SammanfattningSyfte: Att fÄ en fördjupad förstÄelse av hivsmittades erfarenheter av hur det Àr att leva med sjukdomen i Sverige.Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet definieras hiv som en kronisk sjukdom till följd av bromsmedicinernas utveckling. Detta betyder att de som drabbas mÄste lÀra sig att leva med sjukdomen samt hantera omvÀrldens reaktioner och vÀrderingar som kan vara av diskriminerande/stigmatiserande karaktÀr.Design: En intervjustudie med kvalitativ ansats som utfördes under 2009.Metod: Nio hivsmittade personer intervjuades och dessa intervjuer analyserades genom att tillÀmpa Grounded Theory.Resultat: Resultatet synliggör hivsmittades erfarenheter av hur det Àr att leva med sjukdomen. Fyra kategorier framkom ur analysen; En livssjukdom, Omgivningens förhÄllningssÀtt till sjukdomen, Reglerad och spontan diskriminering/stigmatisering samt Strategier vid diskriminering/stigmatisering. Dessa kategorier kunde samtliga relateras till en övergripande kategori; En kamp för livet.Slutsats: Studien har synliggjort att livet för hivsmittade kompliceras av psykosociala faktorer, bromsmedicinernas biverkningar och av den diskriminering/stigmatisering som de erfar. Beroende pÄ vilka copingstrategier som de tillÀmpar för att hantera sin livssituation, har betydelse för deras hÀlsa och vÀlbefinnande..

Hundar har genom historien anpassat sig till ett liv med mÀnniskan och har idag en viktig roll i vÄrt samhÀlle, bÄde som arbetsredskap och sÀllskapsdjur. Ett starkt band har bildats mellan mÀnniska och hund, generellt sett starkare Àn med vÄra andra husdjur. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilka egenskaper hos hunden som gjort att den kommit sÄ nÀra mÀnniskan och hur de har uppkommit. Studier pekar pÄ att hundar har en stor kognitiv förmÄga, de har en förstÄelse för mÀnskligt beteende och kan tolka sociala signaler. De hÀr egenskaperna kan vara en anledning till att hunden fÄtt en sÄ stor roll i samhÀllet. Studier stödjer teorin om att detta antagligen uppkom under domesticeringen.

NedsÀttningar i luktsinnet Àr vanligt förekommande i befolkningen, och kan fÄ negativa konsekvenser för en individs livskvalitet. FörsÀmringar i luktsinnet kan dessutom förebÄda kognitiva försÀmringar hos Àldre. Syftet med denna studie Àr att undersöka om daglig luktminnestrÀning gynnar luktsinnet hos vuxna, och om trÀningen Àven leder till en förbÀttring av förmÄgor som inte direkt trÀnas. Under 40 dagar fick deltagarna (n=18) spela en specialutformad version av spelet memory, innehÄllande lukter. Luktspelets effekter pÄ deltagarna jÀmfördes med en kontrollgrupp som spelade ett visuellt minnesspel.

The award-winning Norwegian novelist Karl Ove KnausgÄrd achieved great success with his latest book, Min kamp. Both commercially and critically, the novel was praised for its seemingly successful attempt to transcend the boundary between fiction and real life. Focusing on the auto-fictional narrator?s struggle to balance his daily life with his ever so demanding aesthetic ambitions, the novel gives high-detail descriptions of the most basic day-to-day chores, intimately mixed with philosophical reflections on topics such as painting, literature and postmodern civilisation.This essay proposes an alternative perspective on the realism of the novel. Instead of relying on a correspondence theoretical view, which highlights the level of correspondence of a particular representation with reality, I seek, inspired by Martin Heidegger?s thoughts on works of art, to trace a poetics which sees the verity in a work of art as the ?unconcealment? of the world, or the coming-to-being of objects.

Den neonatalmedicinska utvecklingen har gÄtt starkt framÄt och idag överlever Àven extremt mycket för tidigt födda barn. Kunskapen om hur dessa barn utvecklas och vilka eventuella resurser som behövs senare i livet Àr ofullstÀndig. I denna longitudinella studie undersöks om den kognitiva nivÄn hos för tidigt födda (< v.37, .

Vissa forskningsresultat har visat att en mÄttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter pÄ den intellektuella kapaciteten nÀr vi blir Àldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor Àn för mÀn. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmÄgan i Äldrandet. Data frÄn projektet SNAC-Kungsholmen har anvÀnts. 229 mÀn och 323 kvinnor mellan 60 och 96 Är svarade pÄ frÄgor om sina dryckesvanor.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

MÀnniskors yrkesval och syn pÄ framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. MÀnniskans kognitiva förmÄgor Àr ett av elementen som pÄverkar yrkesvalsprocessen, men Àr ocksÄ kanske en bidragande orsak till könssegregeringen pÄ arbetsmarknaden. Hur mÀnniskor ser sig sjÀlva i den framtida yrkesrollen kan ocksÄ vara en anledning till varför det finns en könsskillnad pÄ arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ?Possible self?, vilket de definierade som sjÀlvbilden i framtida situationer.

Den psykiska ohÀlsan ökar bland unga kvinnor och dÀrmed ocksÄ behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) Àr den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För unga kvinnor med multimodal problematik Àr inte alltid poliklinisk-behandling tillrÀcklig utan en institutionsbehandling kan vara nödvÀndig. Forskningen av institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas pÄ kognitiva och inlÀrningsteoretiska principer Àven om vÀldigt fÄ studier gjorts pÄ mÄlgruppen; unga kvinnor med multimodalproblematik. MÄlet var att göra en sÄdan studie och se hur sjÀlvskadebeteende, mÄende, psykofarmaka anvÀndande och behovet av sluten psykiatrisk vÄrd pÄverkas hos unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgÄtt en KBT behandling pÄ ett behandlingshem.

Lindrig kognitiv sto?rning (eng. mild cognitive impairment, MCI) a?r en term som bo?rjade anva?ndas pa? 1990-talet fo?r att bena?mna personer med kognitiva tillsta?nd i gra?nsomra?det mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen a?r att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen fo?r att i framtiden kunna sa?tta in behandling tidigare a?n idag.

Normaltryckshydrocefalus (NPH) Àr ett sjukdomstillstÄnd dÀr patienten fÄr förstorade ventriklar. Detta leder till symtom som gÄngrubbningar, kognitivanedsÀttningar samt inkontinens. PÄ Ätta universitetssjukhus i Sverige görs utredningar av personermed misstÀnkt NPH, men det Àr endast pÄ sex av dessa sjukhus som arbetsterapeuterna deltar i utredningarna.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters uppfattning om sin egen medverkan vid utredning av personer med misstÀnkt normaltryckshydrocefalus.Metod: För att samla in data gjordes telefonintervjuer med öppna riktade frÄgor, till hjÀlp anvÀnde sig författarna av en intervjuguide. Analys av data gjordes genom kvalitativ innehÄllsanalys.Deltagande: Sex arbetsterapeuter deltog i studien, de jobbade alla med utredningar av normaltryckshydrocefalus. Arbetsterapeuternas frÀmsta uppgift i utredningen Àr att bedöma den kognitiva förmÄgan och aktivitetsförmÄgan hos patienterna.Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman och nio kategorier.

Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i vÄra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivÄer förekommer. Syftet var ocksÄ att besvara frÄgan om ljudmiljön kan ge negativa effekter pÄ elever och lÀrares hÀlsa samt pÄ elevernas kognitiva och perceptuella förmÄgor. Resultaten baserades pÄ 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade pÄ att ljudnivÄerna i de svenska skolorna nÀstan aldrig översteg den lagstadgade grÀnsnivÄn 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivÄer. Ljud inne iklassrummet som egenljud, skrapljud frÄn bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkÀllorna.

Under 70-talet förÀndrades det hawaiianska folkets etniska identitet, dÄ en frihetsrörelse uppstod. Det finns anledning att begrunda om identitet och samhÀllsförÀndringar har en ömsesidig relation, dÀr förstÀrkning respektive försvagning av identitet Àr beroende av samhÀllsutveckling. Frihetsrörelsens framvÀxt reflekterar den problematik som hawaiianerna har stött pÄ. Rörelsens mÄl Àr att utveckla en stark etnisk identitet bland det hawaiianska folket, genom olika projekt som knyter dem med en utveckling av kulturen. Det utfaller sig relevant att analysera samhÀllsutveckling visavi identitetens förÀndring.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om den stressreducerande drycken NOA relaxation, innehÄllande L-theanin och Citronmeliss, har nÄgon fysiologisk samt psykologisk effekt pÄ kvinnliga ishockeyspelare vid konsumtion. Studien undersökte Àven hur ishockeyspelarnas prestationsförmÄga vid kognitiva datortester pÄverkades vid intag av NOA relaxation. Hypotesen för denna studie Àr att drycken NOA relaxation har en lugnande, fokusgivande samt stressreducerande effekt bÄde psykologiskt och fysiologiskt pÄ deltagarna.MetodI studien har 7 kvinliga ishockeyspelare deltagit. Deltagarna antingen studerade eller var arbetslösa, Äldersspann mellan 17 till 22 Är (medelÄlder 20). Tre stycken testtillfÀllen utfördes, det första tillfÀllet dÄ deltagarna enbart fick pröva pÄ de kognitiva datortesterna.

Sammanfattning: MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett stort socialt problem. VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka vilken hjÀlp det finns för mÀn som har problem med vÄldsamt beteende i dagens samhÀlle. Vi undersökte om hjÀlp finns och vad för behandlingsmetoder som Àr relevanta för dessa individer. Dessutom har vi studerat hur vÄldsamt beteende förklaras i litteraturen. Vi försökte ge en bild av hur mÀnnen sjÀlva talar om sitt vÄldsamma beteende i olika diskussionsforum.