Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor.

Människors yrkesval och syn på framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. Människans kognitiva förmågor är ett av elementen som påverkar yrkesvalsprocessen, men är också kanske en bidragande orsak till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Hur människor ser sig själva i den framtida yrkesrollen kan också vara en anledning till varför det finns en könsskillnad på arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ?Possible self?, vilket de definierade som självbilden i framtida situationer.

Lindrig kognitiv sto?rning (eng. mild cognitive impairment, MCI) a?r en term som bo?rjade anva?ndas pa? 1990-talet fo?r att bena?mna personer med kognitiva tillsta?nd i gra?nsomra?det mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen a?r att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen fo?r att i framtiden kunna sa?tta in behandling tidigare a?n idag.

Normaltryckshydrocefalus (NPH) är ett sjukdomstillstånd där patienten får förstorade ventriklar. Detta leder till symtom som gångrubbningar, kognitivanedsättningar samt inkontinens. På åtta universitetssjukhus i Sverige görs utredningar av personermed misstänkt NPH, men det är endast på sex av dessa sjukhus som arbetsterapeuterna deltar i utredningarna.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters uppfattning om sin egen medverkan vid utredning av personer med misstänkt normaltryckshydrocefalus.Metod: För att samla in data gjordes telefonintervjuer med öppna riktade frågor, till hjälp använde sig författarna av en intervjuguide. Analys av data gjordes genom kvalitativ innehållsanalys.Deltagande: Sex arbetsterapeuter deltog i studien, de jobbade alla med utredningar av normaltryckshydrocefalus. Arbetsterapeuternas främsta uppgift i utredningen är att bedöma den kognitiva förmågan och aktivitetsförmågan hos patienterna.Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman och nio kategorier.

Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet.Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om den stressreducerande drycken NOA relaxation, innehållande L-theanin och Citronmeliss, har någon fysiologisk samt psykologisk effekt på kvinnliga ishockeyspelare vid konsumtion. Studien undersökte även hur ishockeyspelarnas prestationsförmåga vid kognitiva datortester påverkades vid intag av NOA relaxation. Hypotesen för denna studie är att drycken NOA relaxation har en lugnande, fokusgivande samt stressreducerande effekt både psykologiskt och fysiologiskt på deltagarna.MetodI studien har 7 kvinliga ishockeyspelare deltagit. Deltagarna antingen studerade eller var arbetslösa, åldersspann mellan 17 till 22 år (medelålder 20). Tre stycken testtillfällen utfördes, det första tillfället då deltagarna enbart fick pröva på de kognitiva datortesterna.

På Solåkrabyn utanför Järna bor och arbetar psykiskt funktionshindrade vuxna. Den socialterapeutiska inriktningen gör att alla ska ha sysselsättning utifrån sin egen förmåga.I Madelene Knutströms Trädgårdsgrupp är sysslorna årtidsanpassade. Just nu förbereds det för inför julmarknaden, men Afram hinner ändå leta efter småkryp..

Stroke är en av våra stora folksjukdomar och årligen insjuknar 35 000 människor varav 20 procent är mellan 19 och 64 år. Det innebär stora omställningar i livet för de yngre iarbetsför ålder som insjuknat i stroke då de ofta har en familj att ta hand om och ett arbete att gå till. Syftet med studien varatt belysa faktorer som påverkar de yngre patienterna vid återanpassning till livet efter stroke. Studien genomfördessom en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom det att de yngre patienterna främst upplevde att information, rehabilitering, stöd och dolda funktionshinder är de faktorer som mest påverkar återanpassningen till livet efter stroke.

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan människor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jämföra hur verkställigheten av den dagliga verksamheten i två kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner beträffande inflytande, medbestämmande, självbestämmande och individuell anpassning. Syftet har också varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlägger och dokumenterar brukarens behov och önskemål inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.

Bakgrund: Cirka 10 000 hjärtstopp sker varje år i Sverige. De flesta hjärtstoppen sker utanför sjukhus. Få personer överlever ett hjärtstopp. De som överlever kommer oundvikligen få en påverkan på sitt liv.Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens livskvalité efter att överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhuset.Metod: En systematisk sökning och granskning utifrån studiens syfte av befintlig litteratur genomfördes. Tio artiklar inkluderades i resultatet.Resultat: Vid analysering av artiklarna växte teman fram: livskvalité samt påverkande faktorer för livskvalité så som kognitiva funktioner, kedjan som räddar liv och det dagliga livet.

Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor.

Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka brukarnas perspektiv på det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum och sätta deras uppfattningar om stödet i relation till dels verksamhetsföreträdarnas bild av vad som erbjuds, dels verksamhetens övergripande mål.Vad erbjuder verksamheten enligt verksamhetens företrädare, brukare respektive policydokument?Vad utgör stöd enligt brukarna respektive verksamheten?Hur artikuleras verksamhetens mål av verksamhetsföreträdare, brukare och i policydokument?Utgör stödet en väg/medel för att nå målen?Metod och material: För att kunna besvara frågeställningarna har jag valt att samla in dokument som använts av och producerats i verksamheten samt att genomföra en gruppintervju med verksamhetsföreträdarna och enskilda intervjuer med sju brukare. Jag har använt mig av kvalitativ innehållsanalys för att analysera det insamlade materialet.Huvudresultat: Brukarnas perspektiv på det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum stämmer för det mesta överens med den bild verksamhetsföreträdarna har. Det erbjudna stödet kan indelas i emotionellt stöd, rådgivning om rättigheter och möjligheter samt praktiskt stöd. Brukarna och verksamhetsföreträdarna delar en uppfattning om att stödet kan leda till att vissa av verksamhetens övergripande mål uppfylls, men att mål som kräver samhällsförändringar inte kan uppnås av verksamheten..

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet hos personer som genomgått en amputation av en extremitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av artiklar har utförts i databaserna Medline, Cinahl och genom manuell sökning i några av artiklarnas referenslistor. Sjutton artiklar valdes för analysen, som genomfördes på ett systematiskt arbetssätt där fynden i artiklarnas resultat grupperades i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av checklistor.Resultatet visade att patienter som amputerats fick hela sin existens förändrad. Faktorer som gav lägre livskvalitet hos patienterna var smärta, sämre fysisk funktion, minskad rörlighet och psykisk ohälsa.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar.