Sök:

Sökresultat:

2759 Uppsatser om Kognitiva processer - Sida 57 av 184

Processduglighet: en studie av håldimensioner

SSAB HardTech tillverkar säkerhetsdetaljer som till exempel stötfångare till fordonsindustrin. Verksamheten bygger på tekniken att härda borstål i samband med formpressning. Leverantörerna till fordonsindustrin måste kunna garantera att kunden får prima detaljer. Dugliga processer ger upphov till detaljer med rätt mått och därmed behövs inte efterhandskorrigeringar utföras. Då processerna inte är dugliga erfordras en kontroll av samtliga producerade enheter.

Förbättring av kväveretentionsprocesser i sjöar i HYPE-modellen

Hur stor den naturliga kväveavskiljningen är från utsläpp av kväve tills att utsläppet når havet, är väldigt svårt att mäta. Den procentuella avskiljningen, skillnaden mellan brutto- och nettobelastning även kallad retention, skattas därför ofta med vattenkvalitetsmodeller som försöker beskriva de naturliga processer som sker. Beräkningsmodellerna är en förenklad beskrivning av verkligheten och ett hjälpmedel för att få en överblick över t.ex. närsaltsbelastning och retention i ett område.I svenska vatten, sker kväverening främst i sjöar, genom denitrifikation, dvs omvandling av oorganiskt kväve i form av nitrat till kvävgas och permanent sedimentering av föreningar som innehåller oorganiska och organiska kväve. Därför är det viktigt att beskriva processer i sjöar adekvat om trovärdiga modeller för att förutsäga flöden av kväve ska utvecklas och användas.Målet med projektet har varit att förbättra resultatet för beräkning av kväveavskiljning i sjöar för storskalig modellering med S-HYPE främst med avseende på denitrifikation men också i djupare sjöar där modellen idag överskattar kväveavskiljningen.

Naturvistelse och fysisk aktivitet som medel för koncentration? : en experimentell cross-over studie

SammanfattningSyfte:Syftet med denna studie var att undersöka om måttlig fysisk aktivitet hade en akut, mätbar påverkan på koncentrationsförmågan. Vidare var syftet att undersöka om vistelse i naturen/och eller bullrig trafikmiljö hade någon ytterligare/särskild påverkan. Slutligen fanns ett syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarens uppfattning av aktuell koncentrationsförmåga och testresultat.Frågeställningar:? Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter den kognitiva förmågan med avseende på logik och matematisk problemlösning?? Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter förmågan till uppmärksamhet med avseende på selektivitet och vakenhetsgrad?? Ger promenad i skogsmiljö ytterligare eller annan effekt jämfört med promenad i stadsmiljö?? Finns det ett samband mellan bra resultat på logik/matematiktestet och deltagarens upplevda koncentrationsförmåga?Metod:Urvalet bestod av kvinnor och män i åldern 22 till 49 år. 14 kvinnor och 6 män deltog.

SOA ? Tänk efter före Ett organisationsförberedande ramverk inför implementeringen av en tjänsteorienterad arkitektur

SOA (Service Oriented Architecture) är ett koncept för hur affärsverksamheten och informationsteknologin i en organisation ska organiseras med återanvändbara tjänster som skapas utifrån verksamhetens processer. Att införa en SOA ställer höga krav på hela verksamheten då det innebär både ett teknik- och kulturskifte. Därför krävs det att organisationen är väl insatt i det åtagande de har och att förändringsviljan är väl förankrad i alla nivåer och enheter. Genom litteraturgranskning och med stöd av sex kvalitativa intervjuer har i denna uppsats ett organisationsförberedande ramverk arbetats fram med en rad riskfaktorer att beakta inför en SOA-implementering. Ramverket formades slutligen till att innehålla tretton faktorer där samtliga måste fungera i en organisation som ska införa en SOA. Av dessa faktorer kunde fem lyftas fram ytterligare, då de utgör en extra stor risk att bli förbisedda..

Att uppnå kvalitet hos processmodeller med ramverket ITIL : med stöd från modelleringsspråket UML

Detta arbete påvisar ramverket ITIL?s förmåga att uppnå kvalitet hos processmodeller. Arbetet har resulterat i en checklista där kontroll utav kvalitetsfaktorer kan utföras för verksamheter som siktar mot en processmodell med kvalitet. Denna studie har utförts med hjälp utav ett företags processmodeller, som baserade sin modellering på ramverket ITIL. Utifrån checklistan har dessa processmodeller validerats och analyserats.

Den utskrivningsklara multisviktande äldre patientens aktivitetsförmåga och kognitiva funktion. : En jämförande studie avseende boendeform.

Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Designbok till Indiskas marknadsavdelning

Designboken kan liknas vid en visuell manual där regler bland annat läggs för mallar, teckensnitt och trycksaker. Designboken som tagits fram i detta arbete innehåller en informationsdel och en inspirationsdel för att både förtydliga regler inom företaget samt komma med förslag på arbetssätt och idéer till grafisk formgivning. Den grafiska formgivningen i arbetet behandlar exempel för visitkort, brevpapper och broschyrer, men också förslag på mönster och illustrationer till presentpapper och påsar.Syftet har varit att skapa en användarvänlig designbok, där målet är att Indiska ska bli tydlig i sin interna och externa information. Teorier och processer inom informationsdesign har legat som grund för arbetet, då informationsdesign innebär att definiera, planera och utforma innehållet i ett meddelande och förhållandet som det presenteras på..

Att undervisa flerspråkiga elever : Studie om hur några lärare i svenska som andraspråk  och modersmålslärare arbetar språk- och kunskapsutvecklande

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare arbetar med språkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgått från två frågeställningar som är följande: Hur arbetar lärare språkutvecklande? Hur samarbetar lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare? För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lärare där två undervisar i svenska som andraspråk och två undervisar i modersmålet. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssätt som genomsyrar undervisningen består av språkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, ämnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har också kommit fram till att eleverna som deltar i modersmålsundervisning lyckas ha bättre resultat och att respondenter anser att modermålet är mycket viktigt för all inlärning. Dessutom påvisar min studie att studiehandledning på modersmålet och samarbete lärarna emellan är något som kan gynna flerspråkiga elevers kognitiva och språkliga utveckling dock förekommer sådant samarbete alldeles för sällan. .

Barn i sorg - vad innebär ett professionellt förhållningssätt i lärarens möte med barn i sorg

Intresset i vår studie är hur några lärare talar om barn i sorg. I litteraturdelen tar vi bland annat upp skolans uppdrag, barns reaktioner och hur man kan bemöta ett barn i sorg. För att få reda på hur man arbetar med barn i sorg i skolan har vi intervjuat några verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Lärarna talade om att vara lyhörd för elevens behov och visa respekt för eleven och dess familj. De berättade om vilka redskap som de använt sig av i mötet med barn i sorg, och även i den övriga undervisningen när de talat om sorg och död.

EN ANDRA CHANS - PATIENTERS LIVSKVALITÉ EFTER ETT HJÄRTSTOPP

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och ungefär 500 av dessa överlever. Hjärt- kärlsjukdom är vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjärtstopp, andra orsaker till hjärtstopp är lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité påverkades efter att ha överlevt ett hjärtstopp, i resultatet framkom det förändringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening.

EN ANDRA CHANS ? PATIENTERS LIVSKVALITÉ EFTER ETT HJÄRTSTOPP

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och ungefär 500 av dessa överlever. Hjärt- kärlsjukdom är vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjärtstopp, andra orsaker till hjärtstopp är lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité påverkades efter att ha överlevt ett hjärtstopp, i resultatet framkom det förändringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening.

Korrelerar startlereaktion med reaktionstid?

Bilder av potentiella hot upptäcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid än bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjäl också fokus och kognitiva resurser, med en långsammare reaktionstid som följd. Rädsla, som kan mätas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller kognitiv distraktion (långsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera på en visuell probe som lades ovanpå djurbilder, både potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, där ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjärtfrekvens och reaktionstid mättes, varefter korrelationskoefficienter räknades ut.

Korrelerar startlereaktion med reaktionstid?

Bilder av potentiella hot upptäcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid än bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjäl också fokus och kognitiva resurser, med en långsammare reaktionstid som följd. Rädsla, som kan mätas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller kognitiv distraktion (långsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera på en visuell probe som lades ovanpå djurbilder, både potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, där ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjärtfrekvens och reaktionstid mättes, varefter korrelationskoefficienter räknades ut.

Skillnader mellan tvåspråkiga kontra enspråkiga barns läsprestationer: med eller utan läs och/eller skrivsvårigheter?

Studier har visat att tvåspråkiga barn besitter både kognitiva fördelar och nackdelar jämfört med enspråkiga barn. Tvåspråkigas fördelar respektive nackdelar har visat sig vid minne, intelligens, problemlösning och tankeprocesser. Denna studie undersöker om dessa skillnader även infinner sig vid två olika läs test, artikulering och icke- artikulering. Studien innefattar 132 barn uppdelade i fyra grupper; tvåspråkiga (Svenska- Persiska) och enspråkiga (Svenska), med eller utan läs och/eller skrivsvårigheter. Föräldrarnas rapportering har använts för att dela in barnen i problemgrupperna.

Skogsträdgården : Elevers syn på dess innehåll och användning

Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vad elever i årskurs 2 har för syn på en skogsträdgårds innehåll och dess användningsområden. Vad anser de alltså är viktigt att ha med i en skogsträdgård och vad uppskattar de mest med sin vistelse i den miljön. Forskningsfrågorna är: Vad ska en skogsträdgård innehålla enligt eleverna och vad vill eleverna använda en skogsträdgård till? För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med elva elever i årskurs 2 och de kompletterades med fotografier tagna av eleverna. Fyra teman har identifierats i det empiriska materialet: estetiska upplevelser, trädgårdsarbete, förtäring samt trivsel och umgänge.

<- Föregående sida 57 Nästa sida ->