Inom ett grossistföretag i dagligvaruhandeln finns två grupper av arbetstagare som är utsatta för speciella risker och krav. Det gäller rangerare som lastar bilarna nattetid och chaufförer som kör långa arbetspass dagtid.Syftet med detta arbete var att utvärdera data från hälsoundersökning av ovanstående personalgrupper genom att beskriva dessa på gruppnivå och då även se om något/några symptom var mer frekvent förekommande i någon av grupperna. Utvärderingen gjordes också för att se om företagshälsovården och/eller företaget kunde göra något mer för att förbättra hälsan i grupperna.Utvärderingen gjordes av enkät ?Arbetsliv och hälsa? och undersökning/provtagning av sköterska. Den undersökta gruppen bestod av 23 chaufförer och 11 rangerare.I stort sett alla var positiva till undersökningen och såg det som en förmån att få vara med.

Takanen Niklasson, C. Självrapporterad hälsa hos män som genomgått screening av bukaorta. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad 2012. Abdominellt aortaaneurysm (AAA) är den 13:e vanligaste orsaken till dödsfall i västvärlden på män över 65 år och är fyra gånger vanligare hos män än hos kvinnor.

De senaste åren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av långtidsfrånvaro på grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda länderna. I Sverige har debatten om hur detta ohälsotal skall sänkas, förts på olika nivåer och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hälsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt värdet av att kunna identifiera riskpersoner.

De senaste åren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av långtidsfrånvaro på grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda länderna. I Sverige har debatten om hur detta ohälsotal skall sänkas, förts på olika nivåer och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hälsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt värdet av att kunna identifiera riskpersoner.

Inledning: Sjukvården är beroende av frivilliga bloddonatorer. Det behövs alltid fler bloddonatorer då vi med dagens sjukvård kan utföra alltmer avancerad kirurgi samt rädda och hjälpa allt fler sjuka samt skadade, med hjälp av blod från frivilliga donatorer.Syfte: Syftet var att undersöka vilka skäl som anges till att inte donera blod, samt undersöka om viljan att ge blod skiljer sig beroende på kön, ålder och om man har yrkes- eller studieanknytning till sjukvård. Syftet var också att undersöka vilka faktorer potentiella blodgivare anger som motiverande till att donera blod.Metod: Denna uppsats baseras på en kvantitativ tvärsnittsstudie, bestående av en webbenkät som delats av författarnas på det sociala mediet Facebook. Enkäten vände sig till personer som enligt blodcentralens kriterier får donera blod, totalt inkom 90 svar, med ett bortfall på totalt 11 personer. Enkäter analyserades sedan kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet SPSS.Resultat: Studien visar att den vanligaste orsaken till att respondenten inte gått och donerat blod är att de tillfrågade har tänkt på det men att det inte blivit av.

Jag har tittat på ett av våra anslutna företag och hur de utnyttjat våra tjänster. Företaget har använt merparten av sina medel för företagshälsovård till hälsokontroller för sina anställda. Hälsokontrollerna innehåller en enkät med frågor om hälsa, livsstil och arbetsmiljö. Sköterskan har ett hälsosamtal med patienten, blodtryckskontroll, genomgång av enkäten samt en begränsad blodprovstagning med B-Hb, P-glukos och S-Kolesterol. Sedan görs en sammanställning av sköterskan som återrapporteras till företaget.

Bakgrund: Av de kroniska sjukdomarna i världen orsakar hjärt-kärlsjukdomarna 17,5 miljoner dödsfall per år. Läkemedel som används för prevention mot hjärt-kärlsjukdomar är bl.a. statiner. Enligt Socialstyrelsen hämtade 455 716 patienter ut läkemedel från läkemedelsgruppen statiner från apoteken år 2011. Mellan åren 1988-2012 har Swedis (biverkningsdatabas) fått inrapporterat 24 biverkningsrapporter relaterat till statiner och neurologiska biverkningar som berör syftet i studien (perifer neuropati, polyneuropati, neuropati).

BakgrundMed rätt typ av kost kan man förebygga ett flertal sjukdomar, så som vissa cancertyper, kardiovaskulära sjukdomar, övervikt och högt Kolesterol. Samtidigt visar studier att få människor äter tillräckligt med fisk, fiber, frukt och grönsaker som kan förebygga ohälsa. Skiftarbete är en riskfaktor för bland annat hjärt- kärlsjukdom, övervikt och sömnbrist. Därför är det extra viktigt för skiftarbetande med en hälsosam kost. Med hjälp av en måltidsplanering kan problematiken kring ohälsosamma matvanor förändras tilldet bättre.

Övervikt hos hund är ett växande problem med en rapporterad incidens på 22-40 %. Tillståndet definieras som ett överskott av fettvävnad i kroppen, beroende på rubbad energibalans. Överviktiga individer drabbas ofta av sekundära hälsoeffekter så som diabetes mellitus och insulinresistens, andningsbesvär, förhöjt blodtryck, ortopediska tillstånd och njurproblem. Överviktiga hundar har även kortare livslängd än normalviktiga hundar. Överviktiga hundar har abnormala lipoproteinvärden med högre plasmakoncentrationer av både triglycerider och Kolesterol jämfört med normalviktiga hundar. De har också en rubbad balans av så kallade adipokiner som utsöndras av fettvävnaden.

Vid olika former av hälsoundersökningar ingår lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulär sjukdom. Bestämning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmätning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) är en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom än de traditionella parametrarna LDL- och HDL-Kolesterol då apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

Vid olika former av hälsoundersökningar ingår lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulär sjukdom. Bestämning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmätning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) är en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom än de traditionella parametrarna LDL- och HDL-Kolesterol då apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

Till grund för denna uppsats ligger datamaterial från LSH-studien -Livsvillkor, Stress och Hälsa, som har genomförts av forskare vid Hälsouniversitetet vid Linköpings universitet. Med studien undersöker forskarna hur människors livsvillkor kan ge upphov till stress och hur stress i sin tur kan påverka hälsan. Datamaterialet är insamlat år 2003, det omfattar tio vårdcentraler runt om i Östergötland och består av drygt 1000 individer i åldern 45-69 år jämnt fördelade över ålder och kön mellan vårdcentralerna.Syftet med denna uppsats är att identifiera och försöka justera variationer i resultaten mellan de tio medverkande vårdcentralerna i LSH-studien. Den statistiska analysen är genomförd i tre steg. I steg ett har ett stort antal variabler valts ut från ursprungsmaterialet.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av Kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga Kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.