Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom, som främst drabbar motorik, men även kan påverka psykosociala och kognitiva funktioner. Studiens syfte var att kartlägga aktiviteter och upplevd delaktighet hos en grupp personer med Parkinsons sjukdom (n = 10). En semistrukturerad intervju gjordes med genomgång av aktiviteter under ett dygn. Data analyserades utifrån aktivitets- och delaktighetsdomänerna i ICF. Jämförelse med tidigare forskningsresultat visade att personerna i den aktuella undersökningsgruppen ägnade mer tid åt personlig vård, men mindre tid åt vila och TV-tittande.

Örebro Universitet                                                                Institutionen för hälsovetenskap och medicinArbetsterapi Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet arbetsterapiSvensk titel: Mobiltelefon som kognitivt hjälpmedel för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - arbetsterapeuters erfarenheter.Engelsk titel: Mobile phones as cognitive aids for persons with neuropsychiatric disorders - occupational therapists´ experiences.Författare: Therese Eklöf Malmgren, Linda SödermanHandledare: Kajsa Lidström HolmqvistDatum: 2012-05-09Antal ord: 7752Sammanfattning: Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med förskrivningsbara och icke förskrivningsbara mobiltelefoner som kognitivt hjälpmedel för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Användandet av mobiltelefon och smartphone ökar för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och arbetsterapeuterna behöver öka kunskapen om detta. De sex deltagande arbetsterapeuterna valdes genom bekvämlighetsurval. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultatet presenteras i fem kategorier och fem underkategorier som beskriver arbetsterapeuters erfarenheter av mobiltelefon som kognitiv hjälpmedel. Arbetsterapeuterna beskrev att klientens nätverk var en viktig del för att användningen av handifon skulle fungera. Resultatet visade att arbetsterapeuterna följer förskrivningsprocessen för kognitiva hjälpmedel vid förskrivning av handifon.

The present study aimed to replicate Tversky & Kahneman's' survey of 1981 The Asian Disease Problem. A survey was conducted on the Internet (N = 200). An identical problem was added, yet with The Swine Flu as the disease. This was done to be able to investigate if there are any order effects, and also if it matters whether the mentioned disease is fictional or real. The results show the same results as Tversky & Kahneman already noted; positively and negatively framed problems generate different responses from the participants.

The purpose of this paper was to describe how a phenomenon is constructed into being a social problem, by studying articles on honour killing in the Swedish daily press and in the technical journal Socionomen. The main questions were: can different discourses on honour killing be identified, and if so, have they changed over time, and are there differences between the discourses identified in the daily press and in Socionomen? The method used was a qualitative analysis of discourse influenced by Faircloughs Critical Discourse Analysis. The main conclusion was that honour killing has been textually constructed as a social problem in the studied media. There was one main discourse which clearly pointed out groups as bearers and victims of the social problem.

Denna uppsats är en diskursanalys om hur några olika tidningar framställer bostadsområdet Jakriborg. Centralt för uppsatsen är att förstå vilka diskurser som ligger till grund för de ideal som skapat Jakriborg och även se till de reaktioner som Jakriborg är ett svar på.Det framkommer bland annat två ideal vilket allt annat relateras till i materialet. För det första: det gamla traditionella idealet. För det andra: 1960-70 tals projekt. Meningen åt Jakriborg skapas och artikuleras genom att jämföras och visa på motsats med 1960-70 tals projekt.

This study illuminates one part of the mathematic teaching in school, which is mathematical problem solving in groups. It examines teacher?s and student?s ideas about what conditions it takes to be able to learn in groups. Further on, it studies the importance of group structure when it comes to working with mathematical problem solving in groups from a process focused and/or a product focused learning. Through observations of student groups and interviews with the students and the mathematic teachers, the material has been compiled and analysed under three different headings: conditions for learning in a mathematical problem solving situation, importance of group structure in a mathematical problem solving situation and process versus product.

"The Value of Knowledge - Towards a Virtue Epistemological Position" The classical question, first posed in Plato's Meno, concerning the value of knowledge constitutes the starting point of this essay. Value analysis has long been neglected in epistemologist's accounts until its re-emergence with the tradition called ?virtue epistemology?, in particular with scholars following Ernest Sosa. Like virtue ethics virtue epistemological accounts changes the focus from the object to the agent, i.e. from knowledge to intellectual virtue.

Denna uppsats redogör för hur sociologin samt svensk självmordsprevention konstruerar självmord som problem. För att ringa in detta har socialkonstruktionistiska teorier om sociala problem och förklaringar använts. Dessa teorier har i analysen applicerats på ett varierande material bestående av sociologisk litteratur samt intresseföreningar, socialpolitiska åtgärder och dokument som hör till dessa. Resultaten av denna studie har visat att självmord som avvikande handling ofta är i behov av förklaring. Dessutom framgår det att sociologin koncentrerat sig på självmord som teoretiskt problem vilket medfört konsekvensen att lösningar till stor del uteblivit.

Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (SwedishFinnish Naval Task Group). Länderna har historiskt mycket gemensamt men har också olika utgångspunkter för sina respektive säkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna ? den nationella uppfattningen om sjömakt, jämförs ländernas förutsättningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen används Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrån strategiska och doktrinära nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i ländernas syn på sjömakt.Den svenska utgångspunkten för sjömakt är global där den finska utgångspunkten är terri­toriellt försvar med en internationell ambition.

Syftet med denna studie är att undersöka diskurser inom det sociala välfärdsarbetet utifrån ideologiskt politiska aspekter. Studien grundar sig på artiklar och publikationer från ideologiskt förankrade tidskrifter och organisationer. I arbetet har vi inspirerats av Faircloughs (2003) kritiska diskursanalys, då den inte enbart fokuserar på diskurs utan även strukturerna som påverkar den. I studien kan vi se hur liberala och socialistiska ideal är dominerande inom välfärdsdebatten. Dessa har kommit att bilda två olika diskurser som konkurrerar med varandra om att bli dominerande gällande hur välfärden ska bedrivas.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper och subjektivt välbefinnande. Totalt deltog 108 stycken högskolestudenter, (58 kvinnor och 50 män). Deltagarna besvarade fyra enkäter som mätte optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper utifrån fem-faktor modellen samt subjektivt välbefinnande. En multipel regressionsanalys visade att optimism, neuroticism och samvetsgrannhet förklarar 43.1% av variansen i välbefinnande. Det förelåg ett indirekt samband mellan subjektivt välbefinnande och variablerna kognitiva närmande mål, extroversion och trevlighet, vilket tyder på att de medieras av variablerna i regressionsmodellen.

Den här studien använder Agency-teorin och Stewardship-teorin för att undersöka hur motiverande ett Resultatandelssystem (RS) är för de anställda på en mindre svensk bank. Mer specifikt så undersöks hur påtagliga så kallade Free rider-problem är och vilka bakomliggande orsaker som påverkar vikten av sådana problem. Detta bygger på en rent kvalitativ undersökning baserat på intervjuer med anställda på Leksand Sparbank. Resultaten visar att förekomsten av Free rider-problem inte är så vanlig som Agency-teorin antyder och att detta beror främst på att monetära belöningar inte är den primära motivatorn på banken. Resultaten visar också att RSet inte motiverar på det sätt som det är tänkt, RSet har dock en del andra positiva egenskaper..

The purpose of this study has been to examine how the image of the gambler is described by studying a report published by Folkhälsoinstituet [FHI] and a number of chosen articles from the Swedish Evening Press. Discourse theory has been used both as theory, together with social constructionism, and as a research method. The main conclusions of the study are that three different discourses can be identified: the normal gambler, the professional gambler and the problem gambler. The image of the problem gambler is described as a deviant and problematic minority characterized by loss of control, irrational thoughts and dissociative behaviour. The construction of the problem gambler fills three possible purposes for the state: As a solvable problem to handle criticism against negative consequences of gambling, as an argument to avoid competition on the market and as an individual characterized by loss of control in order to legitimize and make the construction of the normal gambler possible..

Syftet med denna studie är att undersöka den bild som ges av manlighet och manlig identitet i fem olika självhjälpsböcker om manlig identitet riktade mot unga killar.En diskursteoretisk metod har använts för att urskilja vilka olika maskuliniteter som finns representerade i böckerna och hur de inbördes relationerna mellan dessa ser ut. Utöver detta har också de förändringstankar som drivs i böckerna och deras förhållningssätt till makt-relationer mellan könen analyserats.I nästan samtliga böcker finns någon form av konflikt mellan en traditionell maskulinitet, ofta benämnd som machomannen, och en modernare maskulinitet. Exakt vad denna kamp handlar om skiljer sig dock kraftigt åt böckerna emellan. Det kanske största gemensamma draget är dock att mannens sexualitet i samtliga böcker framstår som stark, självklar och mer eller mindre central i alla mäns identitet..