Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som anvÀnds i Ärskurs 1-3 pÄ en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt pÄ applikationernas egenskaper och innehÄll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi anvÀnde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss pÄ vilket matematiskt innehÄll applikationerna har, vilka kognitiva processer (utifrÄn Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlÀrningsprocesser Àr konkreta till abstrakta.  Studien belyser forskning och litteratur om anvÀndningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning.

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har pĂ„ flera sĂ€tt underlĂ€ttat arbetet för mĂ„nga anvĂ€ndare, men kan ocksĂ„ bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstĂ„r pĂ„ den moderna arbetsplatsen, dĂ€r tekniken Ă€r en mobil och integrerad del av anvĂ€ndarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv pĂ„ interaktionen mellan mĂ€nniskan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den hĂ€r uppsatsen föreslĂ„s ett distribuerat perspektiv pĂ„ mĂ€nniskans interaktion med teknik för att skapa en ökad förstĂ„else för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut pĂ„ fĂ€ltet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för anvĂ€ndaren. Även en vĂ€lbeprövad enkĂ€t om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Denna uppsats syfte har varit att att undersöka maskuliniteten i Karl Ove KnausgÄrds Min kamp andre bok med utgÄngspunkt i Judith Butlers performativitetsteori och R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. HÀr ovan har jag stÀllt konstnÀren mot familjefadern, det inre mot det yttre för att utforska splittringen av maskuliniteten, dess performativitet och dess underliggande ideal. I samröre med familjelivet har jag upptÀckt tydliga tendenser till en upplevelse av feminisering och en fruktan för detta. I sÀllskap med andra mÀn infinner sig Àven en kÀnsla av underlÀgsenhet.           Jag har med stöd av Jonas Frykman och Claes Ekenstams manlighetsstudier pÄvisat att Karl Oves maskulinitetsideal pÄminner om  den manssyn som uppstod i samband med borgerlighetens framvÀxt i slutet pÄ 1800-talet, och den frigörelse frÄn hemmen som mÀnnen genomgick.

Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoÀng C, inom Àmnet arbetsterapi.Svensk titel: Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel för personer med demens.Engelsk titel: Occupational therapist?s experience of and knowledge about prescribing cognitive aids for people with dementiaFörfattare: Urvi Mistry och Sofia ThorinHandledare: Ingvor PetterssonDatum: 2011-12-12Antal ord: 8077Sammanfattning: Sveriges befolkning blir allt Àldre och dÀrmed ökar Àven gruppen av mÀnniskor som drabbas av Äldersrelaterade sjukdomar, bland annat demens. Demens Àr en progredierande sjukdom som pÄverkar personens aktivitetsförmÄga negativt. I tidigare undersökningar framkommer ett behov av att öka kunskapen om kognitiva hjÀlpmedel inom demensvÄrden. Tekniska framsteg har öppnat nya möjligheter för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar.

MÄnga mÀnniskor lider av kognitiva funktionsnedsÀttningar. Det kan försÀmraförmÄgan att anvÀnda teknik och leda till att mÀnniskor gÄr miste om mÄnga verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hÀnsyn till kognitiva funktionsnedsÀttningar i utvecklingen avmobilapplikationer Àr utmanande dÄ vissa grÀnssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebÀr design som möjliggör anvÀndande föralla mÀnniskor.

Lojalisterna Àr protestanernas motsvarigheten för IRA för katolikerna. Den hÀr uppsatsen syftar till att förklara varför de finns och hur de har agerat sedan frÄn blodiga söndagen till lÄngfredeavtalet. Vad de har haft för mÄl och medel med sin kamp..

Bakgrund: UngefÀr 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som Àr en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. UngefÀr 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsÀttningar. Dessa nedsÀttningar kan orsaka svÄrigheter i vardagen och hÀr blir arbetsterapeutens roll framtrÀdande.Syfte: Att ta reda pÄ vilka rehabiliterande interventioner som kan tillÀmpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsÀttningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes dÀr databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehÄllande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

Denna uppsats Àr en kritisk granskning av Samuel P. Huntingtons modell att förstÄ vÀrldspolitiken utifrÄn, som han presenterar i boken The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. Granskningen utgÄr frÄn en analys av hans grundlÀggande begrepp, ?civilization? och ?clash?, och frÄn ytterligare en analys av hur hans modell skiljer sig frÄn andra modeller om vÀrlden. Med hjÀlp av dessa analyser diskuterar jag rimligheten i den tes som han stÀller upp och konsekvenserna som hans förutsÀgelser och policyrekommendationer fÄr, för att sedan kunna bedöma om hans modell Àr anvÀndbar eller inte.

Detta arbete undersöker om det fanns nÄgra grafiska preferenser hos barn i Äldrarna 10-12 Är samt om tidigare teorier inom den kognitiva utvecklingsteorin Àven gÄr att applicera pÄ spelgrafik. Som bakgrund till undersökningen gÄr arbetet igenom forskning kring lÀrospel, immersion samt kognitiva utvecklingsteorier.Som material till undersökningen skapades en 3D-miljö med en sÄ fotorealistisk grafik som möjligt, utöver detta samlades miljöbilder frÄn elva andra spel med varierad grad av realism in. Undersökningen utfördes med hjÀlp av strukturerade intervjuer i vilka respondenterna fick svara pÄ vilka miljöbilder de gillade bÀst och vilka de gillade minst.Resultatet visade att kognitiva utvecklingsteorier inte gÄr att applicera pÄ spelgrafik dÄ den avgörande faktorn om en miljö gillades eller inte var respondentens tidigare erfarenheter med spel, inte graden av realism. De grafiska preferenserna pÄverkades ocksÄ av respondentens tidigare erfarenheter med spel. Slutsatsen skulle kunna bevisas bÀttre om en och samma miljö med varierad realism anvÀnts. .

SamhÀllsfunktioner och andra typer av tjÀnster erbjuds i allt högre grad via webben. För att inte riskera att stÀnga vissa grupper ute frÄn de fördelar denna utveckling erbjuder, behöver tjÀnster pÄ webben göras tillgÀngliga Àven för grupper med sÀrskilda behov. Gemenskap och delaktighet Àven för grupper med sÀrskilda behov kÀnnetecknar ett demokratiskt IT-samhÀlle. FörmÄgan att hantera tid Àr central i mÀnniskans liv. WebbtjÀnster som vill erbjuda sina anvÀndare kognitiv tillgÀnglighet mÄste ta hÀnsyn till tidsförstÄelse som en kognitiv aspekt.

Bakgrund: Fibromyalgi Àr ett syndrom och ett kroniskt tillstÄnd som orsakar smÀrta, ömhet och stelhet i rörelseorganen. Fibromyalgi karaktÀriseras ocksÄ av sömnstörningar, fatigue, Ängest, depression och problem med tarmfunktionerna. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera sin situation. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Resultat: Kvinnor med fibromyalgi upplevde en oförutsÀgbar fluktuerande och utbredd smÀrta, en stÀndigt nÀrvarande fatigue, stelhet samt kognitiva svÄrigheter.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Syftet var att beskriva förekomst av risk för eller undernÀring samt vanligast insatta och typav förebyggande ÄtgÀrder bland personer i sÀrskilt boende samt att undersöka om det fannsskillnader i förekomst av risk för eller undernÀring hos personer med neuropsykologiskaproblem jÀmfört med personer utan sÄdana problem. Studien hade en beskrivande ochjÀmförande design med kvantitativ ansats. Datat inhÀmtades frÄn kvalitetsregistret Senioralert. Deltagarna i studien utgjordes av 341 personer frÄn en kommun i Mellansverige.Resultatet visade att 41,9 % hade risk för eller var undernÀrda enligt MNA-SF. BMI <22poÀng hade 23,5 %.

Demenssjukdom innebÀr en successiv förlust av sÄvÀl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmÄgan hos personer med misstÀnkt eller diagnostiserad demens och hur den förÀndras över en period av tre Är. Vidare var syftet att jÀmföra den förÀndrade funktionsförmÄgan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av Àldre. Materialet till denna studie hÀmtades frÄn tvÄ forsknings- och utvecklingsprojekt, DemensvÄrd i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien anvÀndes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.