Bakgrund: Ordinationer med dosering som innebÀr att tabletter skall delas förekommer pÄ 10 % av alla recept i Sverige. Ordinationer med delade tabletter kan upplevas som ett problem hos patienten. Detta kan leda att följsamheten till sin medicinering pÄverkas negativt. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur apotekskunder upplever sin medicinering med delade tabletter.Metod: Intervjustudie med apotekskunder, >18 Är, som har en ordination med en dosering som innebÀr att tabletterna behöver delas.Resultat: Av 412 inkluderade apotekskunder uppgav 30 % av studiepopulationen att de upplevde problem med delningen av tabletterna. Vanliga problem var att tabletterna var för hÄrda och svÄra att dela, att det blir olika stora delar, att tabletterna gÄr sönder/bli smulor/smÄdelar.

VÀrphönor lever ofta i trÄnga burar och det tas lite hÀnsyn till deras naturliga beteende. Hönornas kognitiva förmÄgor kan ge oss kunskap om nÀr deras vÀlfÀrd kan vara hotad. TvÄ experiment utfördes i syfte att undersöka om hönor kan ha deklarativa representationer av ett sandbad. Före experimenten depriverades hönorna frÄn sandbad för att öka deras motivation. I experiment 1 fick de lÀra sig att springa i en gÄng till en mÄlbox med strö som fanns bakom hörnet.

Syftet med denna studie Àr att beskriva situationen idag för tre tonÄrsflickor med Asperger syndrom (AS) och berörda familjers kamp för att fÄ den hjÀlp de behöver vid utslussningen till eget boende. Vidare Àr syftet att beskriva tvÄ privata företags arbete med att ta hand om personer med AS, och liknande diagnoser, samt att beskriva deras arbete att sprida kunskapen om detta i samhÀllet. Studien baseras pÄ en litteraturstudie samt intervjuer med familjer till tonÄrsflickor med AS och tvÄ privata företag som arbetar med AS. Ett resultat av studien var att personer med AS oftast inte klarar av att leva ett helt sjÀlvstÀndigt liv utan behöver stöd och hjÀlp för att kunna leva sÄ sjÀlvstÀndigt som möjligt. Ytterligare resultat var att kommunernas kunskap om AS, och deras ekonomiska möjligheter att underlÀtta situationen för personer med AL, varierar.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om musiken i datorspel kan pĂ„verka anvĂ€ndarens problemlösningsförmĂ„ga. Ämnet Ă€r nĂ€stintill outforskat, sĂ„ musikstudier frĂ„n Ă€mnesomrĂ„den som t.ex. reklam, film och bilkörning har studerats för att bygga upp en teoretisk grund. DĂ€r framkom att bland annat tempo och ljudklang Ă€r avgörande för hur ett musikstycke skall pĂ„verka anvĂ€ndarens kognitiva processer. För att ta reda pĂ„ om musik pĂ„verkar problemlösningsförmĂ„gan i datorspel gjordes en kvantitativ undersökning i ett labb dĂ€r försökspersoner fick spela ett enklare pusselspel med varierande bakgrundsmusik.

I syfte att undersöka om och hur lÀrarens instÀllning till problemlösning och undervisning förhÄller sig till elevens tÀnkande har vi vÀnt oss till tre klasser i skolÄr 3. I vÄr teoretiska förankring har vi ur ett konstruktivistiskt perspektiv utgÄtt frÄn vad, hur och varför. I undersökningen fick eleverna tvÄ problemlösningsuppgifter som de skulle lösa individuellt och semistrukturerade intervjuer gjordes med lÀrarna till klasserna. Resultatet visade att klassen med problemlösande undervisning hade sÀmst resultat men störst variationer i lösningarna. UtifrÄn vÄrt analyserade resultat och tidigare forskning ser vi betydelsen av en variation i undervisningen, bÄde nÀr det gÀller problem, metod och arbetsform för att nÄ den viktiga djupa förstÄelsen..

Titel: Fostran som pedagogiskt projekt. Bilden av ?problembarnet? i statens offentliga utredningar. (The bringing up of pupils as an educational project. The image of ?the problem child? in governmental committees).   This study focuses on the image of the problem child as it appears in two texts (from the 1940s and 1970s) of governmental committees on Public Health (SOU) and the new school law (Ds 2009:25, will be implemented in July 2011).

I den interpersonella teorin menar man att varje mĂ€nniskas framtrĂ€dande relationserfarenheter finns representerade i nĂ„got som blivit denna persons latenta relationsmönster eller schemata. Är dessa interpersonella mönster inkongruenta kan det leda till interpersonella problem och psykisk ohĂ€lsa. Enligt denna teori kan stimulerande relationer, som t ex i en gruppbehandling, leda till bĂ€ttre kognitiv förmĂ„ga och mer kongruent interpersonellt mönster, vilket pĂ„ sikt underlĂ€ttar relaterande till andra. Uppsatsens syfte var att beskriva interpersonella mönster och problem hos ungdomar i en gruppbehandling i termer av tvĂ„ instrument: Central Relationship Questionnaire (CRQ) och Inventory of Interpersonal Problems (IIP). Resultaten visade hur ungdomarnas interpersonella mönster och problemprofiler sĂ„g ut före och efter behandlingstiden.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur ekonomiska och psykosociala faktorer kan pĂ„verka motivation pĂ„ en avdelning i en statlig myndighet i Sverige. Avdelningen bestĂ„r av tvĂ„ filialer, benĂ€mnda filial A och filial B, vilka utgjorde studiens fokus. De ekonomiska och psykosociala faktorerna avgrĂ€nsades till att enbart bestĂ„ av ersĂ€ttning, trivsel, stöd och egenkontroll, eftersom dessa utpekats som problemomrĂ„den av de aktuella filialerna som studien berör. Ämnet motivation avgrĂ€nsades genom Vrooms (1964) perspektiv och undersökningen baserades pĂ„ hans kognitiva processteori Expectany Theory.För att besvara studiens forskningsfrĂ„ga utfördes nio stycken semistrukturerade intervjuer, fyra pĂ„ filial A och fem pĂ„ filial B. Resultatet visar att problemomrĂ„dena trivsel, stöd och egenkontroll innehöll faktorer som bidrog till motivation och att problemomrĂ„dena ersĂ€ttning, trivsel och stöd bestod av komponenter som reducerade motivation..

En av de vanligaste biverkningarna som patienter med cancer fÄr Àr cancerrelaterad fatigue (CRF). Symtomen pÄ CRF kan vara trötthet, oro och utanförskap. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur patienter upplevde CRF. Litteraturöversikten Àr baserad pÄ tio kvalitativa artiklar och för att hitta dessa artiklar anvÀndes databaserna Cinahl och PubMed. Studierna analyserades utifrÄn en femstegsmodell som resulterade i fyra huvudkategorier: Att kÀnna sig helt utmattad, Att uppleva en inre kamp, Att inte kÀnna igen sig sjÀlv och Att förlora sin plats i livet.

Bakgrund: Anorexia Nervosa Àr en psykisk sjukdom som innebÀr en förÀndrad kroppsuppfattning med sjÀlvsvÀlt. Lidandet kan ses som en inre kamp dÀr sjukdomen tagit makten över anorektikerns sjÀlvkÀnsla. Sjukdomen kan kÀnnas som en identitet pÄ grund av att den Àr en sÄ stor del av den drabbades liv. Behandlingen utförs individuellt med strÀvan att vÀnda viktnedgÄngen. Detta kan vara svÄrt och stressfullt för patienten, dÀrmed Àr stöd och trygghet frÄn de nÀrstÄende personerna av stor vikt för ett tillfrisknande.

Bakgrund: MÄnga mÀnniskor lider idag bÄde psykiskt och fysiskt av svÄrlÀkta bensÄr och smÀrta Àr det mest pÄtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svÄrigheter och pÄverkan pÄ dagligt liv. För att fÄ en helhetsbild av patienters livssituation stÀlls höga krav pÄ sjuksköterskor och mÄnga gÄnger saknar personal rÀtt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv pÄ att leva med svÄrlÀkta bensÄr.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrÄn 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes. UtgÄngspunkten var att fÄ fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: SmÀrta (att vara styrd och att hÀrda ut), begrÀnsningar (att vara ensam och en inskrÀnkt vardag), skam (att skÀmmas för sin kropp och att drabbas av lÄg sjÀlvkÀnsla), kamp (lidande och hopp i lÀkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (kÀnna tillit och förtroende och kÀnna brist pÄ tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krÀvs för att patienters lidande ska minskas samt att vÄrdpersonalen bÀttre ska kunna bemöta patienters behov..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. FörĂ€ldrarnas liv efter förlusten förĂ€ndras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten Ă€r förĂ€ldrarna i stort behov av stöd frĂ„n sina nĂ€tverk. De mĂ„ste lĂ€ra sig att leva med förlusten och de fĂ„r kĂ€mpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur förĂ€ldrarna upplevde vĂ€lbefinnande respektive lidande upp till tvĂ„ Ă„r efter att deras barn avlidit i cancer.

Bakgrund: Bröstcancer Ă€r idag en av de vanligaste cancersjukdomarna och som har ökat konstant de senaste tvĂ„ decennierna. Årligen insjuknar cirka 7000 kvinnor i bröstcancer vilket motsvarar ungefĂ€r 15-20 fall per dag. Lidande, vĂ€lbefinnande, att ingĂ„ i en vĂ„rdrelation, kommunikation och information Ă€r begrepp som ingĂ„r i en mĂ€nniskas livsvĂ€rld. Begreppen beskriver hur en mĂ€nniska upplever sin egen vĂ€rld och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt Ă€ven hur unik den kan vara. Med livsvĂ€rld menas den vĂ€rld vi lever i och stĂ€ndigt Ă€r omgivna av.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa Àmnestraditioner i skolÀmnet historia för gymnasiet utifrÄn exemplet; de populÀraste utlagda/publicerade lÀromedlen pÄ Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av tvÄ av de populÀraste texterna/lÀromedlen frÄn Lektion.se för att besvara frÄgorna: Vilka Àmnestraditioner finns representerade bland de populÀraste lÀromedlen? Och vilka Àmnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera Àmnestraditioner sÄ undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar pÄ att det i mÄnga fall Àr en traditionellt faktaspÀckad historieundervisning dÀr den svenska mannen Àr norm i en genetisk framstÀllning av historien som styrs av strukturella förÀndringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrÀdda.

The share of problem gamblers increased for men between 18-24 years old during the period 1999-2009, while the share were steady or decreased for other classes of population. This study examines the relation between this development of problem gambling and the Swedish gambling market. The factors that are studied are the functioning of the market with a focus on the new Internet market for gambling, the games and the underlying risk factors in those, the marketing and other factors outside the gambling market. First a large literature review was made to map the development as detailed as possible. After that a qualitative analysis of the content in television commercials was done to see if they were made for the problem group.