse för god omvårdnad samt hur det är relaterat till det praktiska utförandet.

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstår ur dilemman. Dilemmat uppstår när det finns begränsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istället. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete på vårdcentral med fokus på moralisk stress. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i många olika situationer och det som var mest framträdande var tidsbrist samt situationer i telefonrådgivningen. Det fanns ett större vårdbehov än vad det fanns läkartider och då kunde inte distriktssköterskorna ge den vård som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rätt att göra. Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vårdtyngd, lite personal, brist på läkartider och när kommunikationen mellan kollegor och patienter brister.

Bakgrund: En stor del av Sveriges äldre, svårt sjuka befolkning bor sin sista tid i livet på särskilt boende. I personalens uppdrag ligger att främja de boendes självbestämmande men arbetet försvåras av de boendes nedsatta autonomi. Syfte: Pilotstudien syftade till att undersöka personalens upplevelse av den äldres självbestämmande när han eller hon vårdades i palliativt skede på särskilt boende. Metod: Pilotstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av fyra intervjuer med undersköterskor och sjuksköterskor som arbetade på särskilt boende. Resultat: Som manifest resultat framkom fem kategorier: Lindra lidande i döendet, Ta döden i egna händer, Självbestämmande efter omständigheterna, Bo i ett kollektiv och Kommunikation.

This essay focuses on the reception of Yahya Hassan?s debut YAHYA HASSAN in Swedish media, mainly daily newspapers. Following the work of Magnus Nilsson it analyzes the ?reading strategy of the politics of identity? in ?immigrant literature? and outlines structural racism in the literary scene. By bringing attention to the critics? use of this reading strategy, it is possible to unveil the ?ethnic filter? through which literature by Swedish authors with a ?non-Swedish identity? is being read in contemporary Swedish literary criticism.