Sömnsvårigheter hos ungdomar är ett växande problem i Sverige men det saknas forskning om behandlingsmetoder för åldersgruppen. Syftet med studien var att testa kognitiv terapi med beteendeexperiment (KT-I) på gymnasieungdomar med primär insomni. Studien genomfördes enligt en Single Subject design med för- och eftermätning. Tre ungdomar i åldern 16-18 genomgick en sju veckor lång behandling efter 1-2 veckors baslinjemätning. Resultatet visade att svårighetsgrad av insomni minskade, att funktionsförmågan dagtid förbättrades och behandlingsmålen uppfylldes i hög grad.

I aktuellt arbete undersöks nya metoder och tekniker som kan användas för att skapa användarvänlig design i mobila enheter. Det har efterfrågas metoder och verktyg för att kunna skapa användarvänlig design i mobila gränssnitt, då det finns ett behov inom detta unga område som binder samman mobila gränssnitt, användarvänlighet och design. Därför har teorier studerats som behandlar områden inom interaktionsdesign och exempelvis innehållande användarvänlighet, skrivna av inflytelserika interaktionsdesigners som Alan Cooper . En sammanställning av designprinciper och användarvänlighetsprinciper baserades på en omfattande litteraturstudie, och har härefter lätt fram till en operationalisering som i undersökningen bildar, agerar och definieras som ett designverktyg. Detta verktyg har funktionaliteten att utgå från ett webbaserat gränssnitt och med hjälp av verktyget kan designern få hjälp att omforma detta till ett gränssnitt för mobila enheter.

Samhällsfunktioner och andra typer av tjänster erbjuds i allt högre grad via webben. För att inte riskera att stänga vissa grupper ute från de fördelar denna utveckling erbjuder, behöver tjänster på webben göras tillgängliga även för grupper med särskilda behov. Gemenskap och delaktighet även för grupper med särskilda behov kännetecknar ett demokratiskt IT-samhälle. Förmågan att hantera tid är central i människans liv. Webbtjänster som vill erbjuda sina användare kognitiv tillgänglighet måste ta hänsyn till tidsförståelse som en kognitiv aspekt.

På senare år har allt fler hemanvändare blivit sårbara när det kommer tillInternetrelaterade hot och risker. När företag och organisationer förstärker sin säkerhetblir hemanvändare allt mer intressanta som mål för bedrägerier, spam och phishing.Flera artiklar som undersökt människors kunnande och medvetenhet omInternetrelaterade hot och risker har kommit till slutsatsen att denna kunskap ochmedvetenhet är allt för låg, de rekommenderar därför att man forskar vidare kring dettaför att hitta sätt som kan höja människors medvetenhet.I syfte att utforska hur visualisering kan användas för att öka människors kunskap ochmedvetenhet om Internetrelaterade hot och risker genomför vi i denna uppsats först enkunskapsinventering kring hemanvändares medvetenhet. Vidare undersöker vi hur ettvisualiseringsverktyg kan användas för att höja dessa användares kunskap ochmedvetenhet. Slutligen undersöks vilka aspekter inom interaktionsdesign som är viktigaatt ta i bejakande när ett visualiseringsverktyg utvecklas. Undersökningen skedde i tvåsteg, först en kvalitativ förundersökning i form av semistrukturerade intervjuer, ochsedan genom en kvalitativ enkätundersökning där 38 personer deltog.Studien bekräftar tidigare forskningsresultat som konstaterar att hemanvändareskunskap och medvetenhet om Internetrelaterade hot och risker är låg och diskuterarolika orsaker till detta.

Denna studie är en fallstudie av ett privat sjukvårdsföretag. Studien syftar till att undersöka hur olika gestaltningsteknikersamt gruppers sammansättning kan påverka diskussioner kring design och därmed fungera som strukturerande resurser församtalet. Studien vidgar begreppet prototyper till att hantera mer än de delar som behandlats i tidigare forskning: medium,detaljrikedom och närhet till slutprodukt.Datainsamling har skett vid sex fokusgruppstillfällen där tre olika grupper (inom olika delar av en och samma organisation:användare hos kund, användare hos systemleverantören och systemutvecklare hos leverantören) har fört en diskussion kringdesignen utifrån tre olika gestaltningstekniker (gränssnittsskisser, scenarios och dynamiska datorprototyper).Diskussionerna har sedan analyserats i termer av domäner för interaktionsdesign och aspekter av IT-systemet i användning.Studiens huvudsakliga slutsatser är att gestaltningstekniker påverkar vilka domäner och aspekter som diskuteras varfördesignern kan välja gestaltningsteknik efter vad han eller hon vill få ut av diskussionen. Skisserna bedöms ge den mestheltäckande diskussionen, medan scenarios fungerar bäst för dem som inte är teknikvana och tar då upp struktur ochfunktion. Datorprototypen lämpar sig bäst för diskussion kring interaktion och presentation.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början.

Målet med denna undersökning och uppsats är att klargöra vilka aspekter som är viktiga inom emotionell marknadsföring. Uppsatsen ämnar klargöra emotionell marknadsförings styrka att förbättra försäljning av produkter samt hur den bör användas för bästa effektivitet. Undersökning kommer också ta upp emotionell marknadsförings motpart rationell marknadsföring, eftersom det är dessa två typer som marknadsföring delas in i. I undersökningen relaterar vi starkt till kognitiv psykologi för att dra slutsatser kring ämnet i helhet..

Detta examensarbete ger en inblick i hur människors utveckling kan påverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrån frågorna på vilket sätt FMT kan påverka motorisk utveckling samt på vilket sätt FMT kan påverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssättet kring FMT-metoden. Genom två fallbeskrivningar får vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har påverkats och även kognitiv utveckling har påverkats..

Denna uppsats redovisar en studie av normer i interaktionsdesignen av svt.se, som ett exempel på en nyhetssida av public service-karaktär. Uppsatsen syftar till att undersöka och belysa sociala normer och hur de bäddas in i designen. Vi ville också undersöka och utvärdera metoder och ramverk för att studera webbplatser och dess interaktionsdesign som kulturella uttryck och bärare av sociala normer. För att belysa studiens syfte har vi använt oss av de riktlinjer för tillgänglighet i webbgränssnitt som SVT förhåller sig till i designen. Studien utgick från en multimodal analysmetod för webbplatser och grounded theory.

Målet med denna undersökning och uppsats är att klargöra vilka aspekter som är viktiga inom emotionell marknadsföring. Uppsatsen ämnar klargöra emotionell marknadsförings styrka att förbättra försäljning av produkter samt hur den bör användas för bästa effektivitet. Undersökning kommer också ta upp emotionell marknadsförings motpart rationell marknadsföring, eftersom det är dessa två typer som marknadsföring delas in i. I undersökningen relaterar vi starkt till kognitiv psykologi för att dra slutsatser kring ämnet i helhet..

Som konsult gör man oftast en punktinsats och går sedan vidare. Hur ska man gå tillväga för att försäkra sig om att sin insats fortsätter att ha påverkan även efter att man har lämnat organisationen? I denna studie har fyra olika målstyrningsprojekt kvalitativt undersökts. Gemensamt för projekten har varit att de är hämtade från verkligheten och är nyligen avslutade. I studie insamlades 14 enkätsvar och 15 intervjuer utfördes med folk från projektledarroller i projekten.

Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger några skillnader mellan 5-åriga och 8-åriga barns sätt att minnas detaljer, antingen med hjälp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod användes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se två korta sketcher från en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad när det gäller barnens ålder och hågkomna detaljer.

Kognitiv psykologi är en del av psykologin som behandlar människans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhämtar, bearbetar och använder information om världen. De största delarna inom kognitiv psykologi är perception/uppmärksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begränsningar inom alla dessa områden och detta kan ställa till problem vid användandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hänsyn till människans begränsade kognitiva förutsättningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med två metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvärderades med hjälp av kriterier för användarvänlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvärderades inte har något stöd för att handskas med detta problem.

Gränssnitt finns överallt i vår vardag. Du finner dem i hemmet, i biblioteket, i affären, på tågstationen och till och med i din ficka. Hur kan utvecklingen av ett gränssnitt se ut och vad kan göras för att effektivisera utvecklingen? Ett gränssnitt kan alltid utvecklas och bli bättre. En gräns måste emellertid sättas för när gränssnittet är redo att komma ut på marknaden.

Studien är en första utforskande studie kring kognitiv beteendeterapi isjälvhjälpsformat vid förlossningsrädsla. Studien undersöker ävensambanden mellan förlossningsrädsla och katastroftankar respektiveundvikande. 15 förlossningsrädda kvinnor rekryterades viaspecialistmödravården. Kvinnorna randomiserades till antingenbehandlingsgrupp som erhöll KBT i självhjälpsformat samt sedvanligbehandling eller kontrollgrupp som erhöll sedvanlig behandling.Kvinnorna uppvisade höga nivåer av förlossningsrädsla,katastroftankar kring förlossningssmärta och ångest. Resultaten visaratt katastroftankar kring förlossningssmärta respektive undvikande iform av vilja till kejsarsnitt har ett samband med förlossningsrädsla.Effekterna av självhjälpsbehandlingen var svåra att utvärdera dådeltagarantalet var lågt och få deltagare fullföljde behandlingen.Varken behandlingsgrupp eller kontrollgrupp uppvisade tydligaförändringar mellan för- och eftermätning.