Att drabbas av stroke innebär ofta kognitiva funktionsnedsättningar. Betydelsen av en snabb bedömning av strokepatienters kognitiva funktioner i det akuta skedet efter en stroke betonas i flera studier. Syftet med den här studien var att med hjälp av en enkätundersökning kartlägga de kognitiva bedömningar som genomförs av arbetsterapeuter på landets strokeenheter. Undersökningsgruppen utgjordes av arbetsterapeuter på 58 strokeenheter. Det insamlade materialet bearbetades med beskrivande statistik.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Delar av dagens samhälle fortsätter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. Själva grunden för hur organisationer ser ut förändras och pekar mot ett allt mer distribuerat sätt där människor kan interagera med varandra utan att vara på samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i användbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstå när användbarhet brister men har hittills främst studerats ur ett enanvändarperspektiv. Syftet med den här rapporten är att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlängningen kan leda till en tydligare förståelse kring SKAMP.

Bakgrund Psykisk oh?lsa ?r ett v?xande folkh?lsoproblem som p?verkar patienter i alla ?ldrar. Inom somatisk akutsjukv?rd upplever sjuksk?terskor ofta utmaningar i m?tet med patientgruppen och patienterna sj?lva k?nner av stigmatisering och en oj?mlik v?rd. Syfte Syftet med litteratur?versikten ?r att sammanst?lla kunskap om sjuksk?terskors upplevelser av att m?ta patienter med psykisk oh?lsa i somatisk akutsjukv?rd.

Bakgrund F?rstoppning k?nnetecknas av sv?righeter att t?mma tarmen, vilket leder till h?rd avf?ring och minskad tarmt?mningsfrekvens. Tillst?ndet p?verkar h?lsan negativt, men uppm?rksammas s?llan som ett allvarligt problem av v?rdpersonal. Detta leder till att ?ldre personer inte alltid f?r det st?d och de omv?rdnads?tg?rder som de beh?ver.

Stroke är den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna. Upp till ca 65 % får någon form av kognitionsnedsättning. Den kognitiva förmågan är avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för känslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbättring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta ?r ofta f?rekommande inom barnsjukv?rd, d?r venpunktion ?r en vanlig orsak. Enligt lag har barn r?tt till delaktighet, individanpassad information och b?sta m?jliga v?rd, vilket inkluderar att skyddas fr?n on?digt sm?rtsamma procedurer. Trots evidensbaserade riktlinjer f?rebyggs inte alltid procedurrelaterad sm?rta optimalt.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?kade matpriser p?verkar ink?p av h?lsosamma livsmedel av h?lsosamma livsmedel i hush?ll med respektive utan barn.Metod: Studien genomf?rdes med en webbaserad enk?t som spreds via bekv?mlighetsurval i digitala kanaler, kompletterat med sn?bollsurval. Enk?ten bestod av standardiserade fr?gor samt filterfr?gor f?r barnfamiljer. Det insamlade materialet analyserades med deskriptiv statistik och gruppj?mf?relser, samt en manifest kvalitativ inneh?llsanalys av fritextsvaren.Resultat: Resultaten visade att hush?llens upplevda ekonomiska marginaler f?r att k?pa h?lsosamma livsmedel samt strategier f?r att hantera ?kade matpriser var relativt likamellan hush?ll med och utan barn.

Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur barnets perspektiv kommer fram i domstolars bed?mningar i m?l om barnfridsbrott. Fokus ligger p? hur barns utsagor v?rderas, hur domstolar definierar vad det inneb?r att ett barn har ?bevittnat? v?ld samt hur barnets upplevelser ges betydelse i domstolarnas bed?mningar. Studien bygger p? en kvalitativ flerfallsstudie av 16 domar fr?n tingsr?tt och hovr?tt i V?stra Sverige mellan 2021 och 2025.

Återhämtning från akuta episoder vid bipolära syndrom, samt skattningar av fungerande i vardagen för patienter med bipolära syndrom, har i tidigare forskning visat sig korrelera med uppmärksamhet, verbalt minne, exekutiva funktioner och arbetsminne. Föreliggande studie undersökte dels om dessa kognitiva funktioner korrelerar med funktionsskattningar, men också med beteendemått. Undersökningen skiljer sig från tidigare forskning då den även undersökt hur väl samma kognitiva domäner korrelerar med funktionsskattingar vid en senare uppföljning, och hur väl dessa samband liknade de vid en samtidig skattning. Resultaten visade dels att framförallt uppmärksamhet och exekutiva funktioner korrelerade med funktionsskattningar vid en samtidig mätning. Vidare föreföll det som att framförallt uppmärksamhet och olika former av minnesfunktioner korrelerade med funktionsskattningar gjorda vid uppföljningen.

I denna uppsats tänker jag undersöka mekanismen för den mänskliga uppmärksamheten. För detta ändamål har jag lyft ut definitionen av uppmärksamheten ifrån definitionen av medvetandet. Jag är intresserad av att redovisa min åsikt om den rena uppmärksamheten. Den delen av uppmärksamheten som bara är en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. Utifrån denna definition ser jag en viktigdel av uppmärksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och från de högre delarna av vårt kognitiva system.

Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande.Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.