Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

Tack var ökade kunskaper om att larma tidigt, starta hjÀrt-lungrÀddning och utföra defibrillering, överlever dubbelt sÄ mÄnga ett hjÀrtstopp nu som för 10 Är sedan, vilket betyder att sjuksköterskor allt oftare trÀffar pÄ patienter som överlevt. HjÀrtstoppet innebÀr olika förÀndringar i livet, som innebÀr att sjuksköterskor mÄste ha kunskap om eventuella livsförÀndringar efter denna hÀndelse. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livsförÀndringar efter ett hjÀrtstopp. För att öka kunskapen inom detta omrÄde valdes att göra en systematisk litteraturöversikt dÀr bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Fyra teman identifierades och fick rubrikerna fysiska-, psykiska- och kognitiva förÀndringar samt förÀndringar i vardagen.

I Sverige har förekomsten av klamydia ökat hos ungdomarna sedan 1997 och fortsatt stiga under 2000-talet. Den sexuella aktiviteten har förÀndrats till att ha fler tillfÀlliga partners och att skydda sig med kondom Àr inte alltid sÄ sjÀlvklart för de unga. Det kognitiva- och socioemotionella ssteme i hjÀrnan Àr inte fÀrdigutvecklat hos tonÄringarna vilket kan leda till spontana beslut och riskfyllt beteende. Syftet för denna litteraturstudie var att beskriva skolhÀlsovÄrdens hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsÄtgÀrder för att pÄverka ungdomars sexuella risktagande. Event History Calendars, en metod för det individuella hÀlsosamtalet visade efter en mÄnads postintervention en minskning av det sexuella riskbeteendet.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

Vi lever i en vÀrld dÀr mjukvaror spelar en allt större del i vÄrt vardagliga liv. Nya mjukvaror utvecklas stÀndigt, och de blir allt mer omfattande och komplexa. Komplexiteten i dagens mjukvaror gör att stora system inte helt kan förstÄs av en person. Objektorientering, komponenter och högnivÄsprÄk Àr nÄgra av de tekniker som programmerare förlitar sig pÄ för att kunna hantera stora mÀngder av information. Visualiseringar anvÀnds idag i ganska liten utstrÀckning för att förenkla utvecklingsarbetet av mjukvara, vilket Àr konstigt dÄ mÀnniskans hjÀrna Àr starkt visuellt orienterad.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka lÀsinlÀrningsmetoder pedagoger anvÀnder för att lÀra barn att lÀsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig pÄ olika lÀsinlÀrningsteorier. Bakgrund har frÀmst belysts utifrÄn kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig pÄ att ta reda pÄ varför pedagoger valt att anvÀnda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. NÀr jag undersökte metoderna var jag ocksÄ intresserad av att ta reda pÄ om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lÀrandet. Dessutom ville jag Àven se om utrymme gavs Ät alla elever att medverka och ta del av undervisningen.

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att undersöka en grupp unga vuxnamĂ€nniskors förhĂ„llningssĂ€tt till dagens ökade valfrihet och vĂ€ljande. Det empiriska materialet bestĂ„r av intervjuer med ungdomar i Ă„ldern 20-24 Ă„r och har analyserats mot bakgrund av resonemang om individualisering, valfrihet och vĂ€ljande förda av A.Giddens, Z.Bauman, U.Beck och B.Schwartz. GĂ€llandehantering av valmöjligheter utgĂ„r arbetet ifrĂ„n teorier om kognitiva dissonans, ontologisk trygghet samt lokus av kontroll. Även tidigare forskning om ungdomars förhĂ„llningssĂ€tt till valmöjligheter behandlas. Studiens huvudresultat visar att ungdomarna bl.a.

Syftet med studien Àr att belysa och problematisera idrottslÀrares syn pÄ inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsÀttning. Studien grundar sig pÄ det sociokulturella perspektivet samt det interaktionistiska perspektivet. Dessa teoretiska ramar innebÀr att samspel och interaktion Àr ett fundament i individens kognitiva utveckling. Kommunikation Àr verktyget för att utveckla sitt eget och andras lÀrande. Studiens resultat analyseras Àven med utgÄngspunkt ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv.

Inledning: Postoperativ smÀrta hos barn Àr fortfarande ett problem trots förbÀttrade arbetsrutiner och smÀrtbehandling. SmÀrtskattning pÄ barn och speciellt barn med kognitiva nedsÀttningar krÀver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgÀngliga smÀrtskattningsinstrument. PÄ sÄ vis ges alla barn möjlighet att smÀrtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smÀrtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes pÄ Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller NeuromuskulÀr skolios, var mellan 0-18 Är och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smÀrtskattades oftare Àn barn med NeuromuskulÀr skolios. Barn som inte förstod instruktion smÀrtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.

Trafikledare arbetar dygnet runt, Äret runt för att planera tÄgtrafiken i Sverige.  De ser till att tÄgen förs fram sÀkert pÄ ett riskfritt sÀtt men Àven att det Àr sÀkert för de som arbetar lÀngs spÄren (Roth m.fl., 1999; Trafikledare, 2012). Det Àr ett komplext arbete med höga krav pÄ trafikledarna. Denna studie undersöker vilka yttre intressenter och faktorer som pÄverkar trafikledarna, pÄ driftledningscentralen i Hallsberg, frÀmst i störda lÀgen. Studien har sin grund i teoriramverket resilience, dÀr man undersöker hur operatörer arbetar under normala förhÄllanden i sÀkerhetskritiska system.

Depressioner Äterkommer ofta och varje ny depressionsepisod ökar risken för en ny beroende pÄ en allt större kÀnslighet för inre och yttre triggers. Mindfulnessbased Cognitive Therapy (MBCT) har utarbetats av Z. Segal, M. Williams och J. Teasdale som en gruppbaserad behandlingmodell för att förebygga Äterinsjuknande kombinerar mindfulnesstekniker och kognitiv terapi (KBT) för depression.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Bakgrund: NÀr livets slut nÀrmar sig försÀmras ofta patienters kognitiva förmÄgor vilket medför att förmÄgan att uttrycka sin smÀrta verbalt minskar. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smÀrta för att kunna ge god omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smÀrta i palliativ vÄrd av Àldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan anvÀnda sig av sjÀlvskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smÀrta och vilka faktorer de observerade.