Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgår ifrån att den identitetsskapande processen i stor utsträckning påverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. Våra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling från lågstadiet till gymnasiet.Den första delen i antologin innefattar barn i åldrarna sju till åtta år och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lärare i skolmiljön. Därefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur de största rikstäckande dags- och kvällstidningarna beskriver ungdomar. Exempel på diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper återfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom området genom att undersöka ett aktuellt material från 2008 och framåt. Detta för att sedan jämföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet består av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvällstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjälp av diskursanalys.

Intentionen med detta arbete har varit att undersöka hur musik används som ett verktyg och en metod för lärande på förskolor i en kommun med musikprofil. Efter avklarade intervjuer har vi samlat ihop vår empiri för närmare analys och bearbetning och därefter kategoriserat det centrala för vår studie. Det som framkommit i studiens resultat är att musik främst ses som en glädjekälla, men också som kultur- och individförstärkare genom individuell utveckling, såsom självförtroende och självkänsla enskilt och tillsammans med andra i en sociokulturell gemenskap. Musik anses vara ett bra verktyg och en bra metod för att förmedla kunskap och förståelse inom andra ämnen i förskolans verksamheter, tillexempel genom temaarbeten och kunskapsförståelse i matematik och språkinlärning. Slutsatsen av denna studie är att pedagogerna är medvetna om musikens utvecklingspotential i lärandesammanhang, att de även anser att de borde använda sig mer av den som ett lärandeverktyg i det dagliga arbetet..

Mot bakgrund av den dokumenterat goda effekt träning har på psykisk och fysisk ohälsa och möjlighet till träning på arbetstid som många arbetsgivare erbjuder sina anställda, syftade denna kvalitativa studie till att få förståelse för vad som styr anställdas vilja att delta i erbjudna träningsmöjligheter. Datamaterialet tolkades med induktiv tematisk analys och baserades på halvstrukturerade intervjuer med sex personer. Resultatet visade att attityden till träning var betydelsefull för intervjupersonernas beslut att delta i erbjudna aktiviteter. Attityden kunde i sin tur kopplas till personernas självförtroende och self-efficacy. Företagets friskvårdspolicy och anställdas tillgång till aktivt stöd av friskvårdspersonal, såväl som utbudet av träningsaktiviteter upplevdes ha betydelse för viljan att engagera sig i träning.

Denna studie är en magisteruppsats i socialpsykologi inom programmet personal och arbetsliv vid Växjö Universitet. Syftet med studien är att undersöka hur förändringsprocessen från manuellt till ett i huvudsak datoriserat arbete skett på två arbetsplatser, samt undersöka hur personalen upplevt processen. Tidigare forskning, vilken jag tar upp i studien, visar att upplevelsen påverkas av faktorer såsom ålder och kön, motivation, social gemenskap, egenkontroll, delaktighet, förändringens faser, tilltro till ledningen, datorinteraktionen, datorstöd och acceptans för datasystemet.Arbetsplatserna i studien är Försäkringskassan i två län, ett i södra Sverige och ett i norra Sverige. Anledningen till att jag valde just dem är att de samtidigt införde det nya datasystemet som innebar en övergång från manuellt arbete till ett arbete huvudsakligen styrt av datorn. Personalens uppfattning av datasystemet i de båda länen, skiljer sig dock åt mycket enligt den mätning som genomförs två gånger varje år.

Studien innefattar Röda korsets hela kommunikation gällande ebolautbrottet i Västafrika via det sociala mediet Twitter mellan den 1:a och den 31:a oktober 2014. Studien förhåller sig teoretiskt till strategisk kommunikation och syftar specifikt till att titta på Röda korsets strategiska kommunikation i samband med ebola-krisen. Studien berör relevanta områden som anseende, gemensam identitet och gemenskap men också förtroende- och relationsskapande kommunikation samt dialog.Genom ansatsen kvalitativ innehållsanalys har materialet kodats och tematiserats i tre steg för att dels titta på vad som kommuniceras men också hur det kommuniceras. Den inledande tematisering av materialet innefattar samtliga 345 tweets under hela oktober 2014 på tre valda Röda korset konton, Internationella rödakorskommittén (ICRC), Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens (IFRC) och Svenska Röda korset. Materialet genomgår i det här läget en inledande tematisering i form av en geografisk tematisering som en del i urvalsprocessen.

Studien undersöker känslomässiga reaktioner vid kooperativt spelande, vilka som är gemensamma för båda spelarna och hur de påverkas av hur svårt spelet är. Arbetet utgick från studier av spelares emotionella reaktioner på spel och teorierna om Flow. Spelet Sanctum användes i en serie tester där mätningar utfördes på två spelare med hjälp av rapportformulär, pulsmätare och hjärna-till-datorgränssnittet Emotiv EPOC. Studien fann att spelarna ibland upplevde samma känslor när de spelade tillsammans och att den ökade svårighetsgradens huvudsakliga effekt var att förändringarna i känslorna blev skarpare och större. Det tycktes huvudsakligen vara motgångar som splittrade spelarnas upplevelser.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till högläsning, yttre betingelser kring högläsning och val av litteratur samt användning av tekniska hjälpmedel. Studien har baserats på en enkätundersökning som besvarats av 77 föräldrar med barn i åldrarna sex till tio år. Resultatet visar att i stort sett alla föräldrar läser högt för sina barn någon gång i veckan och att de anser att högläsning framför allt främjar barns språk- och läsutveckling. De menar också att högläsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring ämnen som tas upp i böckerna. Föräldrarnas högläsning minskar för äldre syskon som uppnått egen läsförmåga och orsaken till detta är bland annat yngre syskons val av litteratur, att föräldrarna anser att barnet ska träna upp sin egen läsfärdighet och tidsbrist hos föräldrarna.

Syftet med vårt arbete är att undersöka högläsningens och läsmiljöns betydelse i förskola och i förskoleklass. I litteraturgenomgången gör vi en historisk tillbakablick på synen på barn, böcker och högläsning. Här beskrivs även hur högläsningen kan utveckla språket, fantasin, ge inspiration till att lära sig läsa, öka intresset för skriftspråket och ge stunder med gemenskap, närhet och trygghet. Vi intervjuade lärare i förskola och förskoleklass och har tittat på när, hur och varför de arbetade med högläsning. Läsmiljön undersöktes och även om det förekom samarbete med biblioteket.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland.

Ångest inför statistikämnet (Statistics anxiety) försämrar prestationerna och kan få studenter att undvika statistikstudier. Syftet med studien var att undersöka ifall studenter som upplevde ett stödjande klassrumsklimat (Sense of Community) hade mindre statistikångest. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i upplevd Statistics anxiety och Sense of Community mellan campus- och distansstudenter. En webbenkät besvarades av 13 campusstudenter och 28 distansstudenter i åldrarna 20-51 år (M=29,4). Statistiska analyser visade inget samband mellan de båda begreppen i analys med samtliga studenter, däremot fanns ett positivt samband för studenter i årskurs två.

Trots människans mångfacetterade karaktär spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra människor. Den slutsats vi drar är att arbete har en central roll i de flesta människors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en människas vardag vilket bidrar till en människas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpå arbete betraktas som åtråvärt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för människors identitetsskapande.

Bakgrund: Samhället står idag, till följd av 40-talisternas förväntade pensionsavgångar, inför en omfattande generationsväxling. Således ställs allt högre krav på gynnsam kompetens- försörjning inte minst inom kommunal sektor. För att möta problematiken är Traineeprogram inom denna sektor en växande trend varför vi såg det som ett intressant studieobjekt att utvärdera Traineeprogrammet Skåne Nordväst.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera traineeprogrammets bakgrund, process och utfall, att utifrån det organisations- pedagogiska perspektivet förklara programmets utfall på individ och organisationsnivå samt att diskutera principer för utveckling av traineeprogram.Metod: De metodologiska utgångspunkterna för den empiriska studien är en kvalitativt inriktad fallstudie med induktiv ansats och ramfaktormodellen som struktur.Resultat: Genom att studera traineeprogrammet i sin helhet framgick en rad kritiska moment som kan sägas ha haft påverkan på det i stort gynnsamma utfallet. För att skapa en förklarings- modell relaterades resultatet till former av utveckling och kollektiva lärprocesser. Detta diskuterades sedan med avseende på hur syftesuppfyllelsen i programmet är beroende av synen på utveckling, som formning eller emergent.

Eastern Europeans in Gotland is an essay with the purpose to find out how persons born in Eastern Europeans countries have adapted and integrated on Gotland. European community and notions about other groups of immigrants on Gotland have been relevant questions besides. The results of the essay show that the conditions for adaptation and integration are very different between the periods of time and for the individuals, depending on how they arrived to Sweden. The migrant workers quickly adapted to the labour market and had good premises to be in a position of financial independence. The demands of skills were low in the 60?s, but as a result of this, many of them didn?t learn the Swedish language very well and during the crisis in the 90?s they were no longer that attractive on the labour market.

Syftet med studien är att studera hur de historiska mönstren på en bruksort, i fråga om arbetsmarknad och genuskontrakt, kan tänkas påverka ungdomar i valet att flytta eller stanna. Med utgångspunkt i statistik presenteras studiens problemformulering vilken fokuserar på den negativa befolkningsutveckling som råder i Värmland i allmänhet och Hagfors i synnerhet. Merparten av dem som flyttar är ungdomar och framförallt är det flickor med tjänstemannabakgrund som väljer att lämna hemorten. Studier som verifierar utvecklingen tas upp och uppsatsens perspektiv etableras.   Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data från åtta respondenter varav fyra är kvinnor och fyra är män.