Syftet med denna uppsats är att undersöka vad handledning för socialarbetarna har för funktion, det vill säga vad målet är med att ha handledning och vad innefattar handledning inom socialt arbete, men också om vad socialarbetarna själva önskar få ut av sin handledning och om de är nöjda med den handledning som de får idag. Jag har valt att ta reda på om socialarbetarna upplever sig ha nytta av sin handledning och om de anser sig bli stöttade i deras klientärenden och deras mående med att jobba professionellt med andra människors problematik genom handledningen. Även handledarens roll och uppgift i handledningen är också något jag valt att kort behandla och ta upp i min uppsats. Detta syfte uppfyller jag genom att besvara mina frågeställningar:? Vad för funktion fyller handledning för socialarbetare enligt teoretikerna?? Vilka funktioner borde handledning fylla enligt socialarbetarna?? Vad anser socialarbetarna om handledning i grupp?För att få svar på dessa frågeställningar så intervjuade jag sex socialarbetare från Göteborg som vid dessa intervjutillfällen fick regelbunden handledning.

Syfte: Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor ställs inför inom geriatrisk omvårdnad, samt hur de hanterar situationer då etiska dilemman uppstår. Studien syftar även till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman på arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman på avdelningarna.Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anställda på geriatriska avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige.Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskärmning i flersalar, medicinering samt vård i livets slutskede var exempel på dessa. Exempel på sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman är att sätta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter.

Hälta är ett vanligt hälsoproblem hos får och är i de flesta fall relaterat till klövarna. Flertalet diagnoser förekommer där fotröta, orsakad av bakterien Dichelobacter nodusus, sannolikt är den mest fruktade och bekymmersamma. Då ett får blir halt krävs först och främst en korrekt ställd diagnos för att kunna vidta relevanta åtgärder. Syftet med denna studie var att undersöka kunskapen hos svenska fårägare och veterinärer gällande förmågan att ställa korrekt diagnos på vanliga klövsjukdomar hos får, samt att se om utbildning i ämnet ökar kunskapen. Studien baserades på en webbenkät i vilken de svarande fick bedöma foton av sex olika sjukliga förändringar.

Sverige anno 2014 är ett land tydligt påverkat av globalisering och mångkultur, där människor från alla världens hörn, med olika geografiska och kulturella bakgrunder möts för att interagera, kommunicera och samspela med varandra. Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur individerna på en svensk arbetsplats, med tydlig mångkulturell prägel, uppfattar möjligheterna till samarbete och interaktion. Arbetsplatsen vi valt för denna undersökning är en multinationell snabbmatskedja, och mer specifikt två av dess restauranger i Uppsala och Stockholm. Då organisationen där arbetet sker i sig har möjlighet att på olika sätt påverka de anställdas beteende så fokuserade vi även på denna aspekt för att få en heltäckande bild av arbetsplatsens och arbetets förutsättningar och dynamik. Det empiriska materialet, som samlades in genom såväl kvalitativa intervjuer som observationer i fältet, analyserades med hjälp av begrepp och teorier från Ahrne och Brunssons (2011) organisationsteoretiska begreppsapparat och Blumers symboliska interaktionism (1989).

Denna studie syftar till att undersöka lärares förutsättningar att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar i grundskolan. För att uppfylla detta syfte valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem lärare som är verksamma inom olika åldrar i grundskolan. Intervjuerna fokuserade på lärarnas uppfattningar om vad en elev i kris är, hur lärarna anser att elever i kris bör bemötas samt vilken beredskap lärarna själva anser att de har för att möta elever i kris. Vårt resultat synliggjorde att lärare har en tämligen bred uppfattning av vad en elev i kris, de talade om allt från personliga individuella kriser till stora offentliga katastrofer. Genom intervjuerna framkom att lärarna ansåg att elever i kris kan mötas med samtal som bland annat går ut på att läraren ska bekräfta eller uppmuntra eleven. Då lärare som undervisar i de äldre åldrarna menade att elever i kris kan uppleva svårigheter med skolarbetet ansåg de att krisdrabbade elever kunde gynnas av anpassad undervisning.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger inom grundsärskolan arbetar med formativa bedömningsprocesser. Frågeställningen handlar om hur pedagogerna synliggör kunskapskraven för elever som har en utvecklingsstörning, hur de följer upp elevernas lärprocesser samt vilka verktyg de använder i det formativa arbetet med eleverna. Jag har genom semistrukturerade intervjuer undersökt hur verksamma pedagoger tänker kring kunskapsbedömningen i grundsärskolan, hur de utmanar eleverna och vilka förutsättningar eleverna ges för att utveckla sina förmågor. För att finna svar på studiens frågeställning har jag tagit del av litteratur kring formativa arbetsprocesser samt intervjuat fyra pedagoger inom grundsärskolan som alla har en lång erfarenhet inom skolans värld. Studiens resultat visar att det arbetas på ett formativt sätt där elever på olika sätt får vara en del i sin kunskapsinhämtning men vad det gäller att analysera resultat, utvärdera och förändra undervisningen var det ingen pedagog som använde sig av detta för att förändra sin undervisning. Resultatet visar också att rektor och huvudman har en stor del i hur det arbetas i grundsärskolan kring formativa bedömningsprocesser.

Uppsatsen syfe är att beskriva lärares uppfattningar om värdegrund och ledarskap och relationen där emellan. Undersökningen utgår från följande frågor: Vilka kvalitéer, egenskaper och ledarkompetenser betraktar läraren som väsentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lärare om begreppet värdegrund? Hur ser lärare på relationen mellan värdegrund och ledarkompetens och hur upplever läraren sambandet mellan värdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna består därmed av två teman: värdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgår från Tomas Englund, Jürgen Habermas samt Susanne Linnér. Metoden bygger på en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, där sex gymnasielärare har deltagit i djupintervjuer.

Efter sin specialistutbildning börjar barnmorskor i ett helt nytt yrke, vilket kan innebära rädsla och osäkerhet, men även spänning och positiv förväntan. Det behövs stöd i form av till exempel ett välstrukturerat mentorskap. För att kunna ge god vård och etablera en förtroendefull relation till kvinnor och deras familjer behöver barnmorskorna själva vara trygga i sin yrkesroll. Syftet med studien var att få kunskap om barnmorskors upplevelse av att bli självständig i sin yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Under de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar, den så kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer. Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Bilden av lärares arbetssituation som presenteras i media är vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lärarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. Ungefär hälften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan härledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lärarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och känner stöd från sina Kollegor. Det finns således två parallella och delvis motstridiga bilder av hur lärare upplever sin arbetssituation.Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lärarna på en F-6 skola anser att de har på sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan påverka lärarnas upplevelse av hälsa i sitt arbete.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlärt beteende och är föränderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvårdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns många människor med annan etnisk och kulturell bakgrund. Människor som emigrerar drabbats av psykisk ohälsa i högre grad än genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och ångest.Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vårdas för psykisk ohälsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie används en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två kategorier framkommer ur resultatet.

Jag vill med denna C-uppsats redovisa vad som är enkelt kontra det som är besvärligt då jag under en period får möjlighet att mixa filmmusik i 5.1 hos Ljudligan. Därutöver vill jag även fokusera på att skildra hur jag löser de problem som uppstår vid mixningen för att slutligen redovisa det som är enkelt att lösa. Med till praktiken har jag en generell förståelse för surround och de olika delmomenten vid mixning.För att lösa de moment som jag upplever som besvärliga kommer jag först att försöka på eget sätt att arbeta fram en bekväm ljudbild. Huruvida jag når ett bra resultat beror dels att jag själv ska bli nöjd, men även på om min handledare hos Ljudligan uppskattar min färdiga produktion. Jag kommer vid behov att fråga de övriga anställda hos Ljudligan för rekommendationer gällande mina problem.

Uppsatsen syfe är att beskriva lärares uppfattningar om värdegrund och ledarskap och relationen där emellan. Undersökningen utgår från följande frågor: Vilka kvalitéer, egenskaper och ledarkompetenser betraktar läraren som väsentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lärare om begreppet värdegrund? Hur ser lärare på relationen mellan värdegrund och ledarkompetens och hur upplever läraren sambandet mellan värdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna består därmed av två teman: värdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgår från Tomas Englund, Jürgen Habermas samt Susanne Linnér. Metoden bygger på en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, där sex gymnasielärare har deltagit i djupintervjuer.

Syftet med vår studie är att genom intervjuer och enkät undersöka, kartlägga och belysa hur lärare i Jönköpings kommuns grundskolor årskurs 4-6, utifrån Lpo 94 och andra styrdokument, arbetar och tänker runt sin undervisning och skapar intresse för de naturorienterande (No) ämnena.Undersökningen har skett i tre av kommunens skolområden där 33 lärare, 20 kvinnor och 13 män, har besvarat en enkät varefter fem av informanterna även har intervjuats. Detta i syfte att få en fördjupad förklaring av undervisningstankar och val av arbetssätt. Urvalet av skolor har skett slumpmässigt som i sin tur har påverkat vilka lärare som besvarat utlämnad enkät. När det gäller vilka lärare som intervjuats har detta skett genom att lärare visat sitt intresse.Resultatet av undersökningen blev att de flesta lärare anser att Lpo 94 och deras egna kunskaper styr och påverkar innehållet i No-undervisningen. Faktorer som lokal arbetsplan i No, läromedel och Kollegor spelar en mer underordnad roll.Lärarna väljer ofta arbetssätt där experiment, läsa och berätta och utomhuspedagogik ingår, men under senaste åren har även läromedel som Natur och Teknik för Alla (NTA-lådor) m.m.