SammanfattningDatum: 2007-06-10Uppsatsnivå: C-uppsats i Industridesign, Innovativ design C KT 2130, 10 poängFörfattare: Emma LundinLindtorpsgatan 8a632 27 Eskilstuna0736 ? 49 72 01Titel: Läris ? Ett roligt inlärningshjälpmedelBakgrund: Hjälpmedelsinstitutet gav i uppdrag att utforma ett hjälpmedel för personer med kognitivt handikapp. Barn i särskolan har ofta ett kognitivt handikapp och har svårt för inlärning och att omforma sina kunskaper. Efter självupplevda erfarenheter av att undervisa och att bli undervisad är användningen av spel och tävlingar ett väl fungerade sätt som, enligt min åsikt, idag inte används i tillräckligt stor utsträckning för inlärning i skolan. Detta är något som eleverna i särskolan borde få ta del av i ett hjälpmedel som underlättar deras kunskapsinhämtning.Syfte: Syftet med arbetet är att ta fram ett portabelt hjälpmedel för elever på särskolan som underlättar deras inlärning och gör det på ett roligt sätt.Tillvägagångssätt: Författaren har valt att arbeta med litteraturstudier, idégenerering, skissning och därefter samtala med personer inom området kring olika idéer och uppslag.

Syftet med denna studie var att, med hjälp av ett neuropsykologiskt testbatteri, undersöka huruvida kognitionen är påverkad gällande uppmärksamhet och exekutiva funktioner hos patienter som lider av multisystemsjukdomen Dystrofia Myotonika typ 1. Syftet var också att, med hjälp av självskattningsskalor, undersöka hur de drabbade själva uppfattade sin situation i detta avseende. Insamlade data från en patientgrupp bestående av 33 individer med konstaterad Dystrofia Myotonika typ 1 jämfördes med data från en kontrollgrupp bestående av 25 friska individer. Resultatet visade att patientgruppen genomgående presterade sämre än kontrollgruppen på de neuropsykologiska testerna. Resultaten på självskattningsformulären gick i linje med detta, vilket tyder på att patientgruppen, generellt, delvis är medveten om sina kognitiva svårigheter.

Med en ansats i kognitiva teorier om de omedvetna processer som kan ligga bakom fenomenet intuition undersöks i denna kvalitativa studie begreppet ?intuitiva användargränssnitt? på djupet. En teorisyntes om vad intuition är och hur det fungerar presenteras. I en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer frågas interaktionsdesigners om deras definition av begreppet intuitiva användargränssnitt. Resultaten från undersökningen ställs därefter i relation till det teoretiska materialet.

Detta arbete behandlar en undersökning rörande grupprogrammens funktioner och användningsområden. Fyra grupprogram har analyserat och en kartläggning har gjorts över vilka funktioner som kan räknas som standardfunktioner. Dess standardfunktioner har sedan utgjort det ramverk som använts för att undersöka hur grupprogrammen används ute i företagen. Ett antal företag från olika branscher valdes ut för att ingå i undersökningen. Informationen har samlats in med hjälp av guidade enkäter.

I denna rapport beskrivs användning av Bluetooth i laservapen, även en fördjupning inom Bluetooth. Vi fick i uppgift att skriva en manual om hur konfigurationen av laservapnen gick till. Vi skulle ta reda på så mycket som möjligt om Bluetooth lösningen, vilka funktioner som fanns och vilka funktioner som kunde implementeras samt att ta reda på hur man implementerar ett program till vapnen..

Studiens syfte var att kartlägga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utsträckning rekommenderas av sakkunniga på området till brukare med kognitiva svårigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frågeställningar var att undersöka vilka diagnos- och åldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjälpmedel som rekommenderas. Kartläggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkät. Målgruppen för kartläggningen var de som arbetar med kognitiva hjälpmedel inom Sveriges landstings hjälpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting).

Taluppfattning är grundläggande för all matematisk utveckling. I denna rapport har vi valt att analysera två olika läromedel i matematik för årskurs 1 och 2. Syftet med rapporten var att undersöka hur taluppfattning hanteras i de båda läromedlen samt vilka kognitiva nivåer (grundat på Blooms taxonomi) som stimuleras. Vi hade även för avsikt att undersöka omfattningen av konkretisering i de analyserade läromedlen. En del av vårt syfte var även att jämföra dessa två för att ta reda på om det förekommer skillnader/likheter läromedlen emellan.

Denna studie syftar till att integrera lämpliga funktioner och koncept typiska för sociala nätverkssidor i ett kommunikationsverktyg med avsikt att förenkla och stödja kommunikation mellan kollegor i team och projekt.  Designprocessen bestod av tre faser. I fas ett avgjordes genom en Pugh-matris vilka funktioner och koncept som hade störst potential för integration. I fas två integrerades dessa i en digital prototyp av det redan existerande kommunikationsverktyget Briteback. I fas tre identifierades användbarhetsproblem hos den framtagna prototypen.

Syftet med denna litteraturöversikt var att granska sällskapsdjurs inverkan på dementa personer boende på äldreboende hälsa och välbefinnande. Många människor har demenssjukdom, ca 140 000 personer i Sverige lever med demens varav ungefär hälften bor på äldreboende. Personer med demenssjukdom får ofta kognitiva nedsättningar och svårighet med att klara dagliga aktiviteter. Redan under 1700-talet började användningen av sällskapsdjur generellt inom vården. Detta har utvecklats genom åren och idag har ett 20-tal kommuner i Sverige börjat använda sig av bland annat hundar i vårdande syfte inom äldrevården.

Studien syftar till att undersöka hur den svenska versionen av WAIS-IV förhåller sig till sin föregångare WAIS-III. Samma försökspersoner testades vid två olika tillfällen med såväl WAIS-IV som WAIS-III för att undersöka om det förelåg skillnader mellan försökspersonernas testresultat från de två olika versionerna. Resultatet visade att det för hela gruppen försökspersoner förelåg signifikanta positiva och starka korrelationer mellan jämförda index och deltest, vilket tyder på att jämförda index och deltest mäter liknande kognitiva konstrukt. Avseende index; IK Hela skalan (HIK) förelåg i samtliga grupper, oavsett administrationsordningen för de två versionerna av skalorna, en signifikant högre genomsnittlig IK-poäng vid testning med WAIS-III jämfört med den genomsnittliga IK-poäng som erhölls vid testning med WAIS-IV. Denna differens kan tolkas som en konsekvens av Flynn-effektens påverkan på försökspersonernas genomsnittliga poängresultat.

I detta examensarbete undersöks hur några lärare arbetar med skrivandet av faktatexter i skolans tidigare år, samt hur de upplever att skrivandet påverkar elevernas kognitiva utveckling och skrivutveckling. I denna studie har tio yrkesverksamma lärare deltagit genom en enkätundersökning, svaren har sammanställts och analyserats. I studien har även intervjuer genomförts på två yrkesverksamma lärare, dessa har transkriberats, sammanställts och analyserats. Olika teorier samt arbetssätt baserat på olika författares erfarenheter och pedagogiska förhållningssätt lyfts fram i denna studie, även hur de anser att de kan påverka elevernas skrivutveckling och kognitiva utveckling.    Studien visar att skrivandet av faktatexter påverkar elevernas skrivutveckling samt kognitiva utveckling på olika sätt beroende på vilket arbetssätt läraren väljer att använda.     Slutsatsen är lärarens förhållningssätt till och kunskaper om skrivandet av faktatexter påverkar valet av arbetssätt..

I en IT-värld med växande antal standardiserade API:er såuppstår möjligheten med delade tjänster. Istället för att fleraenskilda bolag utvecklar egna liknande tjänster så kan deistället gå samman och tillsammans utveckla en gemensamdelad tjänst. En sådan tjänst skulle då kommunicera motrespektive bolags implementation av ett standardiserat API.Tanken är att flera bolag ska kunna använda sammaapplikation men bara se sin egen data.Den här studien undersöker hur en sådan applikation ska seut. Vilka funktioner är nödvändiga för att kunna hantera dedata fås av de olika API:erna. Arbetet delas in i faser därman först undersöker vilka funktioner som är nödvändiga.Sedan implementeras ett par demoapplikationer för attkontrollera att funktionerna fungerar som de ska.

Syftet med uppsatsen är att undersöka barnets musikaliska utveckling i åldrarna 0 till 10 år. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och på vilket sätt musikpedagogen kan förhålla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning på området och med hjälp av intervjuer förankras denna forskning i pågående pedagogiskt arbete. Resultaten pekar på kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

SAMMANFATTNINGFör att möjliggöra öppen hjärtkirurgi används hjärt-lungmaskin som leder blodet i en bana utanför kroppen sammankopplat med kroppscirkulationen. Möjliga komplikationer efter kirurgi med stöd av hjärt-lungmaskin kommer från det centrala nervsystemet och kan ge upphov till kognitiva symtom, dessa komplikationer har ökat sedan 70-talet. Kognitiva nedsättningar kan påverka både patientens livskvalitet och sjukvårdens ekonomi. Risker med att opereras med stöd av hjärt-lungmaskin är embolier, hypoperfusion, anestesi och inflammation. Detaljerad information till patienter som ska genomgå hjärtkirurgi gör dem mer förberedda på eventuella komplikationer.

Nivå Civilekonomuppsats , VT 2011Nyckelord Styrelsens funktioner, styrelsens komposition, familjeföretag.Problemformulering Vilka faktorer är det som avgör i vilken utsträckning styrelsens funktioner betonas?Syfte Syftet med arbetet är att förklara styrelsens funktioner i familjeföretag.Uppsatsens metod Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen, då det byggts upp en teoretisk referensram som sedan empiriskt prövats på ett visst område. Det ges även plats för en induktiv ansats, för att kunna komma åt fler aspekter som teorin inte tar upp.Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas styrelsens funktioner och hur olika faktorer kan tänkas påverka dessa funktioner. Det utvecklas hypoteser utifrån vilka faktorer som påverkar styrelsens komposition och funktioner.Empirisk metod I detta kapitel förklaras det vilken undersökningsmetod som använts och hur det empiriska materialet har samlats in. I kapitlet beskrivs det också hur det empiriska materialet har analyserats.Slutsats Studien visar att det finns en negativ korrelation mellan VD och styrelsens komposition och en positiv korrelation mellan fler generationer i familjen och styrelsens komposition.