Ikoniska auktoriteter är personer som tillskrivs sådan betydelse att de kommit att symbolisera delar eller aspekter av samhällslivet eller epoker i historien och som kan sägas ha haft ett betydande inflytande på samhället och kulturen. I studien undersöktesom ikoniska auktoriter påverkar oss mer eller annorlunda än andra källor. I ett experiment fick högskolestudenter uppdelade i fyra grupper läsa en text under hög elaboration om en psykologisk teori där variablerna ikonisk auktoritet och personligrelevans manipulerades. Deltagarna ombads sedan skatta vilken trovärdighet de ansåg att teorin hade. Studien ställde upp två hypoteser: att hög ikonisk aukto-ritet skulle öka den skattade trovärdigheten och personlig relevans minska den.

Bakgrund: Cirka 10 000 hjärtstopp sker varje år i Sverige. De flesta hjärtstoppen sker utanför sjukhus. Få personer överlever ett hjärtstopp. De som överlever kommer oundvikligen få en påverkan på sitt liv.Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens livskvalité efter att överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhuset.Metod: En systematisk sökning och granskning utifrån studiens syfte av befintlig litteratur genomfördes. Tio artiklar inkluderades i resultatet.Resultat: Vid analysering av artiklarna växte teman fram: livskvalité samt påverkande faktorer för livskvalité så som kognitiva funktioner, kedjan som räddar liv och det dagliga livet.

Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor.

Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar.

Forskning kring arbetslöshet har ofta fokuserat på bemästringsstrategier (eng. coping strategies), men flera studier har även pekat på betydelsen av tron på den egna förmågan (eng. self-efficacy) och den kognitiva tolkningen (eng. cognitive appraisal) för valet av bemästringsstrategi. Genom att mäta individens tro på den egna förmågan, den kognitiva tolkningen och bemästringsstrategier syftar denna undersökning till att identifiera de faktorer som sannolikt leder till försämrad generell mental hälsa och längre tids arbetslöshet.

I uppsatsen undersöks vad 16 ungdomar med ångestsyndrom upplevt varit verksamt i behandling. Ungdomarna har haft samtalsbehandling på BUP-mottagningen, antingen i Kramfors eller i Sollefteå. Syftet med uppsatsen har också varit att ta reda på i vilken utsträckning terapeuterna på dessa mottagningar har använt sig av vissa kognitiva nyckelbegrepp i samtalsbehandlingen och om ungdomarna uppfattat dessa begrepp och om de tyckt att de varit till nytta. Syftet var dessutom att se om terapeuternas olika utbildningsnivå i kognitiv terapi inneburit någon skillnad i användandet av begreppen i samtalen.Utvärderingen har skett med hjälp av genomgång av journaler och telefonintervjuer med ungdomarna.Resultatet visar att ungdomarna i hög utsträckning fått hjälp av samtalsbehandlingen och ungdomarna påvisar också många andra hjälpsamma faktorer. De har också i hög utsträckning uppfattat och ansett sig hjälpta av samtalen utifrån vissa kognitiva nyckelbegrepp.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa.I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i ämnet Idrott och hälsa?Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna? Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en övergripande bild av vårt undersökningsområde samt för att kunna testa vårt resultat statistiskt. Vi använde en enkätmetod till studien och enkäten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. Frågeformuläret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade på fyra olika gymnasieskolor. Resultat: Resultatet av vår enkätstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hälsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva på sin fritid, aktiva inom någon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Bakgrund: Studien undersökte hur deltagarna affektivt och kognitivt upplever en fallbeskrivning som simulerar en oförutsedd situation i en kontorsmiljö. Det beskrivna fallet handlar om en personalfråga och kräver ett omedelbart beslut eftersom en försening kanske inte bara påverkar arbetsprestationen och klimatet i organisationen, men också kan leda till att organisationen förlorar ett kontrakt med en långsiktig inkomst.Method/DesignStudien är en explorativ och oberoende design som genomfördes vid Karlstads universitet. Deltagarna var 72 studenter i två olika kurser, personal- och arbetsliv och psykologi. Data för denna undersökning samlades in genom en enkät som mätte deltagarnas kognitiva (Situationsuppfattning efter Kleins RPD-modellen, 1993) och affektiva reaktioner (PANAS, Watson, Clark, & Tellegen 1985) på fallbeskrivningen. Den affektiva och kognitiva reaktionen backades upp av två tester som mäter en persons priorierade sätt att bearbeta information (PMPI, Burns och D'Zurilla, 1999) och att hantera situationer (Personal Temperament efter MBTI-skala).

Trots att en stor del av befolkningen är arbetslösa saknas forskning på hur arbetslösheten påverkar individens kognitiva förmågor. Föreliggande studie undersöker effekten av arbetslöshet på episodiskt och semantiskt minne samt visuospatial förmåga. Även könsskillnader testas. Med resultat från tidigare forskning om de arbetslösas negativa psykosociala situation som grund hypotiserades att de arbetslösa skulle prestera sämre på test som mäter episodiskt minne, semantiskt minne och visuospatial förmåga. De arbetslösas psykosociala situation undersöktes med självskattning av variablerna stress, depression och sociala nätverk och kognitiv förmåga mättes med 16 olika kognitiva test.

I denna studie är syftet att belysa vilka effekter som underhållningsspel kan ha på motivation och koncentration samt även undersöka om spel kan användas för att förbättra den kognitiva prestationen. Konkret ställs frågan vilka förändringar som sker i reaktion, korttidsminne och perception efter att ha spelat Gradius 3 samt vilka orsaker som ligger bakom dessa förändringar. Resultatet pekar entydigt mot att spelandet har en positiv effekt och förbättrar den kognitiva förmågan. Särskilt när det går bra i spelet och man får ett flow kan prestationen maximeras, vilket överensstämmer med Csíkszentmihályis flowteori. Det flow som uppstår i spelet ger en euforisk känsla av tillfredsställelse som stimulerar motivation och koncentration, vilka båda är förutsättningar för bättre prestation.

Begreppet likhet har en central roll inom kognitionsvetenskapen och är betydelsefullt för beskrivningar av flertalet kognitiva processer. I denna rapport behandlas kontexters påverkan på utfallen av likhetsjämförelser. Det har tidigare visats att hänsyn till relationslikheter i likhetsjämförelser har ett samband med tillämpandet av den kognitiva process som på engelska kallas för structural alignment. Det har dessutom visats att den utsträckning i vilken structural alignment tillämpas beror av kontextfaktorer såsom hur de objekt som jämförs presenteras. Sambandet mellan kontext och hänsyn till relationslikheter vid likhetsjämförelser behandlas i denna rapport.

Kognitiv coaching hjälper individer att utveckla positiva tankar, känslor och beteenden. Kognitiv coaching kan användas av egenföretagare, entreprenörer, företagsledare och privatpersoner. Syftet med denna undersökning är att se hur kognitiv coaching kan framgångsrikt används som metod för att minska stressen samt balansera motivationen och prestationen hos individer. Detta skulle kunna ske genom kognitiva coachingens inflytande på gamla och negativa tankar, känslor och beteendescheman.Vårt arbete har en kvalitativ karaktär och hermeneutiken har använts som metod eftersom tolkning har gjorts utifrån redan befintlig fakta. Avsikten med vår empiriska undersökning har varit att se hur kognitiv coaching uppfattas och tillämpas av individen.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om deltagande föräldrars upplevelser av projektet ?Aktiv Förälder?. Studiens frågeställning var: Hur upplever deltagande föräldrar i projektet ?Aktiv Förälder? dess innehåll och mening? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där intervjuer genomfördes med fem deltagande föräldrar och projektledaren. Gemensamt för föräldrarna var upplevelsen av att nätverket kring dem hade påverkats och utökats, och att det nu utgjorde ett stort stöd för föräldrarna.