Kvalitet är något som kan innebära olika saker för olika personer eller organisationer. Matkvalitet kan delas in i flera kvalitetsaspekter och några av dessa kvaliteter är näringskvalitet, hygienisk kvalitet, ätkvalitet och miljökvalitet. Beroende på vilken kvalitet som anses viktigast eller vem som är kund kan olika kvaliteter prioriteras. Hur en organisations struktur ser ut påverkar organisationens kvalitetsarbete och det finns flera delar att arbeta med och ta hänsyn till vid kvalitetssäkring. Förskoleorganisationer finns i olika former med kommunala eller privata huvudmän och i olika storlekar.

Företag kan ha olika struktur och med denna organisationsstruktur kommer en del utmaningar. Matrisorganisationer är en utformning av det mer komplexare slaget och dess tydligaste kännetecken är multipla rapporteringsvägar. På senare tid har det visat sig att matrisorganisationer som arbetar med Project Management Office (PMO) har problem med hur de ska prioritera sina projekt. Detta för att beslutsvägarna är komplexa och det många gånger är svårt att veta vem det är som bestämmer. Syftet med studien var att beskriva och analysera prioriteringsprocessen i ett PMO som existerar i en matrisorganisation. Studien har även velat påvisa vilka faktorer som påverkar denna prioriteringsprocess.

Psykometriska egenskaper presenteras från en nyöversatt självskattningsskala för funktionsnedsättning vid social fobi. Liebowitz Self-Rated Disability Scale (LSRDS) avser att undersöka hur ångestproblem kopplade till olika funktionsområden hindrat normal funktion dels de senaste två veckorna och dels när det varit som värst i livet. LSRDS har acceptabel test-retest reliabilitet och god intern konsistens. Den diskriminativa valideten i LSRDS är god i jämförelse mellan normalgrupp och klinisk grupp. I samband med en kognitiv beteendeterapeutisk behandling av åtta individer med social fobi har skalan provats och förefaller fånga förändringar i funktionsförmåga.

When implementing syncronous filters with global clock nets, a substantial amount of energy is consumed in the clock net. Hence, it is interesting to reduce the size of the clock net, which in turn will reduce the total energy consumption. One way to acheive this, is to create a SIC (Structured Interfacing of Computational elements) since such a structure can be created without a global clock net. Our results show that a fifth order wavedigital filter with a sample rate of at least 10M samples/sec may be achieved.

Alla organisation genomgår förändringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen påverkar hur effektiv förändringsprocessen blir, oavsett vilken slags förändring som skall genomgås. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gå igenom en förändring till följd av den troliga vregleringen av persontågstrafiken. Vårt syfte med detta arbete är att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förändringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer på olika nivåer i syfte att ta reda på deras tankar och inställning inför detta.

Från våra beräkningar i empirin redogör vi avslutningsvis för vår slutsats där vi kommer fram till att Adenosin är lönsamt och en köpeskilling på mellan 2,3 och 2,4 Mkr rekommenderas. Vi anser att en ersättning på 10 % av respektive års framtida positiva kassaflöde är lämpligt vid en earn out struktur. Efter att ha beräknat alternativa scenarion ändras förutsättningarna och utköpet visar sig då inte vara lönsamt..

Resultaten från de analyser jag gjort visar, för det första, på att individer med karriärinriktade attityder tenderar att oftare jämför sig med andra inom företaget. Då tidigare forskning (Berg-lund 2003) visat på en koppling mellan karriärinriktade attityder och en individualiserad ar-betssituation finns anledning att vidare studera just kopplingen mellan individualisering och frekvensen av jämförelser. Den andra delen av mina analyser visar att det finns ett samband mellan upplevd orättvisa och frekvensen av jämförelser på så sätt att ju mer man jämför sig desto större är sannolikheten att uppleva orättvisa. Materialet ger även ett visst stöd för att det finns ett direkt samband mellan karriärinriktade attityder och upplevd orättvisa. Detta sam-band förstärks när individen uttryckligen är intresserad av en mer kvalificerad befattning..

Den aktuella studien ämnar identifiera verksamheten Origos framgångsfaktorer och undersöka dessa. I studiens inledningsskede utformades fem frågeställningar utifrån intentionen att bemöta detta syfte. Frågeställningarna är som följande: tillmäts handledaren betydelse och i så fall på vilket sätt, tillmäts gruppen av de andra unga individerna betydelse och i så fall på vilket sätt, vilken betydelse tillmäts den individuella planen, vilken betydelse tillmäts de individuella samtalen samt hur uppfattas verksamhetens struktur och innehåll. En kvalitativ metod användes i form av öppna djupintervjuer utefter en allmän intervjuguide. Urvalet bestod av sex individer, tre unga kvinnor och tre unga män i åldrarna 19-28 år.

Rapporten handlar om att sätta upp en plan för implementering av ett mer strukturerat underhållsarbete på Valmet ABs gjuteri i Karlstad. Arbetet görs i kursen examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik på Karlstads universitet under våren 2014.Valmet har nyligen köpt upp gjuteriet på Lamberget i Karlstad. Där är det ett mycket eftersatt underhåll och finns i nuläget inte någon bra struktur på hur de arbetar med underhåll. Underhållsverksamheten är i behov av att systematiseras och integreras i Valmets övriga underhållsorganisation.Syftet med arbetet är således att utarbeta en plan för att strukturera underhållet på Valmets gjuteri i Karlstad.Arbetet är indelat i tre faser.- Nulägesanalys genom dels intervjuer av underhållspersonal samt kartläggning av utrustning- Skapa en målbild över hur man vill arbeta med underhåll, genom studiebesök hos andra liknande verksamheter, diskussioner med ledningen samt litteraturstudier.- Upprättande av plan för hur man ska ta sig dit. Vilka aktiviteter som skall utföras samt i vilken ordning, där bland annat lämpliga mätetal ska tas fram.Arbetet är baserat på metodiken TPM (total productive maintenance), det handlar dock inte om ett fullständigt införande av TPM utan begränsat till valda delar.Utifrån intervjuer med underhållspersonalen på gjuteriet samt observationsstudier och en kartläggning av maskinparken har en nulägesanalys gjorts.

Barn födda för tidigt (gestationsålder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsättningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband beträffande kognitiv nivå och beteendeproblem jämfördes testresultat från Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgången graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i åldern 7-8 år. Alla barn var normalfungerande utan känd utvecklingsavvikelse och/eller hjärnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sämre på verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lägre helskaleintelligenskvot (HIK) jämfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Detta kandidatarbete undersöker hur narrativa strukturer inom spel fungerar i kombination med varandra, hur dessa kan användas tillsammans och vad som förändras i en spelproduktion. Syftet är att undersöka trippelnarrativ som metod för användande av flera narrativa strukturer i ett och samma spel och att ta reda på hur det kan tillämpas i en spelproduktion. Vi genomförde en undersökande produktion där vi utvecklade en prototyp av ett spel med en trippelnarrativ struktur för att sedan diskutera och resonera kring användandet i spel..

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en årskurs två i en grundskola och syftar till att utveckla lärares förmåga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag är begränsat och olikvärdigt. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning, vilket vi vill eftersträva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. Därför vill vi med det här utvecklingsarbetet se om det är möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och på det sättet göra utbildningen mer likvärdig. Vi har ett demokratiperspektiv och använder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstämmighet som metod.

SMS-lån är ett samhällsproblem där olika aktörer är inblandade. Utifrån treforskningsmetoder; kvantitativ- och kvalitativ undersökning samt innehållsanalys av tidningsartiklarna, har synsättet på fenomenet vidgats. Undersökningspopulationen som består av unga SMS-låntagare mellan 18-25 år, var en väldigt svår grupp att nå. Av allt att döma berodde detta på att de är en utsatt och sårbar grupp med ekonomiska svårigheter. SMS-lånet är ett snabbt och lättillgängligt lån vilket stärker ungdomarnas tendens att agera utifrån begär, som i enlighet med Maslows motivationsteori saknar en kognitiv förbindelse.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på mer om matematiksvårigheter och pedagogers syn och erfarenhet av detta. Syftet var även att finna ny kunskap om olika arbetssätt, vilket resulterade i insikten om olika laborativa material och dess betydelse för matematikundervisningen.Författarna valde att genomföra studien med hjälp av att låta pedagogerna skriva berättelser. För att vinna ny kunskap har författarna delvis använt sig av hermeneutisk metod för att se helheten genom de olika komplexa delarna.I studien har det visat sig att det är flera faktorer som påverkar elevers matematiska svårigheter. Det kan vara allt ifrån den kognitiva förmågan hos eleven till den omgivande miljön.Uppsatsen har givit författarna många tankar kring hur man kan arbeta med framförallt laborativt material. Några spännande förslag finns under sammanfattande avslutning där de presenterar vad man skulle kunna studera vidare..

Syftet med det här arbetet är att undersöka barn och stress i förskolan. Vi har inriktat oss på att se hur strukturen i förskolan påverkar barns stress. Det intresserar oss att se om man kan undersöka om barn i förskolan är stressade och ifall det har någon koppling till hur förskolan struktureras upp. En undersökning om hur förskolan är organiserad när det kommer till miljö, aktiviteter, hur uppdelningen av barn och personal ser ut samt hur dagarna planeras upp i förskolan kommer även att presenteras. Vi har med hjälp av observationer på fyra förskolor samt intervjuer med fyra förskollärare försökt undersöka hur förskolans struktur ser ut och hur den påverkar barnen.